Figur 1. Danske havvindmöllers elproduktion pr måned i 2022

Söjlerne i figur 1 viser de gennemsnitlige ydelser per måned  i % af möllernes nominelle kapacitet. Årsgennemsnittene ligger under 50% af den nominelle kapacitet

Havvindmöller og alle andre vindmöller har to Akilleshæle – ustyrlig variation og varierende elpris. Den ene er vindens ustyrlige og stadig varierende kraft med tidvist ophör og dermed varierende og somme tider helt manglende produktion af vind-el. Eksempler fra Danmark er vist i figur 1 og 2.

Vindmölleindustrien hævder, at de nye og meget större vindmöller er meget mere effektive. Påstanden forekommer utroværdig. Nedenfor i figur 2 vises tilsvarende ydelserne for:

Hornsrev 3 opfört i Nordsöen vest for Esbjerg i 2018 og indeholdende 49 stk. möller med en nominel kapacitet på 8,3 GW per mölle. Og:

Kriegers Flak opfört i Östersöen sydvest for Trelleborg i 2021 og indeholdende 72 stk. möller med en nominel kapacitet på 8,4 GW per mölle.

Figur 2. Gennemsnitlige ydelser per måned 2022 i % af möllernes nominelle kapacitet

Hornsrev 3 kom op på 53% kapacitetsudnyttelse som årsgennemsnit, medens Kriegers Flak ydede 42% af kapaciteten. I 2021 ydede Horns Rev 3 i gennemsnit 48% af sin nominelle kapacitet.

Figur 3. Vestdanske havvindmöllers fundamentale problem: Ustyrlige ydelser

Figuren dækker alle danske havvindmöller vest for Storebælt i 2022. Disse möllers nomi-nelle kapacitet er godt 1200 MW. I 10 % af tiden, dvs. 36 dage på et år, yder de kun fra NUL til 69 MW. Det er 0 til 6 % af deres nominelle kapacitet. De næste 10% af tiden går fra 69 til 153 MW. Gennemsnitsydelsen er 575 MW.

I den nederste del af kurven vil der være behov for supplement fra et uafhængigt back-up system, i den överste del af kurven vil der kunne være der overskud af el. I begge tilfælde vil disse störrelser være afhængige af det aktuelle forbrug.

Under alle omstændigheder er det vist, at vindmölleydelserne kan være 0 eller næsten 0. Med andre ord, back-up kapaciteten kan ikke være meget mindre end vindmölle-kapaciteten.

Har man tilstrækkelig vandkraft, ville det være fint, men det har man ikke. Tilbage står 4 muligheder.

1. Afbrænding af fossile brændstoffer. En lösning Tyskland har grebet til, men jo ikke godt, hvis man vil reducere kuldioxidudledningen.
2. Afbrænding af biomasse. Men mængden er utilstrækkelig.
3. Produktion af hydrogen til lager. Men der eksisterer ikke forelöbig motorer eller gasturbiner, der kan köre på hydrogen. Og det kan beregne, at hydrogenlagrene vil skulle have uhyrlige dimensioner. Endelig vil Denne proces medföre et energitab på ikke under 50% af den indsatte vindenergi.
4. Endelig er der moderne atomkraft. Dog har man atomkraft nok til back-up, vil man have atomkraft nok hele tiden, og så vil intet menneske ved sin fornufts fulde brug bygge vindmöller.

Vindmöllelobbyen har stor magt. I hvert fald i Danmark. Så det bliver en sej kamp a få indført atomkraft. Vindmøllelobbyen hævder bestandig at atomkraft ikke egner sig som back-up for vindmøller, sandt nok, men glemmer at tilföje, at vindkraft ikke egner sig il at dække elforbrugernes behov, hvilket demonstreres til overmål med figur 4 herunder.

Figur 4. Vindmölleydelserne i % af elforbrug, Januar – April 2023

+ – + – + – +

En fullständigare redovisning av problemen med vindkraft och särskilt med planerna på jättestor utbyggnad på Nordsjön finns i en artikel i “Den Korte Avis”:

Dansk Havvindmøllepolitik er uforsvarlig teknisk, økonomisk, strategisk og miljømæssigt

Samma principiella problem gäller förstås de svenska planerna på vindkraft runt kusterna.

+ – + – + – +

by

Volkswagen Touareg R är en laddhybrid med 462 hästkrafter, 700 newtonmeter och en elektrisk räckvidd på 47 km

Listpriset var 845.000 kronor år 2021. Vikt: 2,5 ton.

