Monthly Archives: April 2020

Gigantisk mölla för havet

Figur 1. General Electrics nya modell för placering på havet, HALIADE-X 12 MW

Möllorna blir större och större. På havet. Vingarna har blivit så långa att de inte kan transporteras på vägar. På havet finns inga hinder. För 10 år sedan byggde man större möllor till havs än på land med kapaciteten 2,3 MW, se posten “Danska vindkraftplaner”, figur 3.

Nu lanserar GE en Bamse-modell på 12 MW. Här några data:

  • Märkeffekt: 12 MW.
  • Rotor diameter: 220 meter.
  • Svept area: 3,8 hektar, som räcker för 50 – 80 villatomter.
  • Vingarnas längd: 107 meter.
  • Höjd till övre vingspets: 260 meter plus fundament för havsdjup 20 – 40 meter.

Figur 2. Maskinhuset är naturligtvis gigantiskt

Den klumpen skall sedan 150 meter upp i luften till toppen av sitt torn ! !

En stor anläggning får lägre kostnader för kringutrustning av olika slag jämfört med flera mindre enheter: Antalet kablar och deras totala längd minskar.

Figur 3. En vinge på 107 meter klar för transport på kajen i Boston.

General Electric visar mera data och fina bilder, som kan laddas ner.

+ – + – + – +

Vingarna tillverkas av epoxiplast armerad med glasfiber eller kolfiber. Särskilt på havet utsätts de för nötning av saltstänk, så att verkningsgraden minskar. De måste bytas efter 10 – 15 år. Vad man skall göra med de skrotade vingarna är inte klart. Ofta grävs de bara ner, men det förefaller inte vara en rimlig lösning på lång sikt. BBC rapporterar om alternativ användning och försök att återvinna plasten.

+ – + – + – +

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

Dronningen kom blot til at afdække klimapolitik sagligt spinkelt grundlag

”Klimadronningen” Greta Thunberg glemte hovedproblemet: at der fødes så mange børn, at kloden fik 2.000 mio. flere energiforbrugere på under 25 år, skriver Ole T. Krogsgaard.

2020-04-18

Dronningen kom blot til at afdække, at vores klimapolitik hviler på et sagligt spinkelt grundlag

(Betalvägg)

Stort set alle statsledere er enige i de store ord på de store klimamøder. Og stort set alle blæser på dem, og dronning Margrethe talte ikke mod bedre vidende, da hun udtalte sig om klimaproblemerne.

  • Ole T. Krogsgaard
  • direktør, Baggesvogn

Tænk, at jeg gamle tilhænger af republik – om end kun med et folkeligt flertal, hvilket gør ønsket til en illusion – ender med at forsvare dronning Margrethe for nogle modige ord.

Ifølge dronningen er klimadebatten væsentlig, vi er under stor klimaforandring, der er ikke tvivl om, at mennesker spiller en rolle i klimaforandringen. Men: Hun ikke overbevist om, at den er direkte menneskeskabt.

. . .

Dronningen må ikke gå imod et folketingsflertal og gør det heller ikke nu. Stort set alle statsledere er enige i ordene på de store klimamøder, og stort set alle blæser på dem. Det gør Danmark også, når vi regner og beregner forkert for at forskønne vore CO2-resultater.

Skal dronningen have mundkurv på som det offentliges øvrige medarbejdere? Enhver skal adlyde loven uanset enighed. Men man skal ikke hykle enighed. I den aktuelle sag mener jeg, at intet bør bebrejdes dronningen, og problemet afhjælpes nemt, hvis regeringen giver dronningen, Folketinget og ikke mindst os andre en udførlig forklaring. Den får vi ikke.

. . .

Dronningen afdækker, formentlig ubevidst, at vor klimapolitik hviler på et sagligt svagt grundlag.

. . .

Danmark er ikke værre end andre. Store årlige COP-klimamøder siden 1995, herunder Kyoto-aftalen i 1997, gør mere skade end gavn, fordi de bygger på illusioner, som spærrer for effektiv handlig. Statslederne i Kyoto og senere vedtog at sænke CO2-udledningen, men lod fossilforbrug og CO2-udledning vokse med 50 pct. på kun 20 år. Opgaven er derfor langt sværere at løse nu end i 1997.

Men penge nytter kun, hvis de bruges godt. Og Thunberg glemte hovedproblemet: at der fødes så mange børn, at kloden fik 2.000 mio. flere energiforbrugere på under 25 år.

. . .

