Nyhetskanalen CNN fortsätter sin skrämselpropaganda
Efter nyheten häromdagen att miljöministern i Australien anser att Revets tillstånd är gott, kommer nu den moteld man alltid kan förvänta. CNN rapporterar att tillståndet är inte “gott” och inte “dåligt” utan “mycket dåligt”.
Är då detta sant eller falskt ?
Till att börja med kollar jag vilka som säger vad. CNN påstår att Australiens regering gör bedömningen, men av texten framgår att det är en rapport från en myndighet, the Reef Authority. Denna tillsätts visserligen av regeringen, men det har skett av den förra, alarmis-tiska, regeringen. Nu har en regering tillträtt med realistisk syn på klimatfrågan. Det torde bara vara en tidsfråga innan myndigheten “omorganiseras”. Den har levt på de förljugna rapporter som bl.a. the James Cook University ständigt producerat.
CNN “slirar på sanningen” genom att hänföra bedömningen till “regeringen”. Det sänker artikelns trovärdighet. Det är som om SMHI skulle göra uttalanden i regeringens namn, strax efter tillträdet av en ny regering.
I texten påstår man att blekningen av korallerna beror på den globala uppvärmningen. Men vi vet att korallerna existerat under 600 miljoner år, då temperaturen ibland varit flera grader högre än nu, ibland flera grader lägre än nu, samt att havets nivå gått upp och ner 120 meter. Korallerna har alltså visat att de återhämtar sig. Andra rapporter visar att blekning är en naturlig fas för korallrev.
Vi behöver inte veta mer för att klassa CNN:s larm som ovederhäftigt.
För övrigt torde den sittande ministern med större rätt anses “tala för regeringen”.
Vi kan förutsätta att länkarna mellan the Reef Authority och the James Cook University är många och nära. Den djupa omoral, som exponerats där, torde finnas i båda organisationerna, en effekt av den inskränkta “group think”, som kännetecknar så mycket av det som officiellt kallas “klimatforskning”, men som mera korrekt bör kallas “pseudovetenskap”.
Figur 1. En insändare som gick i minst 7 tidningar 2015
Jag snavade över en gammal insändare i arkivet och fann att budskapet är lika aktuellt idag, eller kanske ännu mer aktuellt. Enligt “Transparency International” har Sverige 2017 halkat ner lite i deras “korruptionsindex”.
I Sverige är det nog mycket ovanligt med “pengar under bordet” vid stora affärer. Men i den politiska sektorn sker korruption och nepotism öppet och kallas då inte “korruption”. Det sker genom att man “håller sig framme” och då får de bästa tomterna eller lägenheterna, när kommunerna sköter fördelningen. Särskilt raffinerat är det förstås, då man själv är med om att ändra stadsplanen, så att ett nytt kvarter får byggas högre än omgivningen. Dess bostadsrätter får en exklusiv takvåning med extra vid utsikt. Den värderas till samma kvadratmeterpris som lägenheter längre ner. Det blir en mycket attraktiv hyra. Som dock blir så hög att inga vanliga bostads-sparare har råd med den, så den går naturligt till kommunalrådet, som ordnat “biffen”.
Kolla förresten hur många riksdagsledamöter, som har familjeband inom sina partier. Men det är inte nepotism, eftersom det ligger en valprocess med “utomstående” innan de formella utnämningarna. Dåvarande statsministern Ingvar Carlsson förklarade troskyldigt hur det kom sig att hans regering så konsekvent utnämnt socialdemokrater till generaldirek-törer: “Ja, vi måste ju ta någon som vi känner”. . .
ALLT ÄR POLITIK
“Allt är politik” är socialismens mantra, som har gällt i Sverige i hundra år nu. Det har gjort politiken så full av detaljer och trivialiteter, att “vanligt folk” inte står ut med den. Då jag var ordförande i en föräldraförening blev jag förvånad, när föräldrarna som sina representanter för kontakter med kommunen valde just anställda inom skolan: Ett par lärare, skolvärdinnan, en sekreterare i skoldirektionen, etc. “De kan ju alla detaljer” förklarade man.
Något liknande hände i byggnadsnämnden. Dit sände partierna gärna några som var anställda i branschen. Om dessa sedan var mer intresserade av att säkra sina jobb med fler byggprojekt till deras arbetsgivare eller av att vårda stadens miljö står nu under debatt. Helsingborgs egenart har länge varit ögonkontakten med Sundet och Danmark. Nu står stora hus i vägen för utsikten på flera strategiska ställen. Husens värde stiger med stora belopp för varje fönster med “sundsutsikt”, den man konfiskerat för medborgarna.