Tege Tornvall är djupt engagerad i bilbranschen:

+ – + – + – +

Svårt sälja elbilar

Enligt en aktuell amerikansk enkät bland bilhandlare har bara var tredje någon elbil i lager att sälja, och närmare hälften vill inte sälja elbilar.

Enkäten omfattade drygt 800 amerikanska bilhandlare. Det är visserligen bara knappt 5 procent av nära 17.000 märkeshandlare. Men det är ju dessa som skall föra ut elbilar på marknaden.

Ett liknande motstånd kan anas även i svensk bilhandel. Få bilköpare kan lägga runt en halv miljon på en ny bil – och riskera att förlora halva värdet på tre år.

Motstånd anas också bland biltillverkare. Med hot om astronomiska böter tvingar EU dem att till höga kostnader utveckla och marknadsföra bilar som kostar dubbelt mot jämförbara bensin- och dieselbilar.

Att sälja dessa dyra bilar går trögt trots intensiv reklam. Mellan skål och vägg är bilföreta-gens ingenjörer föga förtjusta i elbilar. Många fortsätter att vidareutveckla bensin- och dieselbilar för kunder som efterfrågar sådana.

Det är på dem bilföretagen tjänar pengar. Elbilar går däremot med förlust. Bara Ford har ännu officiellt medgivit det, men kostnadsjakt och sparkampanjer hos flera är tydliga tecken.

Totalt minskar nu nybilsförsäljningen, även om laddhybrider och rena elbilar svarar för runt två tredjedelar. Men bara 5-6 procent av alla Sveriges 5 miljoner bilar i trafik är eldrivna.

Nya elbilar köps främst av företag, myndigheter och förvaltningar av policy- och imageskäl och för att utnyttja skattefördelar. Men privatkunder föredrar begagnat i lägre prisklasser. De undviker nya bilars snabba värdeförlust.

Inte minst på landsbygden har många hushåll flera bilar för att klara sin vardag. De håller sig till beprövad teknik till rimliga kostnader. Att ladda elbilar utanför hem eller arbetsplats är dyrt – och svårt med glest mellan stolparna.

Det är ont om laddstolpar. Alla stolpar passar inte alla elbilar. Långt från alla fungerar. Ibland är det kö. Kommuner tar ofta P-avgift medan man laddar. Att tanka på en mack tar två-tre minuter. Inte billigt, men snabbt och enkelt.

Därför är det fortsatt svårt att sälja elbilar – både här och i andra länder.

Tege Tornvall

Biljournalist i Leksand

+ – + – + – +

by

På en presskonferens i morse presenterades regeringens beslut i går kväll

Samtidigt förvarnar statsministern om att byggandet kommer att ta flera år.

+ – + – + – +

by

Vestas bild av vindkraftstornen i Lemnhult, Vetlanda

(Bilden ser ut som ett fotomontage, eftersom man inte ser några öppningar i skogen för vägar och platser runt tornen.)

Öppet möte på Borgen i Osby tisdagen den 30 maj, kl. 18.

Det danskägda företaget Eurowind har ansökt om att få anlägga en vindkraftsindustri i skogarna vid Liasjön strax norr om Osby i Osby kommun. Vindindustrin omfattar maximalt 15 st vindkraftverk, vardera med en totalhöjd av 270 meter.

Samråd hölls i mars-april, där Eurowind presenterade sin syn på projektet.

För att belysa även de negativa följder för människor och miljö som en vindkraftsindustri av detta slag medför, kommer ett öppet möte att hållas på Borgen i Osby tisdagen den 30 maj, med start kl. 18.

Lokala politiker från kommunerna Osby, Östra Göinge och Hässleholm är inbjudna.

Allmänheten hälsas välkommen.

Fri entré.

Mötets talare är följande:

Henrik Wachtmeister, Föreningen Svenskt Landskapsskydd, har fokus på vindkraftens påverkan på kommunerna och de lokala förhållandena;

Jan Blomgren, professor i tillämpad kärnfysik, talar om vindkraftsbolagens dåliga ekonomi och dess konsekvenser;

Lennart Ohlsson, läkare och närboende, talar om mikroplastutsläpp från vindkraftverk;

Ulf Johansson, närboende, talar om den lokala påverkan från den planerade vindkraftsindustrin vid Liasjön.

Föreningen Svenskt Landskapsskydd står bakom arrangemanget.

Media är välkomna !

För ytterligare information, kontakta Ernst Herslow, ernst.herslow@hassleholm.se.