Dronningens skepsis er en god anledning til at hjælpe hende og politikerne med oplysning om, hvordan Folketingets politik kan sænke CO2-udledningen. Reklamen for den danske klimapolitik er overvældende, men misvisende. Den skaber enorme indtægter, men klimavirkningen står i omvendt forhold til forbrugernes udgifter.

. . .

Det er fint nok, at der holdes store klimamøder, marcheres for klimaet, klimastrejkes fra skolerne, agiteres for klimaet og bevilges penge til klimaet. Men ingen aner, hvordan de velmenende aktioner, taler og penge kan standse den voldsomme fossile forbrugsvækst.

På 20 år faldt det fossile brændsels andel af energiproduktionen fra 87 til 85 pct. af det globale energiforbrug. Så lidt var det. Målt i mængde var det en stigning på 50 pct. Den delvist CO2-venlige virkning fra biobrændsel, vind- og solkraft kan end ikke måles.

Majestæten skader hverken Folketinget eller klimaet ved at udtrykke usikkerhed. Men politisk skråsikkerhed forhindrer effektiv handling. Høj klimaetik og symbolhandling har ikke forhindret, at luftens CO2-indhold tordner op til nye højder. Men det er ikke politisk korrekt at fortælle det.

Dronningen skal ikke afvises med politisk korrekthed, men med dokumentation.

+ – + – + – +

Jyllands-Posten har gjort det igen

För andra gången kommenteras dronningens stillsamma uttalande i en av de ledande rikstidningarna. Inte heller Krogsgaard invänder mot tron att koldioxid påverkar klimatet, men han efterlyser bevisför att så är fallet och påpekar all politik för att minska utsläppen resul-terat i 50 % ökning av dem. Det visar på en enorm brist i klimatpolitiken.

Vi kan hoppas att dessa två debattartiklar gör det nödvändigt för övrig press att behandla själva “klimatet” och dess fakta.

Då kommer väljarna snart att inse att de blivit lurade med en bluff i 30 års tid.

+ – + – + – +

Översättning

Jag har sällan svårt att förstå danska, men jag behövde hjälp med följade fras:

Stort set alle statsledere er enige i ordene på de store klimamøder, og stort set alle blæser på dem.

Det bör förstås så här:

I stort sett är alla statschefer eniga om orden på de stora klimatmötena, och i stort sett ger alla blanka fan i dem.

+ – + – + – +

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

SMHI luras med statistik

Figur 1. Officiella årsmedeltemperaturer från SMHI

Dessa data är grunden för SVT:s larm om “snabbare” uppvärmning den 7/4, som behandlades i posten: “SVT – SMHI skräms med snabbare uppvärmning”.

Lars Kamél påpekar att större delen av uppvärmningen skedde fram till 30-talet, då användningen av kol och olja var obetydlig. Efter kriget ökade användningen dramatiskt bl.a. med bilismens expansion, men då följde tre decennier med avkylning.

Det finns inget i dessa data som ens antyder att det skulle finnas någon mätbar verkan av koldioxid på klimatet.

+ – + – + – +

Omkring 1 april, basunerade flera svenska medier ut att Sverige värms upp dubbelt så snabbt som resten av världen, eller snarare än det globala genomsnittet. Bland annat på SVT:s hemsida, i Aftonbladet och i Expressen.

Något aprilskämt var det inte, utan något som SMHI har kommit fram till.

Det ligger i linje med vad vi har hört och sett tidigare, om att Arktis värms upp dubbelt så snabbt som det globala genomsnittet. Norra Sverige hör till Arktis, och resten av landet ligger i alla fall i närheten av Arktis.

Om delar av världen värms upp snabbare än genomsnittet, måste det också finnas delar som värms upp långsammare. Det är fullständigt självklart för den som har åtminstone minimala kunskaper om statistik, och speciellt hur medelvärden fungerar. De delarna som värms upp långsammare än det globala genomsnittet ligger främst nära ekvatorn. Händelsevis bor också en stor del av världens fattigaste nära ekvatorn.

När du hör eller ser påståendet att världens fattigaste drabbas värst av klimatförändringarna, vet du nu att det är ett falskt påstående. Världens fattigaste drabbas i stället minst av klimatförändringar. Däremot är de värst drabbade av just fattigdom, vilket i sig innebär att de är sämre rustade när naturkatastrofer, krig, pandemier och annat elände slår till.

Titta närmare på diagrammet i SMHI:s presentation, figur 1.

Vi ser att Sveriges medeltemperatur omkring 1870 var en aning kallare än 4,0 °C. I mitten av 1930-talet hade den stigit till nästan 5,5 °C. Nu är den omkring 6,0 °C. Under drygt 60 års tid, blev Sverige alltså över en grad varmare. Under drygt 80 år därefter, har Sverige blivit drygt en halv grad varmare.

