Figur 1. Total effekt med sol- och vindkraftsamt börspris
Se börspriset separat nedan:
Figur 2. Börspriset: De sista veckornas något starkare vindar har resulterat i elprisets kollaps med negativa priser
Här visar Tyskland förtjänstfullt hur “klimatpolitiken” drivit fram oförblommerad galenskap med priser mellan – 3 och + 665 €/MWh. Ingen ekonomisk verksamhet kan planeras med så extrema svängningar, som dessutom inträffar slumpmässigt och därmed är omöjliga att förutse.
Figur 3. Vindkraftens levererade effekt i relation till installerad kapacitet
Vindarna var mycket svaga i början, flera dagar med 5 % av märkeffekten, men starkare än vanligt de sista två veckorna.
Figur 4. Vindkraftens effekt samt antalet timmar för olika nivåer på dess nyttjandegrad
Lägsta effekt är 1,9 % av märkeffekten på land och 1,5 % på havet.
Figur 5. Residual effekt = Reglerkraft för att komplettera sol- och vindkraft samt export, import och EEX-pris
Av maximum för totala effektbehovet, c:a 70 GW, måste konventionella kraftverk leverera 65 GW. Detta trots att Tyskland byggt hela 130 GW märkeffekt av sol- och vindkraft !
Det betyder att de “förnybara” kraftslagen egentligen är onödiga.
Figur 6. Brunkol, stenkol och naturgas är nödvändiga, för att ta belastningen, när vindarna sviker
Figur 7. Tyskland har pumpkraftverk med kapaciteten 8 GW, vilka jämnar ut solkraftens intermittenta effekt
De pumpar upp vatten i sina övre magasin varje dag när solen skiner och levererar el ut på nätet, när den inte skiner. Detta visar att solpaneler är rätt meningslösa utan matchande pumpkraftverk. Notera att den upptagna effekten, gult, är betydligt större än den som le-vereras, blått. Systemet har alltså stora förluster.
Effekten 8 GW är stor, c:a hälften av all vattenkraft vi byggt i Sverige på hundra år.
Figur 8. Antalet timmar med negativa elpriser på börsen
Året 2022 såg ut att kunna eliminera timmarna med negativa priser, men de nyckfulla vindarna i december provocerade fram negativa priser igen, dock inte fullt så djupt negativa som förr.
De negativa priserna är en tydlig indikator på det institutionella vanvett, som styrt energipolitiken.
Bilden av Fukushima har blivit förvrängd av de första nyheterna om katastrofen. Rolf Bengtsson har den i minnet den 22/12 och räknar upp alla tre olyckor med kärnkraft. Men han är ovetande om deras utfall.
Harrisburg 1979 inleddes av en ventil för kylvatten som hängde sig. Personalen förstod inte allvaret och reagerade fel, vilket slutade med att halva reaktorhärden smälte. Ett visst utsläpp av radioaktivitet inträffade, men inget dödsfall.
Olika undersökningar efteråt har studerat frekvensen av cancer i befolkningen runt omkring. De har visat såväl att viss effekt funnits som att ingen effekt kunnat finnas.
Olyckan i Tjernobyl inträffade i en typ av reaktor, som inte byggts sen. Något liknande kan inte hända i nya anläggningar. Den orsakades av medvetna brott mot säkerhetsreglerna i försök avsedda för bombtillverkning.
Kärnkraftverket i Fukushima byggdes för att klara jordbävningar och den värsta tsunami man då kände till: Fem meter höga vågor. Den som kom var femton meter!
Ingen omkom på grund av kärnkraften eller fick allvarliga strålskador.
Den svenska strålningsexperten professor Eva Forssell-Aronsson ingick i den japanska regeringens expertgrupp med uppgift att utreda vad som verkligen hände. Hon refererade sin rapport i Göteborgs-Posten den 11/1 2012.
Skyddsvallarna var sex meter höga och aggregaten för reservkraft stod på tio meters höjd. Det räckte alltså inte.
Under röjningen inne på området arbetade någon gång 3.700 personer. De utsattes i medeltal för 22 millisievert, mSv, per person. Bara sex utsattes för mer än 250 mSv. I ett helt landskap i Indien är den naturliga strålningen 200 mSv per person och år. Gränsvärdena i Sverige är generellt 20 mSv och för personal i kärnkraftverken 50 mSv per person och år.
Katastrofen var ohygglig. Tsunamin raderade ut hela städer. 16.000 dog och många saknades. 90 procent dog av översvämningar och resten av bränder och ras. Inne på kraftverket dog fyra: två när en travers rasade, en i en kranolycka och en person i en hjärtattack, ingen på grund av strålning.
Reservaggregaten på tio meters höjd översvämmades, så att strömmen slogs ut och kylvattenpumparna stannade. Reaktorhärdarna blev så heta att de smälte och vattnet sönderdelades i syre och väte. Denna explosiva blandning antändes och lyfte av taket på byggnaderna. Det var inte uranet som exploderade.
”Fukushima” var alltså en naturkatastrof och inte en ”kärnkraftsolycka”!
Förloppet visade att inte ens ”det värsta som kan hända”, härdsmälta, orsakar dödsfall av strålning. Storleksordningen 400 reaktorer i världen utan dödsfall har visat att el från kärnkraft är det allra säkraste alternativet: Dödsfall har inträffat såväl för vindkraft som vattenkraft och fossil kraft.
Nästa generation av kärnkraftverk blir ännu säkrare. De kan dessutom drivas med det radioaktiva material som idag utgör avfall. Energin däri räcker för bortåt hundra års drift. Dess restprodukter blir mycket mindre radioaktiva.