+ – + – + – +

by

Kvävegödning har bidragit till högre avkastning per hektar

Professorerna William Happer of Princeton och Richard Lindzen of MIT visar hur kvävegödning gjort en mångfaldig ökning av skördarna möjlig:

Vänster Y-axel: Skördeutfall relativt 1866. Höger axel: produktion av kvävegödning Tg, Teragram = 10^12 gram = Miljon ton.

• corn: majs
• wheat: vete
• barley: korn
• hay: hö
• oats: havre
• rye: råg

Världsförbättrarna emot kväveoxid, N₂O

De som ser sitt “kall” vara att rädda världen söker ständigt allt högre grad av perfektion i tävlan om att vara mest “god” mot moder Jord. De satsar på tron att vissa gaser leder till varmare klimat, växthusgaser. Störst verkan skall vattenånga ha, men dess halt i atmo-sfären kan “människan” inte påverka, varför de inte bryr sig om den. Men “människan” kan påverka utsläppen av de sällsynta gaserna koldioxid, metan och kväveoxid N₂O. Den sistnämnda kommer från användningen av kvävegödning.

I strävan efter perfektion gäller NetZero, d.v.s. netto noll utsläpp orsakade av “människan”. Mot det målet strävar nu klimatpolitiken i flera länder. Då inför man tvingande minskning av kvävegödning.

Sri Lanka förbjöd import av kvävegödning 2019. Skördarna av ris och te minskade. Bönderna blev fattiga. Ekonomin kollapsade. Presidenten drevs på flykt.

Nederländernas premiärminister Mark Rutte drev igenom minskningar av kväve-gödning och djurbesättningar. Inseende att det skulle driva bönderna i konkurs, erbjöd sig staten att lösa in deras gårdar mot löfte om att bönderna inte skulle starta jordbruk någon annanstans. Det har utlöst våldsamma protester.

Kanada har bundit sig för att minska användningen av kvävegödning med 30% till 2030.

Storbritanniens stora partier är överens om en politik som enligt en expertgrupp minskar tillgången på energi med 75 % till 2050. Då blir det slut med flyg, skeppsfart och kött på bordet. Tegel, betong och glass kommer att vara försvunna.

En utförligare artikel finner du på WUWT.

+ -+ – + – +

by

En konferens om klimatet på Christiansborg i Folketingets salar

Det är en “riktig” konferens, som med rätta kan kallas “vetenskaplig”, eftersom den är öppen för alla att delta och öppen för deltagarna att fråga och kommentera “från golvet”.

Temat: Klimat och Energi

Kvalificerade talare skall behandla klimatets naturliga utveckling och verkningar samt världens energi- och resursförsörjning med hänsyn till teknik, råvaror, miljö och kostnader.

Konferensen är öppen för alla intresserade.

Anmäl er till Karl Iver Dahl-Madsen i föreningen Klimarealisme,

e-post karliver@klimarealisme.dk, kopia till tege.tornvall@gmail.com.

Konferensen är en fortsättning på en serie nordiska konferenser: Lidingö 2016, Mölndal 2018 och Oslo 2019 med avbrott för Covid. På var och en talade ett drygt dussin forskare och experter från flera länder.

Vi återkommer efterhand med information om program, talare, pris, hotell och annat. Köpenhamn är alltid ett lockande resmål!

Boka dagen i din almanacka !

+ – + – + – +

by

Den 23:e maj 2022 bogserade Daisy Mae en pråm med metallskrot norrut i Delaware Bay

På pråmen utbröt en brand, som det tog 26 timmar att släcka. US Coast Guard tog bilden.

Laster av metallskrot har ansetts ha låg brandrisk. Emellertid har ett antal bränder de senaste åren föranlett NTSB, National Transportation Safety Board, att utfärda en var-ning om att litiumjonbatterier och andra möjliga antändningskällor kan utgöra en brand-säkerhetsrisk vid transport av metallskrot.

2017 undersökte Japan Transport Safety Board en skrotbrand i ett fartygs lastrum i Fukuoka City, Japan.

I januari 2022 utbröt eld i en stapel metallskrot i Newark, New Jersey. Samma år drabbades två internationella fartyg med last av metallskrot av bränder i lasten.

Metallskrot för återvinning utgörs främst av bilar och bildelar, byggmaterial, köksutrust-ning, konservburkar och sprayflaskor, som kan ha brännbara drivgaser. De senare skall naturligtvis ventileras bort innan flaskorna går till återvinning.

Normalt metallskrot kan inte brinna, men bilar innehåller brännbara plastdetaljer och textilier, kyl- och frysmöbler innehåller isoleringsmaterial, som kan vara brännbart, men ingendera kan självantända. Det kan däremot litiumjonbatterier. Det är naturligt att NTSB misstänker sådana som brandorsak.