Sverige har till och med blivit två grader varmare, men SMHI räknar väl från slutet av 1800-talet i stället för från 1870. Då hade Sverige hunnit bli en halv grad varmare. Två tredjedelar av den där uppvärmningen av Sverige inträffade före andra världskriget, en tredjedel efter.

För att orsaken till uppvärmningen ska kunna vara koldioxidutsläpp, måste då större delen av utsläppen ha skett före det kriget. Så är det inte. Mänsklighetens totala utsläpp före 1940-talet var i det närmaste försumbara. Det är efter andra världskriget som industrialismen, transporterna och koldioxidutsläppen tog fart.

Detta är inte det enda exemplet på att SMHI:s egna data motbevisar påståenden om att uppvärmningen till stora delar skulle bero på utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser.

SMHI har nämligen också data för den mängd solstrålning som når markytan i Sverige. Den har ökat med 8 % sedan 80-talet, vilket visas i figur 2, hämtad från SMHI.

Figur 2. Solens instrålning, kWh/m², SMHI

Ökningen av solstrålningens energi med 8 % innebär naturligtvis att marken värms upp. Men detta faktum nämner SMHI inte. Det passar ju inte in i Den Stora Berättelse som svenska politiker, myndigheter och aktivister vill måla upp. Alltså Den Stora Berättelsen om att mänskligheten håller på att förstöra klimatet med sina utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser.

SMHI nämner att inkommande solstrålning,  kallad globalstrålning, beror på solhöjden och molnigheten. Solhöjden varierar under året, men det finns då ingen trend de senaste årtiondena mot att solen i genomsnitt skulle komma allt högre på himlen för varje år. Däremot kan molnigheten ha ändrats.

Moln påverkar temperaturen på två sätt. Dels skymmer de solstrålningen, vilket leder till mindre instrålning under dagarna, och därmed också lägre temperaturer. Dels reflekterar de en del av värmestrålningen från markytan, vilket leder till högre temperaturer, framför allt på nätterna. Med mera moln, skulle vi förvänta oss lägre dagstemperaturer och högre temperaturer på nätterna.

På somrarna är nätterna korta och dagarna långa. På vintern är nätterna långa och dagarna korta. Diagrammen på SMHI:s hemsida visar att inkommande solstrålning har ökat mest på somrarna och inte alls på vintrarna. Klarare väder på somrarna men lika mycket moln som tidigare på vintrarna leder till att årsmedeltemperaturen ökar. Ett faktum som SMHI alltså ignorerar.

Det finns ingen känd mekanism för att utsläpp av växthusgaser ska kunna leda till minskad molnighet. Det är knappast koldioxidutsläppen som har gjort att inkommande solstrålning ökar.

Fast kanske är orsaken ändå mänskliga aktiviteter, fast annat än växthusgasutsläpp? Vad SMHI inte nämner, är luftföroreningar. De kan blockera en del av solstrålningen. Minskar sådana luftföroreningar, når mer solstrålning markytan, som då blir varmare. Luftföroreningarna har minskat, på grund av politiska beslut och bättre teknik.

Jag vet inte vad som har betytt mest, minskad molnighet eller minskande luftföroreningar. Jag vet däremot att koldioxidutsläpp har haft väldigt lite, och kanske ingenting alls, att göra med uppvärmningen av Sverige.

Lars Kamél

+ – + – + – +

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

Mölla med bruten vinge

Vimmerby Tidning rapporterar att en vinge brutits av i vindkraftparken Örbacken 7 km söder om Mjölby

Operatören Stena Renewable märkte felet fredagen den 3:e april och tillskrev brottet den starka blåsten dagen innan. De avbrutna delen hade ramlat ganska rakt ner utan att orsaka andra skador. VD Peter Zachrisson förmodar att ett materialfel förelegat, vilket måste utredas omsorgsfullt. Därför stoppades driften på alla 11 möllor i parken för inspektion.

Den 10:e april återupptogs driften.

Vingens längd är 59 meter vilket är längre än vad någon typ av flygplan har. Den aerodynamiska formen är lika viktig, för att rätt utnyttja energin i vinden. Den är en högteknologisk konstruktion i kolfiberarmerad plast. Dess tillverkning är i hög grad hantverksmässig, vilket kan innebära svårigheter för den minutiösa kvalitet som krävs. Det är dock mycket sällsynt att en vinge lossnar eller bryts.

+ – + – + – +

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

Elsystemets kris, del 2

CO2 är förutsättningen för hela vår tillvaro.