Den snedvridna intressebalansen inom klimatpolitiken
Politiken är så omfattande och invecklad att de flesta politiker har varit nöjda med att överlåta ett besvärligt område som “klimat” till dem som varit mest angelägna att agera där, d.v.s. aktivister som företett vissa kunskaper inom området. Men inga kollegor har varit tillräckligt kunniga för att ifrågasätta kunskapernas djup och bredd.
Så leds nu klimatpolitiken av aktivister med fixa idéer om rätt sätt att “rädda världen”. De sitter i den lyckliga positionen att kunna leva ut sina drömmar om oändlig godhet med skattebetalarnas pengar. Hur har Isabella Lövin fått fullmakt att till den “Gröna Klimatfonden” skänka bort mina pengar ? Hur kan hon då ta i så våldsamt att det blir mer än något annat land skänker ?
Istället för att riksdagsledamöterna skall bevaka mina intressen att använda skattepengar mycket omdömesgillt, slösar de nu mina pengar på sina egna idiotiska drömprojekt utan varje möjlighet att åstadkomma något gott, ex.vis “Fossilfritt Sverige” och “Fönybar El” för att inte tala om den totala galenskapen med “Kolfritt Stål”.
Dessa politiker är inte mina representanter utan mina motståndare. Vem tillvaratar mina intressen av sparsamhet och sunt förnuft i politiken ? ? ?
Praktisk nepotism
Med nepotism menas gynnande av släktingar. Men i det sekulära samhället är blodsbanden inte särskilt starka. Ett tydligt exempel är bröderna Piers och Jeremy Corbyn i Storbritannien. Den förre har en framträdande ställning i motståndet mot klimatnojan, medan den senare leder partiet Labour, som aktivt driver kampen mot utsläpp.
Intressebanden mellan individer är ofta av ideologisk natur och det gäller i hög grad aktivisterna inom klimatpolitiken. Det är fullständigt absurt att regeringen anlitar lobbyister, Anders Wijkman, och professionella opinionsbildare i politiska frågor ex.vis funktionärer för SNF, WWF och Greenpeace som rådgivare. Det borde vara uttryckligen förbjudet i grundlagen.
Politikers oanständiga kamaraderi illustrerades övertydligt häromsistens, då förre mode-ratledaren Carl Bildt uppmanade statsminister Stefan Löfvén att ordna ett jobb för avgångne vänsterledaren Lars Ohly, Bildts värste motståndare. Men skattepengar finns det ju så gott om. . .
Fullständiga klimatfakta
För dig som vill känna fast mark under fötterna i klimatdebatten rekommenderar jag nedanstående bok. Den behandlar fakta i lättlästa, lagom långa avsnitt och är organiserad så att du kan använda den som uppslagsbok. Den har nog den mest allsidiga redovisningen av väsentliga klimatfakta på svenska.
Figur 2. Tege Tornvalls “Tänk om det blir kallare”, den mest fullödiga framställningen av klimatfakta på svenska
Figur 1. Vårt näst mest fotade Plakat på Vallåkra-TRÄFFEN.
En dansk med proffskamera och stort stativ agerade som en journalist. Han kollade fokus och knäppte flera gånger, men han ville inte ha bildfilen.
Det visar atmosfärens sammansättning. Många blev förvånade över att se hur lite koldioxid, CO₂, det faktiskt finns, 400 ppm, miljondelar, den lilla gula fyrkanten med blå rand.
Av dem fanns 300 ppm, gult, innan 1950 och har funnits under tidigare epoker. De kan således inte beskyllas för sentida “klimatförändringar”. När det kommer mer CO₂ i atmo-sfären, får de “gamla” molekylerna konkurrens och gör snarast mindre än förr.
Det är bara 100 ppm som tillkommit efter 1950, den blå randen, så de kan beskyllas för att orsaka våra sentida “klimatförändringar”. Men av dem är minst 80 naturliga, den ljusblå delen av randen, ett resultat av ökad biologisk aktivitet, frodigare växtlighet och utgasning från haven efter en liten uppvärmning.
Förbränning av fossila bränslen kan således endast ha orsakat högst 20 ppm, den lilla mörkblå kvadraten.
All CO₂ med biologiskt ursprung innehåller en viss del av den radioaktiva isotopen kol-14, som ständigt bildas i atmosfären vid kollisioner mellan kosmiska partiklar och kvävemole-kyler. Kol, olja och naturgas från jordens inre innehåller inte denna isotop. Radioaktiviteten har klingat av för det kol som legat i underjorden i miljontals år.