Batterier skall inte sorteras som “skrot” överhuvudtaget, men det kan förstås ske av okunskap, slarv eller lättja. . .

+ – + – + – +

by

Figur 1. FAO:s statistik över världens produktion av spannmål

Procentuell ökning sedan 1961:

• Cereal production: Total skörd av spannmål, miljoner ton.
• Cereal yield: Avkastning, ton per hektar.
• Population: Folkmängd i världen.
• Land used for cereal: Areal använd för odling av spannmål.

Trots att den odlade arealen knappt ökat, har skördarna mer än trefaldigats sedan 1961.

+ – + – + – +

Klimatpolitikens verkan på klimatet

Klimatet är ett mycket komplext kaos, det vill säga oberäkneligt. Med nödvändighet gör det debatten om dess yttringar mångskiftande och därför ett potpurri av fakta och argument, som är förvirrande för den vanlige väljaren upptagen med jobb och familj.

Men det finns ett fåtal enkla fakta som gör bilden klar:

Fullskaleprovet

Sedan 50-talet har halten koldioxid i luften ökat med 35 % och den globala temperaturen med en knapp grad. Den öppna statistiken från FAO visar att skördarna av spannmål trefaldigats. Den ökningen beror till stor del på den högre värmen och den högre halten av ”Livets Gas”, koldioxid. Denna är den näring som växterna bygger sina vävnader av med energi från Solens strålning i ”fotosyntesen”.

All vår mat kommer således från luftens koldioxid.

Figur 2. Världsbanken beräknar att andelen “extremt fattiga” i världen minskat från 36 % 1990 till 9,9 % 2015

• X-axeln: Statistik åren 1990 – 2015 och prognos fram till 2030.
• Y-axeln: Antal människor 0 – 1,9 miljarder.

+ – + – + – +

Världsbanken beräknar att den andel av världens befolkning som är ”extremt fattig” har minskat från 75 % på 50-talet till 36 % 1990 och 10 % 2015. Världens svält och misär har närmast eliminerats.

Världen har blivit dramatiskt mycket bättre. Bland annat TACK VARE lite mer värme och mycket mer koldioxid.

Efter ett fullskaleprov VET man och behöver inte gissa eller datorsimulera.

Utsläppen ökar dramatiskt

”Parisavtalet” ser fattigdom som det värsta miljöproblemet. Den som svälter kan inte vårda miljön. Därför får U-länderna prioritera kampen mot fattigdom före den mot koldioxid. Då är el en förutsättning. Kolkraft har visat sig som det snabbaste och billigaste sättet att få pålitlig el.

Kina startar ett eller två stora kolkraftverk VARJE VECKA. Indien och andra U-länder gör detsamma i lägre takt. Tillsammans ÖKAR de utsläppen av koldioxid flera hundra gånger mer än Sverige kan minska dem och mer än vad hela världen kan minska dem. Siffror för 2022 får vi i sommar från British Petroleum.

I de länderna finns historiska annaler för tusentals år. De visar naturkatastrofer som varit värre än de värsta under det senaste seklet. Medan halten koldioxid i atmosfären ökat, har extremväder inte blivit värre än förr. Hundratals miljoner invånare har lyfts ur svält och misär. Några negativa följder har inte noterats.

Koldioxiden har varit välgörande.

Klimatpanelen IPCC:s inkompetens

Ända sedan 1989 har företrädare för IPCC förutspått en katastrofal framtid, om luftens halt av koldioxid fortsätter att stiga, ofta med en tidsfrist av 10 – 12 år. Många frister har nu löpt ut och vi kan konstatera att IPCC oftast haft fel:

1. Söderhavsöarna skulle försvinna, dränkas av stigande hav. Tvärtom har de flesta växt med några procent enligt flygfoton som Universitet i Auckland, Nya Zeeland, tagit sedan 1943.
2. Öknarna skulle växa. Tvärtom har de krympt. Jorden har blivit 13 % grönare på 30 år.
3. Skördarna skulle minska. Tvärtom har de ökat mycket dramatiskt enligt FAO.
4. Svälten skulle öka. Tvärtom har den nästan eliminerats enligt Världsbanken.
5. Arktis hav skulle vara isfritt sommaren 2013. Tvärtom växte utbredningen då. Data sedan 2007 tyder på att isen nu växer till.
6. Isbjörnarna hotades av utrotning. Tvärtom har de blivit många fler, över 30.000, och de mår bra.

Notera att larmen inte bara visat sig falska:

Verkligheten har blivit den rakt motsatta!