Lösning på problemet?

  • Stäng inga fler kärnkraftverk. Återstarta Ringhals 2 och låt Ringhals 1 fortsätta sin drift.
  • Ta bort straffskatten på värmekraftverken, så de kan fortleva. De bidrar även med tröghetsmoment och svängmassa.
  • Låt detta fortgå tills den nya generationens kärnkraft är fullt etablerad.

De nya små modulära kärnreaktorerna (även benämnda 4:e generationen):

  1. Kan inte få härdsmältor
  2. Kan använda ”utbränt kärnbränsle” som beräknas räcka till all el-produktion för hela världen i tusen år
  3. Reducerar halveringstiden för kärnbränsleavfallet från ca 100 000 år till 500 – 1 000 år
  4. Bidrar även med svängmassa i elsystemet
  5. Kan med fördel placeras nära förbrukarna och anslutas till bef. Fjärrvärmeverk, där spillvärmen kan användas för att värma bostäder etc.

Små modulära kärnreaktorer som utvecklas

  1. MSR (molten-salt-reactor), utvecklas bl.a. av Seaborg Technologies i Danmark.
  2. Blykalla, som arbetar med smält bly. Utvecklad av professor Janne Wallenius, KTH, Stockholm. Reaktorn går också under namnet SEALER (Swedish Advanced Lead Reactor). Har utvecklat en Arctic modell för gruvindustrin i arktiska området i Kanada. Stort intresse för denna finns också i England, som är för kärnkraftsutvecklingen.

Cybersäkerhet

All styrning och övervakning från SVK sker med datorer. Det är därför viktigt att dessa inte kan ”hackas”. Ingen risk får finnas att systemen kan styras och övervakas av någon ”främmande makt” eller bara någon som vill ”jäklas”. Systemet är beroende av sensorer, givare etc. Dessa kräver elenergi, kontroller, säkerställande av dataöverföringen etc.

Sverige har hitintills inte varit något ”lysande exempel”. Myndigheter etc. har lagt ut upp-gifterna till servrar/”moln” utan tillräcklig övervakning eller kvalitetskontroll. Exempel som Försäkringskassan, Bilregistret etc. Även stora banker har emellanåt driftproblem med sina datorsystem. Pengar är oåtkomliga och gireringar/betalningar kan inte ske.

Den stora frågan är hur SVK säkerställer detta.

Koldioxiden (livets gas)

I NE skrivs bl.a. Energiöverenskommelserna beaktar inte på något sätt t.ex. de cykliskt styrda solrelaterade aktiviteterna. Har vi glömt de historiska effekterna av 1600/1700-talets ”Lilla Istid”, som innebar en betydande nedkylning av jordens klimat efter den medeltida värmeperioden?

Solen är motorn bakom allt väder. Det är inte växthusgaserna.
CO2 är förutsättningen för hela vår tillvaro.

Politikerna kliar sig i huvudet och förstår inte varför CO2-halten ökar, när övergång sker till träbränsleeldning, som de benämner CO2-neutral. Ju fler omställningar desto mer kliande. Träbränsleeldning ger ungefär dubbelt så mycket CO2 som motsvarande kWh producerad med Naturgas. Den ekonomiska livslängden för träd är ca 75 – 100 år beroende på trädslag och växtställe. Så den CO2 som produceras i dag är åter i träden som kol efter 75 – 100 år. CO2-halten ökar momentant. Det är bra med hänsyn till växtlighet och kommande istider.

Det är dessutom så att kväveoxidhalten (NOx) blir ungefär 400% högre vid träbränsleeldning än vid eldning med Naturgas.

Sveriges elförsörjning

År 2019 såg i stora drag ut som 2018. Fortfarande importerar Sverige elenergi, trots att vi exporterar.

Politikerna har tydligen ännu inte förstått problemen med ibland stillastående vindkraft-verk. Inte heller finns angivet någon lösning på hur produktionen av el skall se ut för att klara omställningen till helt eldriven fordonsflotta inom en snar framtid. Skall drivmedlen ersättas med el åtgår hela den kvarvarande kärnkraftsproduktionen till detta. Sen skall industrin också vara mer eldriven. Var kommer den elen ifrån?

Det är hög tid att politikerna sansar sig och löser problemen på ett för Sveriges befolkning tryggt och säkert sätt. Vad som krävs har de nuvarande visat att de inte förstår. De kommer att vänta tills ”tåget redan har gått från stationen” – d.v.s. partiell nedsläckning av Sverige är en realitet.