Ett forskarteam i Schweiz har försökt mäta hur mycket kol-14 som “fattas” i atmosfären. De kom fram till 4,3 ppm. Dock är det alltid svårt att mäta “det som inte finns”, varför siffran är relativt osäker.
Andra har beräknat mängden CO₂ från fossila bränslen till 15 à 20 ppm med utgångpunkt från de mängder kol och olja som sålts. Det blir ganska säkra uppgifter, men de relateras sedan till den naturliga utgasningen från biosfären och haven. Dessa mängder kan bara uppskattas med ganska stor osäkerhet.
SUMMAN AV KARDEMUMMAN
Således: Högst 20 ppm och möjligen så lite som 5 ppm kommer från människans utsläpp av CO₂.
De som hävdar att CO₂ styr klimatet måste förklara hur en eller möjligen 2 molekyler CO₂ skulle kunna bestämma temperaturen på 100.000 molekyler luft.
Vårt sunda förnuft säger att det är inte möjligt.
Flera besökare utbrast ungefär som i rubriken:
OJ då, är det så-å-å enkelt ! Då förstår man att det är en BLUFF ! !
+ – + – + – +
Många debattörer tar upp koldioxidens spektralband. Deras påståenden är också orimliga, vilket visas i posten IPCC:s absurda hypotes.
På Waterfront Hotel vid Älvsborgsbrons södra brofäste
Vi startar 18:00 med korta kommentarer till den senaste debatten. Dessförinnan och under fikapausen kan du köpa några av de viktigaste böckerna till förmånliga priser:
ROCKEFELLER, en klimatsmart historia av Jacob Nordangård
Kom med och hjälp oss att fundera ut hur vi skall nå ut med vårt budskap om den stora bluffen med “klimatkrisen”. Vi diskuterar också vad var och en kan göra enskilt eller tillsammans och vilka verktyg vi då behöver: Plakat, Ponchos, Knappar, m.m.
PENGAR
Vi arbetar utan arvoden och utan offentliga bidrag. Vi sätter inträdet så lågt att det inte skall hindra någon att delta. Men vi behöver pengabidrag för att kunna fortsätta. Swisha en peng om du kan, så stärker du våra aktioner.
Sture Åström
Sekreterare i nätverket KLIMATSANS
Swish: +46707730756 (Pengarna går till Klimatsans konto, men jag står som mottagare, eftersom telefonen är min.) Bank: Länsförsäkringar 9023 9467711, konto “Klimatsans”
Hon sammanfattade: Jag väntade mig att få se döda områden med några få fläckar av liv. Jag såg det helt motsatta. Vi såg ett rev, som myllrade av liv.
Det borde inte vara en sensation
Men en minister som anstränger sig att ta reda på tillståndet i verkligheten är ovanlig. Och hon gör det ordentligt: Hon ägnar tre dar åt egna dykningar på flera platser och samtal med berörda från flera håll. Hon gör inte som de flesta politiker: Ett studiebesök i en verk-samhet, där de ansvariga spelar upp en teaterpjäs med en “tillrättalagd” verklighet, som endera visar hur bra allt är, d.v.s. hur skicklig ledningen är, eller hur katastrofalt illa läget är, så att massor av skattepengar behövs.
Hon är född 1961, har studerat ekonomi och redovisning, jobbat som servitris, utbildat sig till pilot och jobbat som trafikpilot samt drivit jordbruk och satt tre barn till världen.
Falsk vetenskap, pseudovetenskap
Det Stora Barriär-Revet har varit föremål för ständiga katastroflarm under 30 år. De har ofta och systematiskt kommit från the James Cook University i delstaten Queensland, där revet ingår. Ambitiösa akademiker som kallar sig “klimatforskare” och hoppas på berömmelse, har gjort “studiebesök” på platser, där koraller skadats. De har åkt hem med data, som de tytt så att skadorna är ovanliga och allvarliga samt orsakade av “klimatförändringarna”. Detta har media ivrigt spritt över hela världen, så att de blivit berömda och beundrade av aktivister, som kunnat oja sig över revets framtida kollaps.
Men hela tiden har revets tillstånd noga följts av ett forskarteam under ledning av Walter Starck. Till sitt förfogande har de haft båtar av olika storlek, dykutrustning, flygplan och en luftballong. De har konstaterat att inget exceptionellt hänt med revet. I ett så stort område “händer det” alltid något ovanligt här och där, men revet har alltid återhämtat sig. Med studier av sediment har de kunnat tidsbestämma stora katastrofer så tidigt som på 1600-talet, vilka revet återhämtat sig från.