Ändå framhärdar IPCC i årets rapport med likadana larm. Det kan bara tolkas som ytterlig inkompetens.

Vi kan inte tro på några prognoser från IPCC.

Klimatpolitiken är meningslös och måste snabbt upphöra

När det står klart att Kina och U-länderna ÖKAR utsläppen fler hundra gånger mer än vad Sverige kan minska dem, framstår vår klimatpolitik som meningslös.

När vi dessutom förstår att koldioxid är den viktigaste förutsättningen för vår mat och är välgörande för mänskligheten, blir klimatpolitiken rent kontraproduktiv.

Vi skall inte motarbeta koldioxid. Tvärtom, den är förutsättningen för ett bättre liv.

Koldioxid är välgörande för hela mänskligheten

Sture Åström

Civ.ing, verksam inom exportindustrin i 45 år

+ – + – + – +

by

Northvolts anläggning i Skellefteå upptar 120 hektar

SvD rapporterar:

Bolaget redovisar en förlust före skatt på minus 3,2 miljarder kronor för helåret 2022, enligt nyhetssajten Breakit. Det är en ökning från minus 1,1 miljarder kronor året innan.

Omsättningen växte samtidigt med 60 procent under året till 1,1 miljarder kronor.

Förutom fabriken i Skellefteå, där produktionen är igång, bygger Northvolt också en bat-terifabrik tillsammans med Volvo Cars i Göteborg. Framöver kommer ytterligare produk-tionsanläggningar att byggas, bland annat i Borlänge och i Tyskland alternativt USA.

Boomen för elbilar slaknar

Som framgår av föregående post, börjar bilköparna inse problemen med elbilar. Och de flesta biltillverkarna torde göra förluster på elbilar. Det är bara de politiska drömmarna som förutser en jättemarknad för elbilar.

Gör man en förlust på 3,2 miljarder med en försäljning av 1,1 miljarder har man en lång väg att gå innan företagets överlevnad är säkrad. Ett par av de som kommenterat här förutser landets största konkurs för Northvolt. Det är ju det naturliga ödet för dem som satsar sin framtid på en dröm. . .

+ – + – + – +

by

En Ford hel-elektrisk bil med priset: SEK 674.900:- inkl. moms

Det är bara det att under första kvartalet i år förlorade Ford 66 446 dollar på varje såld elbil, d.v.s. c:a SEK 677.000:-.

Francis Menton på Manhattan Contrarian har noterat hur många företag, som startats i elbils-yran, nu gått i konkurs eller verkar snart göra det på grund av bristande lönsamhet.

De stora biltillverkarna redovisar vanligen inte affären med elbilar separat, så att en utomstående kan se hur lönsam verksamheten är. Det gör dock Ford. Menton skriver:

+ – + – + – +

I mars meddelade Ford Motor Company att de förlorade 2,1 miljarder dollar på sin elbilsverksamhet 2022. Dessa förluster var dubbla förlusterna det hade på elbilar 2021. Som jag noterade den 23 mars, gjorde Ford 61 575 elbilar 2022. Således förlorade företaget cirka 34 000 $ på varje såld elbil förra året. Jag noterade också att kostnaderna för att tillverka elbilar inte sjunker. Förra året ökade kostnaden för batteripaket för elbilar med 7 %. . . .

Det verkar faktiskt som att Fords förluster 2022 bara var ett uppvärmningsvarv. I går eftermiddag rapporterade Ford en förlust på 722 miljoner dollar på sin elbilsverksamhet under de första tre månaderna av 2023. Under den perioden sålde Ford 10 866 elbilar, vilket innebär att man förlorade 66 446 dollar på varje såld elbil.

En JD Power-rapport från den 1 maj konstaterar: “Alla nya fordonsköpare blir mer orubbliga i sitt beslut att inte överväga en elbil för sitt nästa köp.”

När jag senast hade ett inlägg om elbilar (23 februari) uttryckte flera kommentatorer åsikten att de trodde att tillverkarna kunde övervinna alla tillverkningsproblem (kostnad, batterikapacitet, laddning etc.) och att elbilar därför inom kort skulle bli den överlägsna produkten på marknaden. Jag antar att det är möjligt. Om central planering visar sig fungera i det här fallet, kommer det att vara första gången någonsin någonstans. Och vidare, det finns inget som tillverkarna kan göra för att få ett land med 200 miljoner elbilar att fungera, när all pålitlig generering på elnätet har tagits bort och husvärmen också har elektrifierats.

Biltillverkarna verkar vara alltför villiga att gå med i ett kollektivt självmord.

+ – + – + – +

by