I januari röstade 175 riksdagspolitiker emot en föreslagen återstart av den kärnreaktor som stoppats i Ringhals. Därmed har de dömt oss medborgare till en närmast OBEVEKLIG BLACK-OUT, när det slutar blåsa en kall vinterdag.

Det är nu ansvaret för oss väljare att se till att dessa politiker inte blir återvalda utan ersätts med klarsynta och förståndiga personer.

Ingvar Åkesson

+ – + – + – +

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

Elbilarnas handikapp är dyra och tunga batterier

BMW i3 med sitt batteripaket

Elbilarnas handikapp är deras batterier. Numera används litium/jon-batterier liksom i mobiltelefoner, datorer och hemelektronik. De innehåller sällsynta och dyra material, som ofta utvinns under svåra arbetsförhållanden:

  • Litium, varav 75 procent från Argentina, Bolivia och Chile i konkurrens med befolkningens försörjning. 150-200 kronor per kg. 
  • Grafit, två tredjedelar från diktaturen Kina. 100-200 kronor per kg.
  • Kobolt, nära två tredjedelar från diktaturen Demokratiska Republiken Kongo, även med barnarbete. Ca 300 kronor per kg.
  • Nickel från bl. a. Ryssland, Australien och Kanada. 120-150 kronor per kg.

Ett batteri med kapacitet 60 kWh (30-40 mils räckvidd för mindre mellanklassbil) väger ca 420 kg och innehåller ungefär följande:

  • 4-8 kg litium för 600-1.200 kronor
  • 30-35 kg grafit för 3.000-7.000 kronor
  • 10-15 kg kobolt för 3.000-4.500 kronor.
  • 25-30 kg kg nickel för 3.000-4.500 kronor

Tillsammans svarar de för 10-20 procent av batteriets totala pris, som nu ligger runt 1.500 kronor per kWh. Ett 60 kWh batteri kostar ca 90.000 kronor.

Fler laddbara bilar och snabb utbyggnad av batterifabriker ökar behovet av dessa råvaror, även om biltillverkarna försöker ersätta kobolt i batteriernas minuspoler med nickel och andra material.

Europeisk och amerikansk bilindustri är nästan helt beroende av leverantörer i andra världsdelar, varav många i demokratiskt osäkra eller rent auktoritära länder. Kina siktar på att dominera marknaden och investerar stort världen runt.

Efterfrågan på flera råvaror ökar snabbare än utvinning och produktion. Sverige har gott om möjliga fyndigheter enligt Sveriges Geologiska Undersökning, SGU. Men svenska formaliteter för tillstånd tar många år – om de alls ges.

Batteriernas koncentrerade energi med spänning mellan plus- och minuspol medför en ny risk. En skada på höljet kan orsaka lokal kortslutning, som snabbt sprider sig till explosionsartad brand. Risken är visserligen liten men ändå allvarlig.

Tege Tornvall

+ – + – + – +

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

Även Hufvudstadsbladet HBL tar nu in klimatfakta

Finlands största svenskspråkiga tidning har igen ägnat en helsida åt klimatet med realistiska fakta nämnda

Jag visar denna sida för att den finns, inte för att den skall kunna läsas. Den innehåller inget nytt för dig som följer denna blogg. Redaktörens invändningar är lika kända.

Det remarkabla är att både i Danmark och Finland tar rikspress in skeptiska synpunkter på IPCC:s fabler.

Frågan är: När händer det i Sverige ? ?

+ – + – + – +

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

Tak til modige dronning Margrethe for et yderst relevant input i debatten

Idag, 2020-04-16, fyller dronning Margrethe 80 år. Här annonserar hon att firandet på vissa håll ställs in

Dronningen intervjuades av Politiken inför födelsedagen. Då gjorde hon ett par uttalanden om klimatet, som väckt vid uppmärksamhet: Hon är “ikke ganske overbevist om” att människan direkt orsakar klimatförändringar, se vår tidigare post.

Det må vara sensationellt, men ännu mer sensationellt är att en av rikstidningarna tar in en lång och utförlig artikel med tack till henne och med förklaringar till läget för forskning och klimatdebatt sett från en realistisk position.

I Danmark kan därefter ingen hävda att “den samlade vetenskapliga forskningen” varnar för en klimatkatastrof orsakad av utsläppen av koldioxid. Alla måste erkänna att varningarna är omstridda. Det måste rimligen föra till en offentlig granskning av “bevisen” för koldioxidens verkan.