En av Universitetets forskare, Peter Ridd, konstaterade samma sak och skrev en rapport om revets förmåga att återhämta sig. Han avskedades och hävdade att det inte fanns några andra skäl än hans sanningsenliga rapport. Han stämde Universitet och har vunnit på alla punkter i första instans.
Moraliskt förfall
Peter Ridds avsked och, framför allt, flera decennier av falska larm om revets tillstånd, är ett skrämmande tecken på moraliskt förfall inom “klimatforskningen”. Inom akademierna har “vetenskapen” och dess framsteg alltid förutsatt att kritik välkomnas och bemöts med verifierbara fakta i öppen debatt. De som kallar sig “klimatforskare” vägrar delta i saklig debatt och bemöter istället kritiker med hån, mobbning och ibland avsked.
Det är inte “forskning” och ännu mindre “vetenskap”.
Minns detta varje gång någon använder glosan “klimatförnekare”.
På vår vetenskapliga klimatkonferens i februari 2018 behandlade jag medias anti-intellektuella kampanj för att skrämmas och skapa panik och skamkänslor.
Detta accentueras i år då världens föregivet fullvuxna ledare tävlar om att synas i sällskap med en garanterat okunnig tonårig Greta, som av föräldrar och media skrämts, så att hon uppmanar världen att känna KLIMATPANIK.
Det finns inga sämre underlag för stora beslut än skam, skuld och panik. Men media missbrukar sin ställning i samhället genom att systematiskt kväva information om klimatets verkliga fakta. Man måste fråga sig om de bara är okunniga eller om de har andra motiv.
På konferensen redovisade forskare från fem länder sina rön: Det är solen som har störst verkan på klimatet. Koldioxidens verkan är omsorgsfullt bevisat vara NOLL. Högre halt i atmosfären har visat sig ENBART ha positiva följder för mänskligheten med större skördar och färre fattiga.
Många som predikar att vi ska känna flygskam, avslöjas i kön vid incheckningsdisken. De lever inte som de lär, men flygskam tycker de inte att de behöver känna. I deras värld gäller det bara för andra. Turligt nog för dem behöver ingen känna flygskam.
En räkneövning:
Fossilt ursprung har ca 4% av de totala koldioxidutsläppen. Resten, 96%, kommer från hav och land i kretslopp som inte är slutna. (IPCC AR4) Väl uppe i atmosfären blandar sig all koldioxid utan gränser. Enligt IPCC kommer av fossil koldioxid 14% från transportsektorn, inkluderat flyget. Flyget svarar i sin tur för 9% av dessa transportutsläpp.
Då räknar vi: 4% x 14% x 9% = 0,05% (0,5 promille) kommer då från flyget av all koldioxid, som går upp i atmosfären. Absolut inget att känna skam för, i synnerhet i jämförelse med att som exempel Kina som land svarar för nästan 30%. Och de fortsätter att bygga koleldade kraftverk i snabb takt. Koldioxidens klimatpåverkan har dessutom de senaste decennierna kraftigt nedvärderats av vetenskapen. (Exempelvs Lewis & Curry 2018)
Påverkan finns bara i datorbaserade klimatmodeller, som försöker spå ”klimat” decennier eller sekel in i framtiden. I motsats till detta klarar prognoser för ”vanligt väder” bara 10 dagars framförhållning. Verkligheten är att inga klimathot realiseras, trots att de upprepas med 10-års intervall av alarmisterna. Historien visar att det vi upplever mest är naturliga variationer i klimatet.
Sverige som land borde i stället för alla meningslösa,
skattefinansierade klimatåtgärder med kraft satsa motsvarande belopp på
påverkbara miljöfrågor och fortsatta åtgärder mot global fattigdom.
Effektivast för planetens välbefinnande är att hjälpa de miljarder människor som lever i hungersnöd och fattigdom. De behöver mat och tillgång till billig el. Att den internationella koldioxidpolitiken hindrar detta borde vi alla känna skam för, mest politikerna.
Detta var det oftast fotograferade Plakatet på Vallåkra. Och ofta åtföljt av ett utrop enligt rubriken
(Men “katten” var rätt oskyldig. Det var en mycket större potentat man åberopade.)