Det finns inga skäl att skrämmas med kärnkraft längre.
Investerare i ESG förlorade 22 % medan fossil energi gav 54 % vinst
År 2022 sätter ett slut på en era av illusioner: ett år som såg slutet på eran efter kalla kriget och geopolitikens återkomst; den första energikrisen i den påtvingade omställningen till nettonoll; och året då investeringar styrda av hänsyn till företagens tillämpning av ESG, Environmental, Social, and Governance, (d.v.s. miljö, sociala frågor och ledning) föll till marken med en duns – hittills i år tappade BlackRocks ESG Screened S&P 500 ETF 22,2 % av sitt värde och S&P 500 Energy Sector Index steg 54,0 %.
Lite mer personligt uttrycker sig JoNova i Australien:
Fundera över hur grymma dessa förluster är för ESG-investerare. I sina vildaste våta drömmar för tio år sedan kunde de ha krupit nakna över glasskärvor, för att få upp kolpri-serna till 400 USD per ton. Om kol och gas skulle vara obscent dyra, skulle sol- och vindkraftens strålande billiga effektivitet lysa som aldrig förr.
Figur 2. Priset på kol USD/ton ökade till drygt 3 ggr toppen 2011 och 8 ggr botten 2020
Istället försvann efterfrågan på moderiktiga nyckfulla gröna elektroner. Det fanns aldrig ett behov av “nyckfull” el, och energikrisen skalade bara av löken till den verkliga efterfrågan. Vind- och solenergi var bara de modeaccessoarer som ingen behövde ha. Kol, olja och gas var avgörande.
Inte bara minskade efterfrågan, utan utbudet sjönk också. När kostnaderna steg kämpade fabrikerna för att tillverka vindkraftverk, solpaneler och batterier. Det visade sig att generatorer för nyckfull el inte kunde tillverkas med nyckfull el.
Figur 1. Japan bygger 1,3 GW kolkraftverk i Yokosuka i närheten av Tokyo
I västerländska media målas en bild upp av en kraftig omställning till ett ”fossilfritt samhälle”. Det är en uppenbar lögn. Det sker ingen global omställning till fossilfritt.
Här visar jag lite siffror och uppgifter om kolkraft. Det är ett ganska stort område, så jag gör inga anspråk på att det ger en heltäckande bild.
Den bild jag får av dessa data och artiklar, är att det inte skett någon minskning av kolkraft under de senaste 10 åren. Trenden är tydligt åt andra hållet, d.v.s. en ökning.
Det är sant att EU/USA minskat. I USA hänger det nog ihop med att man bytt kolkraft mot inhemsk naturgas (fracking). I EU har man bytt kolkraft mot rysk naturgas, vilket inte var särskilt smart så här i efterhand.
En referens
Det kan vara bra att ha en referens när det gäller kraftproduktion. En stor kärnreaktor (typ Forsmark 3) producerar ca 1.2 GW el. I runda slängar kan man säga att 1 GW motsvarar en reaktor.
De folkrikaste länderna planerar en hög takt i utbyggnaden. Kina och indien har över en miljard invånare och Indonesien 280 miljoner. Enligt “Parisavtalet” prioriterar de kampen mot fattigdom högre än kampen mot koldioxid, eftersom fattigdom visat sig orsaka de svåraste miljöproblemen. De har funnit att kolkraft är det snabbaste sättet att få billig och pålitlig el.
Sedan kommer flera andra fattiga länder med mer än 100 miljoner invånare också att kräva el till att höja levnadsstandarden: Vietnam, Bangladesh, Pakistan, Nigeria.
”NEW DELHI, 12 september (Reuters) – Indien kan behöva upp till 28 gigawatt nya koleldade kraftverk fram till 2032 för att möta kraftbehovet som förväntas mer än fördubblas från nuvarande 404,1 GW, sade ett statligt rådgivande organ”
Balkan: ”Västra Balkan håller på att bli en kontrastregion. Medan Nordmakedonien har lovat att fasa ut kol till 2027, planerar Serbien och Bosnien och Hercegovina fortfarande nya brun-kolskraftverk, med stöd av kinesiska företag och banker”
”Det betyder dock inte att alla 22 kommer att byggas. En mer detaljerad granskning av uppgifterna visar att få, om ens några, av dessa planer kommer att förverkligas. De flesta har misslyckats med att få finansiering; De flesta av dem som hade finansiering överens-kommet har försenats medan andra fortfarande är på ritbordet.
Av de få som faktiskt gör framsteg är två kinesiskt stödda projekt i Zimbabwe och det tredje är i Sydafrika”
Troligen kommer de Zimbawiska anläggningarna inte att byggas, eftersom Kina backar ur:
”Den 21 september 2021 berättade Kinas president, Xi Jinping, för FN: s generalförsamling via videolänk att Kina skulle öka stödet för grön och koldioxidsnål energi i utvecklings-länder och inte bygga några nya koleldade kraftprojekt utomlands.”
Mina reflektioner:
Min bild är att alla organisationer som ivrar för ”fossilfritt” (IPCC, politiker, intresseorganisationer, m.m.) har ett närmast absurt förhållningssätt till vad som händer i den verkliga världen.
Det finns inga tecken på att kolförbränningen minskar (som fakta ovan visar ökar den). Tar man med gasförbränning så blir påståendet om ”fossilfritt” ännu mer absurt.
Det enda konkreta man har åstadkommit är att förvägra Afrika en stabil tillgång till el.
För mig är det obegripligt hur media/organisationer kan måla upp en bild av att världen är på väg mot det ”fossilfria samhället”.
Vi är så långt ifrån den visionen som man kan komma.
by 