Här kan bara några få utdrag ur JP:s artikel göras:

+ – + – + – +

2020-04-15

Tak til vores modige dronning for relevant input i klimadebatten

TOVE KRUSE

Lektor og Ph.D., Institut for Kommunikation og Humanistisk Videnskab, Roskilde Universitet

Som udgangspunkt peger dronningen . . . på, at panik aldrig er nogen god drivkraft, hvis man vil træffe gode beslutninger. . . En holdning, der er lige så indlysende, som den er kontroversiel, fordi verdens og Danmarks ledere indtil for ganske kort tid siden hyldede Greta Thunberg og hendes Fridays for Future-bevægelse for at have taget førertrøjen på og vist vejen i klimakampen.

I FN klappede deltagerne af Greta Thunbergs ”How dare you-tale”. . . I Davos i Schweiz klappede magthavere fra hele verden, da hun sagde: »I don’t want your hope. I don’t want you to be hopeful. I want you to panic. « Mange danske politiske ledere har hyldet de unge deltagere i skolestrejker og klimademonstrationerne på Christiansborg Slotsplads, og i sin nytårstale roste statsministeren de unge for at gå på gaden og kræve handling og bad dem om at blive ved med deres pres.

Gad vide, om Mette Frederiksen har kigget forbi Fridays for Future og set . . . deres hjemmeside. . . Det handler også om nære relationer til Extinction Rebellion og deres kamp for ”bevidst at disrupte status quo – for eksempel ved at besætte veje og blokere adgangen til klimaskadelige virksomheder”, som en aktivist forklarede i JP 13/3.

Alle har manet til ro, besindighed, ja endda lydighed. Også i høj grad Mette Frederiksen, og alle har bakket op. For nu var det alvor. Kunne man forestille sig, at coronakrisen ville justere balancen mellem panik og besindighed en lille smule – også i klimaspørgsmålet? Det er vist det, dronningen opfordrer til.

Men helt galt går det tilsyneladende, når dronningen anerkender menneskets indflydelse på klimaforandringer, men . . . stiller spørgsmålstegn ved, om de aktuelle forandringer alene er menneskeskabte.

Det føler hun sig ikke »ganske overbevist om«.

Det har fået politikere og klimaeksperter til at fordømme dronningen for at »være imod videnskaben«, og hvad alle klimaeksperter er enige om.

Sagen er imidlertid, at dronningen er helt på linje med flertallet af klimaeksperter. Som påvist flere gange er påstanden om, at 97 pct. af verdens klimaeksperter skulle være enige om, at nutidens klimaforandringer skulle være menneskeskabte, for længst pillet fra hinanden.

Så når dronningen har den opfattelse, at mennesket spiller en ikke nærmere defineret rolle i de aktuelle klimaforandringer, men næppe er hovedårsagen, så afviger hendes opfattelse ikke fra, hvad der er videnskabelig konsensus om. Tværtimod.

Derimod afviger hendes opfattelse fra, hvad FN’s klimapanel mener. Men det er noget helt andet end at »være imod videnskaben«.

+ – + – + – +

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

Elsystemets kris, del 1

Sveriges indelning i fyra “Elområden”

Elområde SE 4 har ingen storskalig elproduktion och otillräcklig kapacitet på ledningarna norrifrån. När det närmast liggande kärnkraftverket i Ringhals stänger två reaktorer, litar energiminister Anders Ygeman till “Nyfunna kraftkällor”, varav en utgörs av nedsläckning av vissa abonnenter.

Ingvar Åkesson gör en sammanfattning av ett par inlägg i den aktuella debatten:

UTMANINGAR för svensk elproduktion och eldistribution

Utdrag från:

  • Artikel av elkraftingenjör Claes-Erik Simonsbacka i e-tidningen Nordisk Energi (NE) i utgåva nr 2 för 2020, med ovanstående rubrik.
  • Vetenskapens Värld i SVT den 5 april 2020 med ungefär samma tema i programmet ”Framtidens Energi” (FE) med rättelser den 13 april

Båda dessa kompletterar och förtydligar varandra.

El-balansen

I NE 2 står

”Grundförutsättningen för att systemet ska fungera är att balansen mellan tillförd och uttagen el ständigt kan upprätthållas. Om inte elmarknaden kan tillhandahålla resurser för att möjliggöra detta kan Svenska Kraftnät (SVK) som en sista åtgärd tvingas till manuell förbrukningsfrånkoppling, med stora kostnader som följd. Med den framtida utfasningen av ett antal kärnkraftverk kommer förutsättningar för att hantera effektbalansen otvetydigt att försämras.”