Grafen avser en enkät, som gjordes av en doktorand vid Illinois University år 2009, M. K. Zimmermann, under överinseende av hennes handledare, P. T. Doran. Ett frågeformulär sändes till 10.257 medlemmar av organisationen AGU, the American Geophysical Union, där de flesta meteorologer i USA är medlemmar. Hur de valdes ut bland alla 40.000 medlemmar är oklart.
Endast 3.146 svarade. Ett bortfall av 70 % gör varje enkät värdelös. Men här satte man sig att granska vilka av de svarande, som kunde bedömas vara tillräckligt kunniga för att tas med i statistiken. Så fick man fram 79 personer. Av dem hade 77 svarat på den kritiska frågan, varav 75 bedömdes som stöd för IPCC:s hypotes att koldioxid är den dominerande drivkraften för klimatets förändringar.
De räknade 75/ 77, vilket blir 97 %. Amatörismen visas av att de inte räknade 75/ 79 = 95 %, vilket hade varit mer korrekt. Men hela enkäten kan inte anses visa stöd av fler än 75/ 10.257 = 7 PROMILLE.
Nu kommer den viktigaste slutsatsen:
Man kan möjligen ursäkta en ung studentska för en blunder av denna magnitud. Men att som handledare medverka till sådant trams borde vara otänkbart.
Det värsta är emellertid att den prestigefyllda organisationen IPCC, FN:s “Intergovernmental Panel on Climate Change”, dels annonserade resultatet som avgörande för dess trovärdighet vid den stora konferensen COP 15 i Köpenhamn 2009, och dels fortsatte att referera till den flera år därefter.
Det tyder jag som bottenlös okunnighet eller gränslös ohederlighet.
Och detta gäller hela organisationen, eftersom man fortsatte under många år. Ännu tydli-gare blir detta då flera studier publicerats, som alla innefattar en subjektiv sortering lika den i enkäten från Illinois.
Detta bekräftas av att IPCC försöker framstå som “vetenskapligt”, men rider på omröst-ningar som i politiken, men som inte har minsta betydelse inom vetenskapen, den riktiga “vetenskapen”, inte den pseudovetenskap, som IPCC förvillar media med.
Egentligen bör detta inte förvåna någon. Okunniga politiker kan inte se skillnad på kunniga forskare och charlataner, som kallar sig forskare. IPCC var feltänkt från början.
SAMMANFATTNINGSVIS:
IPCC förtjänar ingen som helst trovärdighet !
Det bekräftas av dess senaste rapport, som vill göra oss till veganer. Där målar man upp kommande katastrofer som följd av stigande halt koldioxid i atmosfären, precis som de gjorde för 25 år sedan. De skulle innebära ökenspridning, minskande skördar och svält. Men verkligheten utvecklades tvärtom: Öknarna minskade, skördarna ökade dramatiskt och en hel fjärdedel av världens befolkning lyftes ur svälten på 25 år, enligt Världsbanken.
Nästan varje månad inträffar veckolånga perioder med mycket låg effekt från vindkraft. Ett par gånger varje år sträcker sig dessa perioder över två veckor. Det gör alternativet med back-up av batterier helt orealistiskt för annat än sommarstugor utan nätanslutning.
Då uppstår DEN HELT AVGÖRANDE FRÅGAN:
När vi ändå MÅSTE ha pålitliga kraftverk, varför skall vi då spendera pengar, enormt mycket pengar, på kraftverk, som levererar NOLL ibland ? ? ?
Martin Luther spikade upp sina 95 teser i Wittenberg, som utmanade kyrkans dogmer. Det ledde till genomgripande förändringar av katolicismen och skapandet av protes-tantismen, vilket sedan öppnade för upplysningstiden och det moderna samhället.
Nu har fler än 90 italienska vetenskapare, varav flera dussin är professorer, undertecknat en petition till republikens president och ledarna för parlamentets kamrar.
Där kräver de att miljöpolitiken skall baseras på vetenskapliga fakta och påtalar de grundlösa hypoteser, överdrifter och falska förutsättningar som propagandan för “klimathotet” baseras på.
Deras samlade kunnande avser riktig “vetenskap” och inte den “pseudovetenskap”, som FN:s klimatpanel IPCC ägnar sig åt.
+ – + – + – +
2019-08-19
Utkräv svar från våra politiker
Eva Hedenfelt (EH) ondgör sig i en insändare 26 juli över att ”klimatskeptiker” får ”härja fritt” i Norra Skåne. Hon utgör därmed ännu ett dystert exempel på hur desperata klimathotstroende vill begränsa demokratin och yttrandefriheten.
