Figur 1. Upptill: Havsisens utbredning i Arktis 1900 – 2013. Nertill: Atlantic Multidecadal Oscillation, AMO, upp-och-ner

I posten “Isarna på polarhaven lever” den 29/11 uttryckte Willis Eschenbachs bekymmer för den felande kunskapen om utvecklingen av isen på havet i Arktis. Det inspirerade Mats Kälvemark till redovisning av något man faktiskt vet:

Verkan av AMO på isens utbredning.

Figur 1 visar upptill isens utbredning i september månad då årets minimum passeras. Den varierar cykliskt mellan 5½ och 7½ miljoner km² med en period om c:a 100 år. (Sveriges yta är knappt en halv miljon km².

Nertill visas hur AMO varierat under det senaste seklet. Staplarna visar ytvattnets temperatur i norra Atlanten. Vad AMO är och gör föklaras i posten: “Förklaring: Atlantens AMO”.

AMO har en tydlig verkan på utbredningen av isen i Arktis och även på norra halvklotets temperatur och klimat. Obs att i nedre panelen är AMO “upp-och-nervänd”.

Allt detta stämmer väl även med en samtida verklighetsskildring om  klimat och isläget under perioden 1930-1945 i en understreckare i SvD 1938. Svensk författare var professor Hans W:son Ahlmann, som var en dåtida internationell auktoritet.

The Pacific Decadal Oscillation

I Stilla Havet, the Pacific Ocean, sker liknande svängningar mellan varma och kalla perio-der. Då alla hav hänger samman, är det rimligt att anta att de påverkar varandra. Detta behandlar Joseph D’Aleo i studien: US Temperatures and Climate Factors since 1895.

Figur 2. PDO + AMO jämfört med medeltemperaturerna i USA enligt USHCN

USHCN = U.S. Historical Climatology Network

D’Aleo beräknade R-kvadrat mellan de två till 0,85, vilket betyder extremt bra korrelation.

Figur 3. Medeltemperaturen i USA jämförd med halten CO₂

D’Aleo beräknade R-kvadrat mellan de två till 0,44, vilket betyder en viss korrelation, men inte i närheten av den i figur 2.

Och korrelation betyder inte kausalitet, d.v.s. orsak och verkan. Dock torde det vara uppenbart att varmt vatten i norra Atlanten smälter mer is på havet i Arktis än kallt vatten.

+ – + – + +

by

Figur 1. Totalt levererad energi sedan nyår, TWh

Under månaden producerades:

• Totalt 13,4 TWh.
• Vindkraften 2,4TWh = 18 %.
• Vattenkraften 6,3 TWh = 47 %.
• Kärnkraften 4,1 TWh = 31 %.

Figur 2. Totalt levererad effekt med import och export

Exporten var lägre än normalt under andra halvan av månaden och upphörde nästan under en vecka.

Figur 3. Vindkraftens effekt under månaden

Vindarna var bra bara under veckändan 11:e  ‒ 13:e, vilket syns i prisnivån, se figur 4.

Figur 4. Månadens spotpris i el-område SE 01 och SE 04 

Närmast en katastrof för Norrland, som fått samma astronomiska priser som vi i Skåne. Jag har noterat att det på senare tid blivit stor export till Finland, ibland 2 GW. Kan det bero på sanktionerna mot Ryssland ? ?

+ – + – + – +

by

Figur 1. Total effekt med sol- och vindkraft samt börspris

Se börspriset separat nedan:

Figur 2. Börspriset: De sista dagarnas svaga vindar har resulterat i nya pristoppar

Priset har varierat i relationen 1:86 !

Figur 3. Levererad effekt från Sol och Vind, tabell

Medeleffekten är 3,6 % av märkeffekten för solpanelerna och 28 % för vindkraften.

Figur 3. Vindkraftens levererade effekt i relation till installerad kapacitet

Vindarna har varit ganska svaga och mycket svaga de sista två dagarna.

Figur 5. Vindkraftens effekt samt antalet timmar för olika nivåer på dess nyttjandegrad

Lägsta effekt är 2,0 % av märkeffekten på land och 1,3 % på havet.

Figur 6. Residual effekt = Reglerkraft för att komplettera sol- och vindkraft samt export, import och EEX-pris

Av maximum för totala effektbehovet, c:a 70 GW, måste konventionella kraftverk leverera 63 GW. Detta trots att Tyskland byggt hela 130 GW märkeffekt av sol- och vindkraft ! Det betyder att de “förnybara” kraftslagen egentligen är onödiga.

+ – + – + – +

by

Figur 1. Elpriserna till konsument 2022-12-01 för elområde SE 4

Observera att grafen börjar med priset 2 kronor och 50 öre per kWh. Jag har hittills haft ett fast pris på en rimlig nivå, men får acceptera nya villkor från och med 1/12: Månadens genomsnittliga spotpris plus nätavgift och moms, etc. Fast Öresundskraft bytt elmätaren till en modell med kommunikation till kontoret, har de inte den administration klar, som krävs för timprisavtal. Det skall bli möjligt om “några månader”. Med ett sådant kan man vara “smart” och undvika de dyraste timmarna. Men jag tror inte att jag skulle sitta uppe på nätterna för att köra datorn. . .

Figur 2. Dagens svaga vindar den 1/12 ger usel vindkraft och höga elpriser.

Det var alltså den gratis vindkraften som skulle ersätta den nedlagda kärnkraften. Jag får göra som gamla tiders skeppare: Ligga i hamn i väntan på “förliga vindar”.

Således blir min aktivitet på bloggen hädanefter begränsad. Jag kan inte betala böterna för den politiska galenskap jag försökt avvärja under nio år. . .

Men jag tänker titta till kommentarerna några minuter om dagen. Då jobbar jag från Lap-Topen, som jag laddar på natten.

Med varma hälsningar och tack för all support jag fått.

Sture

+ – + – + – +

by

Snöstorm i nordvästra Kina har skapat problem för herdar med boskap som frusit ihjäl

Hundratals får har frusit ihjäl för Kazakh herdar i Xinjiang provinsen. Sju byggnadsarbetare har frusit ihjäl i stormen i staden Altay nära gränsen till Kazakstan, Ryssland och Mongoliet.

Ovanligt kallt i Sydkorea.

Korea Meteorological Administration (KMA) varnar för ovanlig kyla för november, – 7º C i Seoul, vilket bara hänt två gånger detta sekel: 2008-11-19 och 2015-11-27.

Australiens kallaste vår på decennier

Efter en kallare -än-vanligt vinter har Australien nu en ovanligt kall vår, vilket media då betraktar som synnerligen anmärkningsvärt med hänsyn till den pågående “Globala Upp-värmningen”. De maximala dagstemperaturerna har varit de lägsta på 30 år i Melbourne, Adelaide, and Canberra. Brisbane, som ligger närmare tropikerna, har haft den kallaste vintern i historien.

I sydost har nederbörden varit extrem med översvämning i the Murray-Darling Basin. Detta knyts till den sällsynta tredje La Niña i rad, något som bara hänt en gång tidigare sedan 1950. Det har alltså inte kommit någon El Niño emellan dem, vilket är vad “klimatmodeller-na” förutsätter. Dessa har alltså systematiska fel även i detta avseende.

I Sibirien – 50º C i november

I Oymyakon i republiken Sakha noterades -50,9º C den 27:e november. På flera andra ställen noterades också temperaturer lägre än -50º C.

Kanadas kallaste novemberdag sedan 1989

Större delen av Kanada har haft ovanligt kallt väder de senaste veckorna med många nya lokala köldrekord. I Eureka, Nunavut har man noterat -45º C, vilket är den lägsta temperaturen i november sedan 1989.

+ – + – + – +

by

Figur 1. AMO = Atlantic Multidecadal Oscillation har stor verkan

Det är ett tillstånd som svänger mellan en positiv fas, figur 1, och en negativ fas, figur 2, med en period som sträcker sig över flera decennier.

I den positiva fasen är ytvattnets temperatur hög i norr och låg i söder.

Figur 2. I den negativa fasen är temperaturen istället låg i norr och hög i söder

Det är oklart vad som driver dessa förändringar, men förmodligen spelar havets strömmar en stor roll:

Figur 3. Principschema för de primära strömmarna i haven

• Rött: Varmt ytvatten.
• Blått: Kallt vatten längs havens botten.

Räknat per kilogram har vatten mycket hög kapacitet att lagra värme. Haven representerar en enorm massa, vilket gör att dess strömmar förflyttar enorma mängder värme. Den varma Golfströmmen håller Skandinavien mycket varmt jämfört med samma breddgrader i Nordamerika. På vägen mot norr kyls den, för att i Arktis bli så kall att dess vatten sjunker mot botten.

Varmt vatten stiger uppåt och kallt vatten sjunker ner. Salt vatten är tyngre än bräckt vatten. När kallt och sött smältvatten från Grönland rinner ut över den avkylda Golfströmmen, fördröjs sjunkningen något av utspädningen.

Vad som driver växlingarna mellan positiv och negativ fas är inte helt klart, men Brittiska Met Office antar att små ändringar i strömmarnas hastighet ger en del av svaret.

Effekter på vädret

AMO har stora effekter på vädret på båda sidor av Atlanten:

Positiv fas förefaller kunna kopplas till våta somrar i Europa och Indien samt regn i Sahel men torka i nordöstra Brasilien och Nordamerika samt minskad havsis i Arktis.

Negativ fas innebär ofta motsatsen, ex.vis torka i Sahel.

+ – + – + – +

Met Office har en utmärkt video med titeln:

What is the Atlantic Multidecadal Oscillation

+ – + – + – +

by