SVK var i FE tydliga med att de inte var främmande för att mörklägga delar av städer, hela städer, större områden etc. genom att vid behov ta bort eltillförseln för dessa. Det framkom också att det i dag inte finns något färdigt ”koncept” för hur effektbalansen skall upprätt-hållas när mer kärnkraft blir frånkopplad och vindkraften ger lite eller inte någon effekt alls vid kallt väder vintertid eller när någon annan obalans inträffar.

El-områden

Sverige är uppdelat i 4 el-områden, se figuren ovan.

  • Den huvudsakliga elproduktionen sker i norra Sverige – område 1 & 2.
  • Den huvudsakliga elförbrukningen sker i södra Sverige – område 3 & 4.

Överföringsförmågan till område 3+4, strax söder om Gävle är ca 50% av den installerade effekten i område 1+2. Ledningsnätet har dessutom passerat bäst före datum, som är beräknat till 50 år efter installationen.

Så har det byggts och byggs en ny vindkraftspark på ca 1 000 vindmöllor i Markbygden vid Piteå. Ca 10% av dessa åtgår för nätförluster. Produktionen beräknas motsvara ca 8% av Sveriges elproduktion. D.v.s. lika mycket som Ringhals 2 & 1 svarat för.

Beräknad livslängd för vindmöllor är normalt ca 10 – 15 år.

Det svenska elnätet har fått ännu mer snedbelastning. Produktionen behövs i områdena 3&4. Det har gått bra att bygga 130 mil vägnät till vindkraftparken, men man har inte kompletterat ledningsnätet söderut. Detta borde ha varit en naturlig del av projektet.

Tillgängligheten för vindkraften

Enligt SVK, till Regeringen i juni 2015 lämnad rapport, beräknas 11% av den installerade vindkraftseffekten finnas tillgänglig.  Det är ett medianvärde av vindkraftens producerade effekt under 90% av tiden de senaste fem vintersäsongerna. 

Detta kan jämföras med Kärnkraften som har en tillgänglighet på ca 80%.

Regleringsproblem

Som framgår av artikeln i NE och SVT:s program FE är det stabiliteten för frekvensen (Hz) och systemspänningen (V), som blir svårmanövrerade och därför är i farozonen.

Det beror på att Vattenkraftverk och Kärnkraftverk har synkrongeneratorer som bidrar med tröghetsmoment, när det blir effektbortfall i nätet. Vindkraftverk har asynkronmotorer och en omriktare och bidrar därför inte med svängmassa. Solkraftverk har inga rörliga delar och bidrar därför inte heller. Solkraftverkens del är så liten att den inte finns med i SCB:s statistik om Sveriges elförsörjning.

För lite tröghetsmoment och svängmassa gör att det lättare uppstår instabilitet och därmed regleringsproblem såväl för frekvens som för spänning. När dessa faller utanför ramarna kan vi räkna med bortkopplingar från elnätet.

Effektreserver

  1. Oljekondenskraftverket i Karlshamn med effekten 562 kW – tecknat t.o.m. 2025 av SVK.
  2. Stockholm Exergi och Ellevio kom i oktober 2019 överens om att Stockholm Exergi garanterar 320 MW eleffekt baserat på biobränsle fr.o.m. den första januari 2020 och tolv år framåt.

Detta skall ställas i förhållande till Ringhals 2 (nedlagt 2019) och Ringhals 1 (som läggs ned 31 december 2020) med effekterna 900 + 865 MW (= 1 765 MW). De tecknade reserverna är på totalt 882 MW.

Befarade istider

I NE artikeln berörs också att vi går mot en snar Liten Istid med kommande solcykler då många dagar har få eller inga solfläckar. Vi gick vid årsskiftet in i den 25:e solcykeln, efter att ha lämnat den 24:e med kall sol, d.v.s. färre än 150 solfläckar per månad.

Den ryske astrofysikern Dr Habibullo Abdussamatov, chef för rymdforskningen vid Pulkovo observatoriet i St Petersburg räknar med ett temperaturminimum under solcykel 27 ± 1 eller omkring år 2043 ± 11 år. En djup nedkylning är i antågande och blir den 19:e Lilla Istiden, under de senaste 7 500 åren, som inleds år 2060 ± 11 år. Den kalla perioden beräknas sedan vara århundradet ut.

Har Sverige då lyckats med konststycket att släcka ned alla kärnkraftverk finns uppenbar risk att vi blir helt utan elenergi i synnerhet vintertid med igenfrusna vattendrag utan vattenkraft och stillastående vindkraftverk.

Den minskade solenergin motsvarar med Sveriges yta ca 1 500 kärnkraftsreaktorer av Ringhals 2 storlek. Sveriges andel av jordens yta är mindre än 0,9%, så det blir stora energimängder globalt.