EH hänvisar till en undersökning från Novus, där
”klimatskeptiker” definieras som de som inte tror att någon
klimatförändring finns. Att denna grupp, enligt Novus, utgör 2 procent
verkar högt: klimatet är ju sinnebilden för något föränderligt
som alltid ändrats över tid, och motsatt uppfattning bör sorteras in
under rubriken ”ovidkommande”.
Någon debatt om vad som påverkar klimatet finns inte utanför Sverige, påstår EH. Det är inte konstigt att EH har denna uppfattning, med tanke på att statliga medier (SVT, SR och UR) och i princip alla tidningar (Norra Skåne utgör ett av få lysande undantag) propagandistiskt förfäktar den alarmistiska uppfattningen och vägrar släppa fram någon med annan syn på saken.
Jag vill som exempel på en i högsta grad pågående diskussion hänvisa till den petition från närmare hundra italienska forskare och vetenskapare som lades fram i juni (se klimat-upplysningen.se). Man varnar för de katastrofala konsekvenserna av en politik som vill minska koldioxidutsläppen, och påpekar att koldioxid tvärtom är en nödvändig förutsättning för liv.
Man skriver vidare att människans ansvar för den klimatförändring som observerats de senaste hundra åren har överdrivits på ett oförsvarligt sätt, och att modellernas katastrof-förutsägelser inte är realistiska. Man påpekar också att det inte existerar någon konsensus i klimatfrågan. Alla medier som tar sitt uppdrag att objektivt skildra samhällsfrågor på allvar, borde redovisa rapporter som denna. Tyvärr sker det nästan aldrig.
Dessutom är det få som ”gitter argumentera emot”,
enligt EH. Det beror sannolikt på att de klimathotstroende i sakfrågan
ständigt blir motbevisade av data från verkligheten.
Istället för att passivt följa medieflocken uppmanar jag alla att utkräva svar från sina politiker och kommunala tjänstepersoner:
Vänligen redovisa det vetenskapliga underlaget för era beslut med klimatanknytning.
Figur 1. Söndagen var en bra publikdag. Solen sken inte, men det regnade inte heller. Vi avslutade med att riva tältet och samla in allt annat.
Det var arbete det också. Från vänster: Tege Tornvall och Maggie Lilliebjörn hjälps åt att nysta upp tältlinor beundrade av en intresserad besökare, Ingemar Nordin är på väg in för att hämta osålda böcker, Jan Norlin lägger i ordning Faktablad. Ernst Herslow och Kevin Benn hjälps åt att lossa tältduken från stativet.
Det kom mer folk. Vi visade våra Plakat och Banderoller. Många besökare visade intresse, så vi fick tillfälle att förklara sammanhangen riktigt utförligt. Sedan vi börjat ett sådant samtal, frågade en dam:
“Vad vill ni åstadkomma? Vad vill ni få oss att göra.” Hon tänkte tydligen på veganer och andra världsförbättrare.
“Vi vill bara informera om fakta, som ofta är lätt tillgängliga, men som media förtiger”, svarade jag.
Med förvåning utbrast hon (och det var med eftertryck):
“Menar ni verkliga fakta ? Sanning alltså ?”
Ja, vi menar att medborgarna inte kan rösta som de egentligen vill, när de är vilseledda av okunniga media. Väljarna måste få korrekta fakta.
Hon visade större allvar och större intresse, så hon frågade ivrigt och lyssnade på min beskrivning av de globala utsläppens tillväxt med 3.000 nya kolkraftverk planerade. Hon höll med om att 2 molekyler koldioxid knappast kunde bestämma temperaturen på 100.000 luftmolekyler samt att 75 personer inte kan representera 97 % av “världens samlade vetenskap”.
Dagen känns som mycket meningsfull !
Den krävde träget arbete av många slag även under obekväma timmar av några dedikerade frivilliga:
Figur 2. Det trägna gänget, som gjorde utställningen möjlig: Maggie Lilliebjörn, Jan Norlin, Mats Jangdal, Ernst Herslow, Tege Tornvall, Kevin Benn med den viktiga sopsäcken och Ingemar Nordin, vår länk till Klimatupplysningen.
Ett särskilt stort tack går till:
Tege Tornvall, som tog initiativet till arrangemanget och ordnade sponsor till platsen.
Jan Norlin, som tog på sig ansvaret att koordinera våra insatser tillsammans med
Maggie Lilliebjörn, vilka båda ställde upp alla obekväma timmar.
by 