Ingvar Åkesson

I del 2 behandlar Ingvar Åkesson problemens lösning bl.a. mot bakgrund av vidgade krav på elförsörjningen, då fordonsflottan skall drivas med el.

+ – + – + – +

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

Avleder Corona de godas “godhet” från klimatet ?

Så inledde jag min betraktelse av “klimatkrisen” vid vår konferens i februari 2018 i Mölndal

Den världsomfattande och breda uppslutning vi sett kring det påhittade “klimathotet” har inte varit möjlig utan resonans från de innersta instinkterna hos “vanligt folk”. Det som kan yttra sig som religiös övertygelse: Önskan att vara god. Vilket kan depraveras till en önskan att bli offentligt erkänd som “god”. Det kan man ju visa genom att köpa en elbil.

Den breda “Rörelsen” kan alltså inte betraktas som en “konspiration”. En sådan förutsätter ju en hemlig överenskommelse med illasinnade avsikter. Dock finns det flera finansiellt oerhört starka krafter, som driver på paniken med ytterst destruktiva avsikter, ofta klädda i idealismen att “rädda världen”. Där märks:

  • Rom-Klubben, där en av ordförandena varit Anders Wijkman, är finansierad av de främsta super-rika i världen: Klanen Rockefeller, klanen Rothschild, Soros och många flera.
  • World Economic Forum, där de ovan nämnda påverkar ledande personer inom politik och näringsliv.
  • FN med IPCC och många andra organ, ser sig själva som framtida världsregering med miljarder dollar rinnande mellan byråkraternas fingrar. En kvalificerad majoritet av medlemsnationerna kräver den globala planekonomi, som motiveras av klimathotet.
  • Öppet eller dolt kommunistiska partier, ofta i en grön förklädnad, använder hotet om katastrof för att locka väljare med extrema recept för att avvärja hotet.
  • Svenska Kyrkan och andra religiösa samfund samt Påven bemöter det minskande intresset för sin tro med larmande om klimatkatastrofer. Det ökar insamlad kollekt.
  • Politikens osjälvständiga anslutning till “tron” på “klimathotet” har mobiliserat offentlighetens resurser på ett sätt som strider mot grundlagens principer: Att skattemedel inte får användas till politisk propaganda. Det är ändamålet för kontoret “Fossilfritt Sverige” och den nyinstiftade “Energimyndigheten”. Därtill kommer att lagar, regler och instruktioner tvingar de flesta myndigheter att agera “alarmistiskt”. Ex.vis blir kommunerna instruerade att planera för en eller tre meters högre nivå på havet, fast ingen alls kan väntas. I större delen av landet gör landhöjningen att havet blir några millimeter per år lägre i förhållande till kajerna.
  • NGO:s som WWF, Greenpeace, SNF, Oxfam, och hundratals andra bara i Sverige. Affärsidén är vanligen att skrämma allmänheten med stora katastrofer, vilket varit ett säkert sätt att samla in bidrag. Många av dessa har så påverkat politiker till att bevilja bidrag av skattepengar, ofta hälften av omsättningen.
  • Media är de allra värsta. Det cyniska jagandet efter sensationer har fyllt media med klimatkatastrofer, som oftast varit gravt överdrivna. Inget av ovanstående skulle varit möjligt, om media följt de “Pressetiska Reglerna”, som kräver “Allsidig Nyhetsför-medling” och “Korrekta Fakta” samt att “Andra Sidan” skall få komma till tals.

Corona-krisen har tagit över

Nu fylls media av Corona-krisen. Dels om problemen och dels om alla goda människors engagemang att hjälpa till. Grannar handlar åt 80-åringar, Taxi kör mat från restauranger till folk i karantän, folk producerar handsprit och ansiktsmasker med mera.

Nu kan de som vill vara goda, verkligen vara det och se de direkta resultaten, samt få personliga “Tack” för sina insatser.

En åskledare för Naturlig Godhet ?

Kan det vara så att Corona-krisen fungerar som åskledare för den naturliga godhet de flesta av oss känner inombords ? Med gärningar som är konkret meningsfulla och renderar tydliga “Tack” i flera olika former.

Det är mer meningsfullt att hjälpa en medmänniska än att anstränga sig för att “minska utsläppen” och försöka vara “klimatsmart”. Ingendera kan man se något resultat av. Dess-utom börjar nu våra berättelser om “Fake News”, fusk och bluff nå ut till allmänheten.

Kanske förblir intresset för “klimatkrisen” lamt efter Corona-krisen.

Skillnaden i seriositet mellan de två är ju enorm.

+ – + – + – +

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather