Monthly Archives: April 2016

Vad är infraljud ?

160306-Blad-Transport

Vindkraftverkens propellerblad är numera mycket stora med en längd överstigande 50 meter. Deras alstring av ljud kan jämföras med högtalarens membran i en subwoofer. Men bladet är tusen gånger större.

+ – + – + – +

Infraljud nämns ofta i debatter om vindkraft. Men vad är det?

Infraljud har två sidor. En teknisk, som beskriver ljudets fysikaliska egenskaper, och en medicinsk, som beskriver ljudets påverkan på människokroppen. Vi vet en hel del om båda sidorna, men det finns också stora kunskapsluckor.

En internationell grupp specialister under kanadensisk ledning har försökt kartlägga vad vi vet och inte vet [1 i referenslistan nedan]. Rapporten är skriven med försiktiga formule-ringar och ett språkbruk, som speciellt för medicindelen gör det svårt för läsaren att skapa sig en bild av kunskapsläget. Det kanske måste bli så när vetenskapare med skilda åsikter skall skapa en text, som de kan enas om. Jag saknar också en mer fullständig beskrivning av ljudkällor i vindkraftverk. För en aerodynamiker som jag är det inte svårt att se andra väsentliga källor än rent maskinbuller. Ett par exempel nämns nedan.

En helt annan typ av rapport är en litteratursammanställning som utarbetats av några britter [2]. Det har blivit en sorts “sakernas tillstånd” rapport och den är mycket välskriven.

I båda rapporterna finns mycket omfattande referensförteckningar.

Ljud kan beskrivas som tryckförändringar. En åskknall eller ett överljudsflygplan som passerar ger upphov till en tryckvåg, som fortplantas med ca 340 m/s och kan uppfattas med vår hörsel. Systematiskt upprepade tryckvågor upplevs som en ton. Tonhöjden anges i svängningar per sekund (Hz, Herz) och styrkan anges inte i den vanliga tryckenheten Pascal utan i enheten Bell (B), som har en logaritmisk skala av praktiska skäl. Vanligen använ-der man tiondelar, decibel (dB). För oss som minns skolmatten är det klart att 10 dB skillnad mellan två ljudkällor innebär en tryckskillnad på 10 gånger, 20 dB innebär 100 gånger, 30 dB innebär 1000 gånger, osv.

När man mäter ljudtryck anpassas vanligtvis mätvärdena för något ändamål, som anges med en bokstav. För att markera anpassning till vårt hörselsinnes uppfattning av ljud används bokstaven A (dBA). Anpassningen innebär att vid 1000 Hz används mätt värde, vid 100 Hz minskas det med 20 dB, vid 10 Hz med 70 dB och vid 1 Hz minskas med 150 dB. För mätningar där ingen anpassning skett används bokstaven Z (dBZ).

Människans hörseltröskel ligger vid 20Hz och det är ljud vid ännu lägre frekvenser som kallas infraljud. Mäter vi i dBA så stryker vi i praktiken mätvärden för infraljud och det är ju logiskt eftersom vi inte kan höra dem.

Även om vi inte kan höra infraljud så påverkas vår kropp av det. Har vi en rejäl subwoofer och drar upp ljudet så känner vår bröstkorg och vårt tarmpaket av det lågfrekventa ljudet i musiken och det är samma sak för ljud med ännu lägre frekvens. Alla organ i kroppen har en frekvens som de är speciellt mottagliga för. Våra ögon har en frekvens, våra balansorgan en annan, vår hjärna en tredje osv. Infraljud kan därför skapa mycket obehagliga upp-levelser när organen utsätts för “rätt” frekvens och de förmodas till och med kunna få bestående skador om ljudet är tillräckligt starkt [3] eller långvarigt.

Hur uppstår då infraljud vid ett vindkraftverk? Verken innehåller en generator, en växel och andra maskindelar, som kan ge ljud ifrån sig. Men ljud och även infraljud kan uppstå på andra sätt.

Ett blad i propellern skapar ett tryckfält kring sig, tryckfältet ändras när bladet passerar tornet och en tryckförändring uppstår. Säg att ett blad passerar tornet varje sekund. Då uppstår infraljud med frekvensen 1 Hz. En annan effekt kommer av att vinden som driver propellern är byig (turbulent). Vinden ändrar riktning, styrka och tryck på ett oregelbundet sätt [7]. Turbulensen skapas när vinden drar fram över terrängen. Tryckfältet runt bladet påverkas av den byiga vinden och ljud uppstår. Det blir som när en bil far fram i hög fart på en väg fylld av potthål och tjälskott. Vindens byighet kan mycket väl vara den domineran-de orsaken till infraljud och verkar märkligt nog vara helt försummad i forskningen.

Infraljud har även andra egenskaper än att kunna ruska om människokroppen. Det dämpas inte lika mycket som vanligt ljud och det påverkas inte av hinder på samma sätt. Den mest udda egenskapen är att det förstärks inomhus beroende på att en byggnad, precis som organen i människokroppen, har frekvenser som de är speciellt känsliga för. Det kallas resonans och vid mätning intill vindkraftverk i USA har man vid samtidig mätning inom och utomhus mätt upp tio gånger högre tryck inomhus. Personer som upplevt fenomenet har beskrivit det som att sitta i en trumma.

Det finns program för att räkna fram ljudtrycket i dBA och dBC från vindkraftsparker [4]. De som tillverkar vindkraftverk lämnar dataunderlag och sedan räknar man fram gränser för specificerade trycknivåer och markerar dessa på kartor över vindkraftparker. Metoden är otillförlitlig vid kuperad terräng [5].

Någon motsvarande beräkningsmetod för infraljud har jag inte hittat. Man kan använda fastlagda säkerhetsavstånd i stället. Här är dock uppgifterna i litteraturen mycket varierande. Lämpliga säkerhetsavstånd anges till mellan 2 och 10 km. Ett tillförlitligare sätt är att skaffa erfarenhetsvärden genom att i dagböcker rapportera obehag från befintliga kraftverk. Då gäller det att ljudnivåerna mäts både inom- och utomhus och på rätt sätt (dBZ). Av resonemanget om anpassning ovan förstår var och en att det är meningslöst att mäta i dBA när obehagen med stor sannolikhet orsakas av infraljud.

Ett exempel på korrekt genomförd mätning med adekvat utrustning återges i [6]. Man har använt en standardmikrofon som registrerar ljud över 0,04 Hz och naturligtvis mätt i dBZ.

Härje Thunholm
tekn.lic. fd. övering.


REFERENSER

1. Guidotti T, et al. Understanding the Evidence: Wind Turbine Noise. Council of Canadian Academies 2015.
2. Stelling Keith, Palmer William K, Krogh Carmen, Infrasound Low frequency and Industrial Wind Turbines, an information report, July, 2015
3. Enbom H, Malcus Enbom I. Infraljud från vindkraftverk – en förbisedd hälsorisk. Läkartidningen. 2013;110:CESZ
4. Ansökan om tillstånd för vindkraftspark vid Målarberget i Avesta och Norbergs kommuner enligt miljöbalken (1998:808) Foyen Advokatbyrå AB, 2013-12-17
5. Larsson Conny, Ljudutbredning från vindkraftverk, Föredrag vid Vindkraftforskningen i fokus, 6-7 okt 2015 i Uppsala
6. Bahtiarian Michael, Beaudry Allan, Infrasound Measurements of Falmouth Wind Turbines, TECH MEMO 2015-004, February 27, 2015

+ – + – + – +

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Vennströms fantasier

160423-Klimataktion-isbjörn

I landet har vi ett flertal professionella insändarskribenter, som representerar olika gräs-rotsorganisationer, Non-Governmental-Organisations, NGO, men som ofta har offentliga bidrag av skattemedel. SIDA delar ut många miljoner kronor bl.a. via Forum Syd. Jag har därför skäl att anta att många av dem är avlönade av skattemedel. Vi på Klimatsans har inga offentliga bidrag utan skriver av personligt engagemang och övertygelse.

Då de företräder “miljöintressen” får de ofta in sina manus på pressens sidor för debatt och insändare. Särskilt flitiga har Pontus Björkman, Ingela Björck, Jonas Paulsson och Torbjörn Vennström varit. De utgår alla från IPCC:s skräckscenarier och kopplar gärna på någon särskilt skräckinjagande spekulation efter Johan Rockströms föredöme, och argumenterar sedan för snabbare och värre politiska ingrepp i samhällets ekonomi.

Torbjörn Vennström är talesman för “Klimataktion” och har fått ett manus om Antarktis infört i flera tidningar:

Översvämningarna kommer att kosta många miljarder

“Ny forskning om isavsmältningen i Antarktis visar att risken är stor för att vi får en två meter högre havsnivå redan till sekelskiftet.”

+ – + – + – +

Jag har fått en replik införd i Skånska Dagbladet:

SkD-Logga

2016-04-23

“Rena fantasier om klimatet”

(Inte på nätet)

Torbjörn Vennström hänvisar till ”ny forskning” utan referens. Den visar att ”risken är stor” för att isen på Antarktis skall smälta och skapa översvämningar. Det är en ren spekulation eller snarare fri fantasi, eftersom istäcket på Antarktis faktiskt växer enligt rapport från NASA. Det snöar mer än tidigare. För att skrämmas ännu mer, drar han till med ”osäkra förstärkande faktorer i klimatsystemet”, det vill säga en ännu osäkrare spekulation.

Vidare har ”en annan stor studie beräknat” kostnaderna för översvämningar. Återigen spekulationer, det vill säga gissningar eller påhitt.

Men naturlagarna sätter en gräns på två millimeter per år i höjd havsnivå, ifall klimatet verkligen blir varmare. Det ger inga översvämningar. Solens beteende tyder emellertid på att vi får ett par kalla decennier efter den tillfälliga uppvärmning vi nu har av El Niño.

Till slut vill han att vi skall ”satsa alla tillgängliga resurser” för att ”hejda klimatförändringarna”, de som inte visat sig på 19 år. Han förutsätter att vi skall minska utsläppen av koldioxid, fast det skulle göra oss utfattiga. Men han är säkert medveten om att många riktiga forskare med säkra data visat att koldioxidens verkan är så liten att den inte kunnat mätas. Det visar professor Gösta Pettersson tydligt och lätt förståeligt, om man googlar: ”korrelationen fossil koldioxid”.

Flera andra forskare har visat att solen har störst verkan på klimatet.

Trobjörn Vennström visar att han är oförmögen att skilja på fakta och fantasi.


Sture Åström

Nätverket KLIMATSANS

+ – + – + – +

KOMMENTAR:

1. Hänvisningen till “ny forskning” avser förmodligen en pressrelease från en forskargrupp, som studerat ett par glaciärer på västra Antarktis. Dessa har släppt ett par stora isflak, men det har ingenting med den globala uppvärmningen att göra. Det beror på den vulkaniska aktivitet, som pågår under hela den Väst-Antarktiska halvön, den spets som sticker upp mot Argentina. Där finns mindre än 10 % av Antarktis ismassa. Utsläppen har alltså inget att göra med det “forskarna” funnit.

2. IPCC:s hypotes att koldioxid utgör den dominerande drivkraften för klimatförändringarna vilar endast på deras egna datorsimuleringar, som programmerats så att det är koldioxiden som styr, m.a.o. ett värdelöst cirkelbevis. Till yttermera visso har IPCC:s egen Work Group I, den som sysslar med “vetenskap”, redan 2001 konstaterat att klimatet är ett kaos, som man vet så lite om att datorsimuleringar är meningslösa. Att IPCC sedan satsat så mycket just på simuleringar och dessutom försäkrar att de stämmer till 95 %, bekräftar den totala inkompetensen hos dess ledning.

3. Hypotesen är idag omsorgsfullt demolerad, se Gösta Petterssons artikel på Klimatupplysningen.

4. Det är snarast så att fakta idag kan tydas så att koldioxid inte har någon mätbar verkan på klimatet. Kampen mot utsläppen av koldioxid bygger således på rent fabulerande av Vennströms och Rockströms gelikar.

5. Solforskare runt om i världen visar att solen gått in i en period av låg aktivitet, som tidigare alltid medfört ett kallare klimat. Sannolikheten är alltså mycket större för att vi får en avkylning än en uppvärmning de kommande decennierna.

Klimathotet kan med rätta betecknas som seklets största svindel.

+ – + – + – +

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Vindkraft och infraljud

HB-Irrsin-Stop
En demonstration mot vindkraft framför Brandenburger Tor i Berlin. Den tyska omställningen av energimarknaden, Energiewende, betecknas där som “Irrsinn”, d.v.s. ren galenskap.

SkD-Logga

2016-04-19

Vindkraftsbranschen är dödsdömd och onödig

Oväntade hälsoproblem noteras omkring vindkraftverk. Man klagar på stress, huvudvärk och sömnsvårigheter. Många djur reagerar tydligare. Jyllandsposten beskriver 2015-01-06 hur Kaj Bank Olesen sett hur hans minkar blivit vettskrämda och börjat bita varandra. Hundratals valpar har blivit vanskapta, något som aldrig hänt förr.

Problemet är ”infraljud”, buller med så låg frekvens att vi inte hör det, lägre än 20 Hertz, svängningar per sekund. Normala instrument för mätning av buller registrerar inte så låga frekvenser. Speciella, sällsynta, instrument behövs. Myndigheterna har därför inte känt till styrkan i detta buller.

Infraljud är olika vanligt ljud. Det sprids längre. Elefanter kommunicerar med varandra på flera kilometers avstånd med infraljud. Våglängderna är så långa att de kan skapa resonans inomhus. En byggnad fungerar som en fiollåda. Ljudtrycket mångfaldigas.

I Bayern gäller ett minsta avstånd mellan vindkraftverk och bostäder om tio gånger den största höjden. Då de vanligen når 200 meter, blir avståndet 2 kilometer. Det kan vara otillräckligt.

Hälsoproblemen är högst reella. Vanliga bullermätningar är helt otillräckliga.

Eftersom det inte blåser ibland, måste vi ha vanliga kraftverk i reserv för vindkraftverkens hela effekt, googla ”vindstilla europa”. Vindkraftverken är alltså onödiga. Dessutom påverkar de inte klimatet. Verkan av koldioxid är så liten att den inte kunnat mätas. Vindkraftbranschen är dödsdömd, eftersom den inte klarar sig utan subventioner.

Sture Åström
Nätverket KLIMATSANS

+ – + – + – +

LTZ-Logga

2016-04-22

Farligt vindsurr

+ – + – + – +

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Vindkraft och folkhälsa

Härje Thunholm 2

Härje Thunholm, tekn.lic., f.d. överingenjör.

Här återger vi ett debattmanus av Härje Thunholm, som avvisats av Läkartidningen, där temat tidigare behandlats, men helt felaktiga uppgifter lämnats.

+ – + – + – +

Man hör ofta att folk som bor nära vindkraftsanläggningar känner sig besvärade av de tryckvågor vindkraftverken skapar. Det handlar vanligtvis om huvudvärk, sömnsvårighet, migrän och depression. För ett par år sedan skrev två läkare en debattartikel i Läkartidningen och varnade för att infraljud kan vara en förbisedd hälsorisk [1].

Infraljud är en svängning med så låg frekvens att det inte kan uppfattas som ljud av oss människor. Det har också speciella egenskaper jämfört med “vanligt ljud”. Det dämpas mindre i luft och det kan förstärkas i byggnader beroende på resonans [5]. En byggnad fungerar som en fiollåda eller en trumma när den utsätts för infraljud. Naturvårdsverkets mätningar har genomgående skett på traditionellt sätt (dBA) och då registreras inte infraljud [5].

Debattartikeln förefaller ha väckt en del irritation på Naturvårdsverket, som har uppdrag från regeringen att stödja vindkraftsetableringar [6]. Tre experter, som Naturvårdsverket anlitat för utredningar, skrev en replik i Läkartidningen [2].

160414-Vindkraftbuller-NVV-experter-3

Svensk Vindenergi fick in en ledare i Expressen/GT [3]. I båda artiklarna påstås att de infraljudsnivåer som uppmätts från vindkraftverk inte tycks vara högre än de infraljudsnivåer människor utsätts för dagligen från andra ljudkällor i omgivningen och att de ligger långt under svenska riktvärden för infraljudsnivåer i arbetslivet. Därmed anser man att det inte finns stöd för att vindkraft genererar hälsovådliga nivåer av infraljud. Man antyder också att det hela handlar om vad vi i dagligt tal kallar inbillningssjuka.

Det traditionella mätsätt som Naturvårdsverket använder gör det fysikaliskt omöjligt att finna eventuella samband mellan infraljudnivå och hälsoupplevelse. Förstärkningseffekter har man bortsett från i resonemanget. Påståendena är alltså helt felaktiga. I ett amerikanskt försök har man mätt på rätt sätt och också kunnat konstatera samband mellan hälsoupplevelse och infraljudsnivå [4]. Man har också erfarit att ljudtrycket tiodubblats inomhus pga. resonans.

I Kanada har en internationell expertgrupp sammanställt faktaläget när det gäller vindkraft och hälsoeffekter och där noterar man åtskilliga brister i kunskapsläget bl.a. att ljud vanligtvis mäts i dBA [5].

Naturvårdsverket har hamnat i en intressekonflikt genom att man dels skall stödja vindkraftetablering [6], dels arbetar med att utforma krav med hänsyn till folkhälsan. Man har som huvuduppgift att hantera miljöfrågor och besitter därför rimligen inte kompetens att handlägga ett så tekniskt och läkarvetenskapligt komplicerat ärende som det aktuella.

För att vara trovärdig måste man uppdra åt någon från vindkraftindustri och miljödepartement helt fristående institution:

– att genomföra prov och analyser av vindkraftens hälsoeffekter och
– att föreslå regler för att undvika hälsoproblem vid etablering av vindkraft.

Härje Thunholm
tekn.lic. f.d. överingenjör

REFERENSER

1. Enbom H, Malcus Enbom I. Infraljud från vindkraftverk – en förbisedd hälsorisk. Läkartidningen. 2013;110:CESZ
2. Nilsson M E, Bolin K, Bluhm G. Vindkraftsbuller är inte ett infraljudsproblem. Läkartidningen. 2013;110:CHLW
3. Lundström H A. Felaktigt om infraljud och vindkraftverk. Ledare Expressen/GT, 6 sep 2013.
4. Ambrose S E, Rand R W, Krogh C M E. Wind turbine acoustic investigation: Infrasound and low-frequency noise—A case study. Bulletin of Science, Technology & Society, 32, 128-141. doi: 10.1177/0270467612455734. (2012).
5. Guidotti T, et al. Understanding the Evidence: Wind Turbine Noise. Council of Canadian Academies 2015.
6. Sallhed G, Pågående regeringsuppdrag. Naturvårdsverket 2013

+ – + – + – +

ÖP-Logga

Temat togs upp av två distriktsläkare den 18/4 under rubriken:

Vindkraften påverkar människors hälsa

2016-04-20

Vindkraft och folkhälsa

Distriktsläkarna Karling och Åhlander beskriver hälsoriskerna med vindkraft i en debattartikel i ÖP 18 april. Där nämns också en debattartikel i Läkartidningen av två specialistläkare.

Den debattartikeln sablades på sin tid ned av tre av Naturvårdsverket anlitade experter, som i en replik i tidningen hävdade att infraljud från vindkraftverk hade ofarlig nivå och att upplevda problem nog handlade om inbillningssjuka.

Dessa experter kände uppenbarligen varken till att infraljud förstärks inomhus genom resonanseffekter eller resultat från en amerikansk studie ett par år tidigare där man försöksmässigt påvisat samband mellan infraljud och hälsoupplevelser.

Experternas märkliga nedsabling kan förklaras av att Naturvårdsverket hamnat i en intressekonflikt genom att man dels skall stödja vindkraftetablering, dels arbetar med att utforma krav med hänsyn till folkhälsan.

Man har som huvuduppgift att hantera miljöfrågor och besitter därför rimligen inte kompetens att handlägga ett så tekniskt och läkarvetenskapligt komplicerat ärende som det aktuella.

För att vara trovärdig måste regeringen i den uppkomna situationen genom lämpligt departement uppdra åt någon från vindkraftindustri och miljödepartement helt fristående institution:

– att genomföra prov och analyser av vindkraftens hälsoeffekter och
– att föreslå nya regler för att undvika hälsoproblem vid etablering av vindkraft.

Härje Thunholm
tekn.lic., f.d. överingenjör

+ – + – + – +

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Genmäle till SMHI

160411-SMHI-Kontor

Betr.: Klimatmålen, dnr 2016/625/14.1

Vi tackar för svaret på vårt brev, till vilket vi har följande kommentarer:

Fråga nr 1:
Svaret bekräftar att värme och koldioxid är bra för vegetationen, d.v.s. för världens skördar, samt att antalet fattiga i världen minskat dramatiskt, vilket bl.a. får tillskrivas skörderesultatet.

Sedan nämns en rad andra faktorer som också påverkar, vilket är självklart. Men någon annan slutsats än att processen är komplicerad dras inte. Av detta kan vi bara förstå att SMHI inte anser sig kunna göra någon rimligt säker bedömning av koldioxidens inverkan på klimatet. Den globala uppvärmningen uttrycks som ett faktum, fast den uteblivit i nästan två decennier.

Fråga nr 2:
Vi är förvånade över att SMHI påstår att effekterna av förändringar i de naturliga faktorerna ”är små i förhållande till” mänskliga faktorer. De naturliga faktorerna har faktiskt orsakat värmeperioder med högre temperaturer än dagens under Medeltiden, Romartiden och den Minoiska epoken samt orsakat en extremt kall period under Lilla Istiden. Dessa perioder har inte satts ifråga annat än av ”Hockeyklubban”, som visade sig baseras både på falska data och okunnig statistisk bearbetning.

Sedan 1700-talet har temperaturen stigit och ibland sjunkit under mer än 200 år, allt utan mänsklig påverkan. Istiderna berodde uppenbarligen på celestiska processer, som orsakat temperatur-differenser från 3 grader vid ekvatorn till 8 – 10 grader vid polerna. De har naturligtvis inte har upphört.

Lite paradoxalt är att möjligheten att simulera dagens naturliga klimat nämns, men resultat därav redovisas inte, fast det är just vad vi frågat om. Frågan kvarstår alltså: Vad visar sådana simuleringar? Har de kunnat valideras, så att de är trovärdiga?

Sedan hänvisas till jämförelser av olika ”klimatmodeller”, som uppges ”entydigt” visa att den uppvärmning som inträffat ”inte går att förklara utan människans påverkan”. Vi ser detta främst som ett utslag av bristande fantasi och kunskap. Vi finner ingen hänvisning till fakta som underlag för satsen: Med enbart naturlig drivning hade klimatet ändrats mycket lite och vi hade inte sett någon signifikant uppvärmning. Det kan man ju inte veta, om man inte vet hur dagens naturliga klimat skulle varit. Några rader tidigare förklarades: därför finns inte något sådant som “dagens naturliga klimat”.

Fråga nr 3:
Vi finner inga referenser till validering av klimatmodellerna. Svepande hänvisning till ”all önskvärd tydlighet i den vetenskapliga litteraturen och också i IPCC-rapporterna” kan inte accepteras i vetenskapliga sammanhang. Dessutom är det förvånande att påståendena kommer från IPCC:s SPM, Summary for Policy Makers, vilken är avsedd för okunniga politiker och journalister, istället för rapporterna direkt från forskare i Work Group I. Den förra har förhandlats fram ”ord för ord” under en hel vecka mellan de delegaterna från FN:s alla nationer. Det är alltså ett politiskt dokument, som vantolkar flera av forskarnas punkter:

Det första utkastet till SPM i juni 2013, (Section D-1, Draft SPM-10) lyder:

“Models do not generally reproduce the observed reduction in surface warming trend over the last 10 – 15 years”

Forskarna har tydligen ansett modellerna otillförlitliga. Emellertid har satsen “tvättats bort” i de politiska förhandlingarna. Dessa slutade med påståendet att modellerna är korrekta ”med 95 % säkerhet” enligt en ”bedömning” av personer, som inte vill framträda med sina namn.

Det är mycket långt från ett ”vetenskapligt” förhållningssätt, något som allvarligt ifrågasätter IPCC:s kompetens. Av dess många larm om dramatiska katastrofer har vi inte heller sett någon som visat sig i verkligheten.

Svaret på fråga 2 visar varför klimatmodellerna är otillförlitliga: Då kunskapen är otillräcklig för att visa hur ”dagens naturliga klimat” skulle vara, har man inte heller tillräckligt korrekta data att mata datorerna med. Antaganden måste göras, d.v.s. siffror och formler måste gissas. Åtskilliga gissningar behövs för att göra en körning i dator. Dessas fel multipliceras med varandra någon miljon gånger för att resultatet skall nå fram till år 2100. Validering kräver studier om minst 60 år, som är perioden för flera av klimatets svängande förlopp.

Klimatets variabler är så ofullständigt kända, att det fortfarande måste betraktas som ett kaos. Det är matematiskt omöjligt att modellera ett kaos. Dagens klimatmodeller har inte kunnat valideras. Således har de inget vetenskapligt värde och ger vilseledande resultat.


Solen

Solforskare runt om i världen har visat hur solens varierande aktivitet tydligt samvarierar med klimatets växlingar. Flera noterar att inverkan av koldioxid är så liten att den inte kunnat fastställas. Solen har nu gått in i en passiv fas, vilket aviserar några kalla decennier, något som styrks av de senaste 19 årens uteblivna uppvärmning.

IPCC har försummat forskning om sol och molnbildning, två drivkrafter som torde ha stor verkan på klimatet. Här ett par länkar där forskare hävdar att solen är klimatets främsta drivkraft:

Daily Mail gör en sammanställning av flera forskares uttalanden och visar tydliga illustrationer med anledning av en rapport från Met Office och en analys från NASA. Bland de intervjuade finns den kända auktoriteten professor Judith Curry of the Georgia Institute of Technology. Den 2/2 var hon kallad att vittna inför en kommitté på Capitolium, USA. Andra uttalanden görs av dr Nicola Scafetta, of Duke University in North Carolina, fysikern Henrik Svensmark, direktör vid Danmarks National Space Institute och av astrofysiker Pål Brekke vid Norsk Romsenter.

http://www.dailymail.co.uk/sciencetech/article-2093264/Forget-global-warming–Cycle-25-need-worry-NASA-scientists-right-Thames-freezing-again.html

En mer utförlig framställning görs av den ryske rymdforskaren dr Habibullo Abdussamatov, Pulkovo Observatory, St Petersburg:

http://www.gao.spb.ru/english/astrometr/abduss_nkj_2009.pdf

En mer lättläst framställning finns här:

Klimatet blir snart kallare

NASA publicerade redan 1978 en bok om solens inverkan:

http://www.amazon.com/Sun-Weather-Climate-John-Herman/dp/1410221997

I dess presentation: ”Long-term climatic trends and their association with solar activity are examined in chapter 3.”

Boken kanske finns i SMHI:s bibliotek.

Koldioxiden

IPCC har nonchalerat forskning som visat att koldioxidens verkan inte kan vara dominerande, vilket visas i en rapport av bl.a. Willie Soon:

http://www.jpands.org/vol12no3/robinson.pdf

En mer lättläst version med bättre illustrationer finns här:

http://www.oism.org/pproject/s33p36.htm

Figur 2 visar att glaciärers avsmältning började mer än 100 år innan bruket av fossila bränslen tog fart. Dess takt har sedan inte ändrats.

Figur 3 visar hur den globala temperaturen nära följer solens aktivitet oberoende av den mängd fossila bränslen som används.

Dessa resultat kan bara tydas så, att sannolikheten är stor för att verkan av koldioxid är liten eller obefintlig. Det senare stärks av forskning om planeternas atmosfärer. Det som kallas ”växthuseffekten” tycks vara oberoende av dessas sammansättning enligt Robinson-Catling:

http://faculty.washington.edu/dcatling/Robinson2014_0.1bar_Tropopause.pdf

De har funnit att energibalans med rymden uppstår på den höjd där trycket är 0,1 bar, ” the tropopause”, oberoende av atmosfärens gasblandning. Vid högre tryck blir atmosfären ”opaque to thermal radiation”, d.v.s. IR-strålning. När höjden minskar, stiger tryck och temperatur.

IPCC

Under sina 25 år har IPCC visat tecken på bristande kompetens. ”Hockeyklubban” visade att processerna med ”peer review” rundades med vänskapskorruption. Materialet innehöll falska data. Climategate visade att ledande personer inte respekterat sanning och anständighet.

IPCC är en ”mellanstatlig” organisation, som styrs av politiker. Det är ganska naturligt att dessa har svårt att bland alla forskare urskilja dem som är kompetenta. Därför har ovan redovisade misstag kunnat uppstå och fortgå under lång tid. Dess agerande styrs av en politisk agenda, något som tydligt uttryckts offentligt av flera ledande företrädare:

http://www.nzz.ch/klimapolitik-verteilt-das-weltvermoegen-neu-1.8373227

Detta betyder att som naturvetenskapligt kunnig myndighet kan SMHI inte använda data från IPCC utan egen faktakontroll och bedömning.

Sammanfattning:

Vi finner att svaret saknar preciserade referenser till fakta, men återger påståenden från IPCC, som inte kan anses tillförlitliga. Regeringens uppdrag måste förutsätta att SMHI kritiskt granskar dem och gör egna utvärderingar.

I fråga 1 refererar vi till ett prov under 60 år i full skala, vars resultat ostridigt varit välgörande för mänskligheten som helhet. Den mest närliggande tolkningen är att värme och koldioxid huvudsakligen är bra. Det osäkra inflytandet från alla de olika faktorer som anges i svaret kan anses ha fått sitt sammanvägda resultat i observationerna av verkligheten. Ett flertal rapporter visar att koldioxid inte kan vara den dominerande drivkraften bakom klimatförändringarna.

Således står ett observerat fullskaleprov emot datormodeller, som bevisats vara otillförlitliga. Det ger inga motiv för långt gående åtgärder, för att med stora kostnader reducera utsläpp av koldioxid, vilka av allt att döma är till stor fördel för mänskligheten och livet på jorden.

Skulle SMHI ej anse sig ha tillräcklig sakkunskap för en sådan rekommendation till regeringen, föreslår vi att SMHI med sina resurser utlyser en vetenskaplig konferens, där vi får möta de svenska företrädarna för IPCC i en öppen debatt om vad som är känt och vad som är okänt om klimatet. Denna stora fråga får bara inte avgöras på felaktiga förutsättningar.

Helsingborg 2016-04-11

Med vänliga hälsingar

Nätverket Klimatsans
Sture Åström
, civ.ing. företagare, nätverkets sekreterare

+ – + – + – +

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Wijkman och klimatet

160411-Anders-Wijkman1-300x300

Sveriges klimatguru Anders Wijkman har utsetts till regeringens rådgivare. Han är en av två ordföranden i lobbyorganisationen Rom-Klubben, samt ledamot i Vetenskapsaka-demien, Skogs- och Lantbruksakademien, World Academy of Art and Sciences, och i styrel-serna för Stockholm Resilience Center, the International Institute of Industrial Environmental Economics in Lund (så heter det även på svenska), the Tällberg Foundation och dessutom ordförande i styrelsen för Återvinningsindustrierna.

+ – + – + – +

Det är så mycket som är konstigt i klimatdebatten. Den bör rimligen utgå från mätbara och observerade fakta, omdömesgill tolkning av dem med kritisk granskning därav. Grunden för all vetenskaplig utveckling är öppenhet och välkomnande av kritik. Denna är en omistlig förutsättning för framsteg.

Istället utgår debatten från en hypotes om koldioxidens dominerande verkan på klimatet, som ännu efter 25 år inte kunnat bevisas. De flesta hypoteser hinner skrotas under så lång tid. Många forskningsrön säger istället att solen är den främsta drivkraften för klimatets ständiga förändringar. Man behöver bara minnas hur det kändes på badstranden, när solen gick i moln, för att man skall inse hur plausibelt det är. Dessa rön bortser IPCC från, fast den första rapporten kom redan 1801. Koldioxid har inte visats göra så mycket åt klimatet att det kunnat märkas.

Men när IPCC skall presentera forskningens senaste resultat stänger man in ett hundratal byråkrater och politiker, delegater för FN:s nationer, för att i hemlighet och ”ord för ord” under en hel vecka förhandla fram en officiell rapport. Ingen öppenhet alltså.

Sedan håller FN varje år en jättekonferens med tiotusentals delegater för nationerna för att ”förhandla” om klimatpolitik. De arrangeras av UNFCCC, United Nations Framework Convention on Climate Change. Där deltar också observatörer från ett stort antal ”gräs-rotsorganisationer” som WWF, Greenpeace och Svenska Naturskyddsföreningen, SNF. Ganska få av dessa deltagare torde ha annan finansiering än skattemedel.

På dessa konferenser talar man INTE om klimatet. Den som säger något om det, kastas handgripligen ut. Där gäller bara klimatpolitik, som närmare bestämt inte alls handlar om klimatet utan om ekonomi: Vem får ”Den Gröna Klimatfondens” hundra miljarder dollar om året, det vill säga omfördelning av världens resurser, se uttalande av Ottmar Edenhofer.

Vår svenske auktoritet Anders Wijkman har också uttalat sig. I Svenska Dagbladet förklarade han att det behövs ”En ny ekonomisk logik”. Vad det innebär förklarade han tydligare i Ludvika. I Dalarnas Tidning den 2013-01-22 kan man läsa:

. . . det ekonomiska system som vi känner till det måste skrotas och ersättas med ökad global styrning, där omfördelningen av resurserna måste göras i stor skala.

Central styrning och omfördelning i stor skala är precis vad sovjetisk planekonomi handlade om. Enda skillnaden är att nu skall den vara ”global”. Så ville förstås kommunisterna också ha det, för annars skulle de bli utkonkurrerade av de fria ekonomierna. Vilket också skedde.

Planekonomi är inte möjlig utan en enorm byråkrati. I över 20 år har UNFCCC sysselsatt tio-tusentals förhandlare utan att åstadkomma något av bestående värde. Planekonomi ra-serar välståndet och slutar i ruin. Se på fullskaleprovet i Öst-Europa.

Kan Anders Wijkman förklara vad som skiljer hans och IPCC:s idéer från ”grön kommunism” ?

Sture Åström

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Kött ingår i naturens kretslopp

150718-Kossor

DT-Logga

2016-04-05

Kor äter gräs. Gräs och andra växter innehåller kol. Grundämnet kol I olika former finns på fyra sätt på Jorden: i luften (atmosfären), I växter och djur, I haven och I Jordens inre.

I luften finns kol som koldioxid med tre källor: 1. Jordens inre genom vulkaner och andra öppningar, 2. Varma hav genom utgasning, 3. Förmultning och förbränning av kolhaltiga ämnen.

Enligt FN:s klimatpanel IPCC rymmer atmosfären cirka 800 Gigaton kol. Uppräknat efter aktuell CO2-halt blir det drygt 850 gigaton. En fjärdedel eller drygt 200 gigaton kol utväxlas årligen mellan hav, atmosfär och biologiskt liv.

Nästan alla Jordens djur och växter livnär sig på kol I olika former. Nästan allt kommer från luftens koldioxid. I naturens kretslopp går det tillbaka till atmosfären, tas upp av växter eller absorberas av kalla hav.

Vare sig växter ruttnar eller äts upp av djur, återgår kolet till atmosfären som koldioxid. Vare sig djur dör naturligt eller blir uppätna, lämnar de koldioxid till atmosfären. Även vi. Allt ingår i kolets naturliga kretslopp.

Mer koldioxid till atmosfären kan bara komma från varmare hav, större utsläpp från Jordens inre eller ökande utsläpp från förmultning och förbränning av kolhaltigt material.

Vad vi och andra djur äter är förbränning, precis som i motorer. Att äta kött ökar inte luf-tens CO2-halt. Denna påverkar inte klimatet så mycket att det kunnat mätas.

Klimatets främsta drivkraft är i stället solens växlande aktivitet. Nu är den åter minimal. Det tyder på kyligare klimat framöver.

Tege Tornvall
Nätverket Klimatsans

+ – + – + – +

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Härma andra eller tänka själv

151215-FAO-Spannmål-05-15

Statistik från FAO visande skördarna av “Cereals”, spannmål, orange kurva, konsumtion, gul kurva, och mängden i lager, stolparna. Skördarna har alltså ökat med 25 % på 10 år. På 20 år är det 42 %. Självklart spelar många faktorer in som utsädets kvalitet, gödning och teknik för markbearbetning. Avkastningen per hektar har ökat med c:a 2 % per år. Det är ostridigt att värme och koldioxid bidragit till det. Tekniska Högskolan i München har sedan 1870 studerat tillväxten i många skogar i centrala Europa, där vare sig gödsling eller markbearbetning varit vanligt. Tillväxten har ökat markant sedan 60-talet. Hela skogar växer nu 11 % snabbare, många trädslag 30 % snabbare och enstaka träd 70 % snabbare.

KK-Logga

Katrineholms-Kuriren tog in en insändare av Ingela Björck, som presenteras här med rubriken:

Att härmas är bra

Sveriges transportsektor ska år 2030 vara i huvudsak oberoende av bensin och diesel. Hur i all sin dar ska det gå till, undrar man? Jo, genom att utnyttja härmningens konst, menade en föredragshållare från tankesmedjan Fores nyligen. Det gäller att imitera de länder som hunnit längre på olika områden.

Sverige kan ersätta de flesta bensin- och dieselfordonen genom att ha – samma bilpools-andel i storstäderna som Berlin och Hamburg – samma privatbils-hämmande trafik-planering som Köpenhamn, Oslo och Helsingfors – samma cykelandel som Nederländerna – samma andel gods på räls som Kanada – samma andel persontrafik på räls som Schweiz (vars tåg inte är extremt snabba, men mycket punktliga) – samma utveckling för bio-drivmedel som Brasilien (i stället för Brasiliens sockerrör har Sverige skog och stora mark-arealer) – samma elbilsutveckling som Norge (som egentligen passar sämre för elbilar än Sverige) – samma andel distansarbete som Hongkong (vilket kan åstadkommas med ändrade skatteregler för bilavdrag och arbetsplats i hemmet).

När man tittar på dessa goda exempel, så ter sig det svenska målet inte längre så ouppnåeligt. Det gäller bara att bli riktigt duktiga på att härmas. Och klarar vi det, så kommer andra länder i sin tur att härma Sverige!

Ingela Björck

+ – + – + – +

2016-04-04

Härma andra eller tänka själv

Ingela Björck vill att vi skall härma andra, som minskat sina utsläpp av koldioxid, men hon vill inte tänka själv. Hon undrar inte varför. Gör man det, tittar man på historien:

Under ett halvt sekel har klimatet blivit några tiondels grader varmare och halten koldioxid stigit med 30 procent. Det vi vet med säkerhet är att både värme och koldioxid gynnar växtligheten. Professionella odlare i växthus ökar skördarna både genom att värma och spruta in koldioxid.

Detsamma har vi sett för hela globen: Skördarna har femdubblats sedan 30-talet och ökat med 40 procent de senaste 20 åren. De fattigaste har fått mer mat och billigare mat. Närmare två miljarder har lyfts ur sitt elände.

Vi har alltså ett fullskaleprov som visar att det är bra med lite mera värme och mycket mer koldioxid. Klimatpanelen IPCC påstår motsatsen och bygger det på datasimuleringar, som deras egna experter ansett meningslösa.

Medgrundaren av Greenpeace, Patrick Moore, anser att vi bör gynna växtligheten med MER koldioxid.

Sture Åström
Nätverket KLIMATSANS

+ – + – + – +

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Varför får aldrig Johan Rockström kritiska frågor?

160407-Rockström

NoT-Logga

2016-04-07

I tv-programmet Sommarpratarna 24 januari fick regeringens rådgivare Johan Rockström än en gång tillfälle att fritt framföra sin väl invanda berättelse om möjligheter i stället för uppoffring. Det handlade förstås om hans syn på klimatförändringar.

På Göteborgspostens ledarsida 14 februari återges hans framträdande inför Börssällskapet. Den högaktningsfulle och aningslöse skribenten utnämner honom till rockstjärna och seriös apostel.

Johan Rockström vill förmedla en berättelse om möjligheter i stället för uppoffringar och säger att vindkraft och solenergi ger en mer demokratisk och spännande utveckling. Vi har tippat över i en positiv logik och om vi löser klimatproblemen får vi en mer demokratisk, spännande framtid, menar han.

Orden är förföriskt vackra, men var är substansen? Är hans uppgift att indoktrinera den svenska allmänheten till anpassning och lydnad inför den alarmistiska doktrinen?

Den som är insatt i klimathotsfrågan kan inte annat än beklaga den flathet som medierna visar mot rockstjärnan och aposteln. Att det ständigt är denne Johan Rockström som bärs fram av framför allt public service är problematiskt. Han besväras aldrig med några kritiska frågor och behöver aldrig försvara sig mot någon som har en annorlunda syn på vad som driver klimatförändringar.

Johan Rockström är för övrigt ingen klimatforskare. Han har veterligt inte publicerat en enda vetenskaplig artikel i den grundläggande frågan om klimatförändringars drivkrafter.

Det finns många verkliga miljöproblem att ta itu med, men dessa skall inte sammanblandas med diskussionen om växthuseffekt, koldioxid och vad som är drivkrafterna bakom de ständigt pågående klimatförändringarna.

I Göteborg liksom i tv påstår Johan Rockström att ”förnekelsen” är över och menar att det knappt finns någon som tvivlar på människans skuld till förment farliga klimatförändringar. De som har avvikande uppfattningar anser han lika trovärdiga som de som säger att jorden är platt.

Det är ett både oförskämt och felaktigt påstående och en osmaklig etikettering av tusentals skeptiker världen över. Avsikten kan inte vara annat än att skapa associationer till verkliga förnekare från en historisk mörk tid.

Verkligheten är att klimatförändringars drivkrafter fortfarande är dåligt kända och i den mån växthushypotesen är allmänt accepterad råder stor osäkerhet om dess faktiska betydelse. Var finns den journalist som är beredd att gräva i klimatfrågan och leva upp till den etiska koden: ”Sök sanningen och rapportera den”?

Sigvard Eriksson
Norrtälje

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Svar från SMHI

160405-SMHI GD

160405-SMHI Svar

Diarienr.: 2016/626/14.1

Brevet återger våra frågor med svar till dem i kursiv stil:

+ – + – + – +

Betr.: Kontrollstation för klimatmålen

SMHI är landets expertmyndighet avseende väder och klimat och skall som sådan lämna råd till regeringen avseende klimatpolitiken baserat på naturvetenskaplig kompetens . Denna politik avses gripa in i alla politikområden, varför SMHI:s råd får allra högsta vikt. Undertecknade har noterat att Senaten i USA funnit betydande osäkerhet i bedömningen av forskningsläget från FN:s klimatpanel IPCC. Vi finner det därför angeläget att SMHI klarlägger följande enkla frågor, för att regering och allmänhet skall kunna ta ställning:

1. Medan temperaturen stigit en knapp grad och halten koldioxid ökat med 30 % har världens skördar ökat dramatiskt enligt FAO och världens extremt fattiga minskat med fler än 1 miljard enligt Världsbanken. Vi vet också att värme och koldioxid används i växthus för att höja skördarna.

Kan detta betyda annat än att mer värme och mer koldioxid huvudsakligen är bra?

Självklart är det ju så att värme och koldioxid är bra för tillväxten av vegetation, det är ju i själva verket en viktig förutsättning för denna. Utöver detta finns det andra för bl.a. jordbruket viktiga faktorer, som tillräcklig mängd vatten, näringsämnen och solljus. Sambanden är dock inte alltid så enkla. T.ex. följs ökad värme av ändringar i det hydrologiska klimatet vilket inte alltid leder till att vattentillgången är tillräcklig. På vissa ställen leder den globala uppvärmningen till ökade nederbördsmängder men på andra till mindre mängder som på sina håll kan ge utpräglad torka. Det här betyder att det inte finns ett självklart enkelt samband mellan ökad värme, mer koldioxid och ett mer produktivt jordbruk. Att världens skördar ökat och världens fattiga minskat beror (i själva) verket på en rad olika omständigheter och är inte en direkt konsekvens av ett varmare klimat. Utöver påverkan på jordbruket så finns en hel rad exempel på hur samhälle och miljö påverkas av ett varmare klimat. Även om en del av klimatförändringen kan ha viss positiv inverkan på ett lokalt eller kanske t.o.m. regionalt plan så har många andra av förändringarna mycket allvarliga och negativa konsekvenser på lokal, regional och global skala. Mycket av detta finns presenterat i den vetenskapliga litteraturen som syntetiseras genom IPCCs rapporter. I det här fallet arbetsgrupp två vars senaste stora syntesrapport kom ut 2014. Baserat på detta kan man sen göra bedömning av vad som är “bra” eller inte.

2. Den avgörande frågan är vilken skillnad människans påverkan gör på klimatet. En skillnad förutsätter att man kan ange dagens tillstånd och från det subtrahera det som skulle uppstått av enbart naturliga drivkrafter.

Kan SMHI förklara hur väl dagens naturliga klimat är känt?

Vid studier av människans klimatpåverkan behöver man mycket riktigt göra en bedömning av hur stor denna är i förhållande till den yttre påverkan som beror av naturliga omständigheter. Till den senare kategorin räknas exv ändringar i solarkonstanten in liksom ändringar i atmosfärens innehåll av partiklar orsakade av vulkanutbrott. De uppskattningar av förändringen av de naturliga faktorerna som förekommer i den vetenskapliga litteraturen pekar på att dessa är små i förhållande till de förändringar av faktorer som har mänskligt ursprung (växthusgaser, partiklar, markanvändning). Frågeställarna undrar över hur väl “dagens naturliga klimat” är känt. Eftersom det bara finns ett klimat av idag som är ett resultat av både naturlig och mänsklig klimatpåverkan går detta förstås inte att studera direkt i naturen och därför finns inte något sådant som “dagens naturliga klimat”. Men, man kan göra studier av hur klimatet skulle kunnat vara utan mänsklig påverkan. Till den typen av studier används klimatmodeller vilka kan simulera klimat med eller utan förändring av mänsklig och/eller naturlig klimatpåverkan. Sådana experiment visar mycket entydigt på att den kraftiga uppvärmning av jordens klimat som observerats under det senaste halvseklet inte går att förklara utan människans påverkan. Utöver ändringar i temperatur har man också sett ändringar i nederbörd och olika klimat- och väderextremer. Med enbart naturlig drivning hade klimatet ändrats bara mycket lite och vi hade inte sett någon signifikant uppvärmning.

3. De “klimatmodeller”, som IPCC använder för att utarbeta “scenarier” för 2040 och 2100, bygger på datorsimuleringar. I sin rapport år 2001 förklarade IPCC:s egen Work Group I på sidan 505 i stycket som börjar ”In sum . . .”:

In climate research and modelling, we should recognise that we are dealing with a coupled non-linear chaotic system, and therefore that the long-term prediction of future climate states is not possible.

(I forskning och modellering av klimatet måste vi inse att vi har att göra med ett kopplat icke-linjärt kaotiskt system, och därför är långsiktiga förutsägelser om framtida klimat inte möjliga.)

I citatet ovan nämns “climate states” vilket bör översättas med “klimattillstånd”. Det här betyder att man inte kan tala om vilket tillstånd klimatsystemet kommer att befinna sig i vid en viss tidpunkt långt in i framtiden. Man kommer t ex aldrig att komma till en situation där man gör prognoser för atmosfärens och havens tillstånd vid ett tillfälle under ett visst år flera decennier i förväg. Den typen av metodik används däremot vid väderprognoser där man kan göra prognoser av atmosfärens tillstånd för timmar, dagar och uppemot två veckors tid. Om man fortsätter köra klimat- eller väderprognosmodeller efter den tiden kommer de fortsätta producera vädersituationer och klimatvariationer men inte nödvändigtvis i fas med de som kan observeras i det riktiga klimatsystemet. Däremot kan en bra klimatmodell ge en realistisk bild av klimatet med dess variabilitet i tid och rum. Det här betyder alltså att man inte kan göra förutsägelser om framtida tillstånd i klimatet men väl om framtida klimat vilket också framgår med all önskvärd tydlighet i den vetenskapliga litteraturen och också i IPCC-rapporterna. Utöver detta har vissa framsteg gjorts de senaste femton åren sen IPCC-rapporten som citeras skrevs och idag sker forskning på området flerårsprediktion där man undersöker möjligheter om att kunna komma att göra mer direkta prognoser av utvecklingen under de närmaste åren givet en bättre beskrivning av nuläget som starttillstånd för prognoser.

Vad visar att dagens klimatmodeller är trovärdiga?

Här önskar vi hänvisningar till fakta och inte till IPCC:s påståenden om stöd av 97 % av ”klimatforskarna”. De studier, som IPCC hänvisat till, har visat sig vara så oprofessionellt utförda att de egentligen bara visat stöd av några promille.

Världen över pågår ett mycket omfattande arbete med att utveckla och utvärdera de klimatmodeller som används för att studera klimatet under olika tidsperioder både framåt och bakåt i tiden. Utvärderingarna som görs då modellernas resultat jämförs med observationer av olika slag visar på vad modellerna är mer eller mindre bra på vilket i sin tur tas som startpunkt för vidare förbättringsarbete. Förbättringar kan handla både om vår förståelse av klimatsystemet och hur det är formulerat i modellerna. Det finns en mycket omfattande internationell vetenskaplig litteratur som diskuterar detta arbete. IPCC har till uppgift att sammanställa kunskapssynteser som bygger just på den samlade vetenskapliga litteraturen inom området. Den senaste omgången är från 2013/2014 med tre rapporter som behandlar i) den naturvetenskapliga grunden, ii) effekter av klimatförändringarna och iii) åtgärder för att motverka dessa. Arbetet är mycket omfattande och samlar kunskapen från tusentals vetenskapligt granskade arbeten. Arbetet innebär inte att någon slags majoritetsuppfattning får allt utrymme vilket verkar ha missförståtts av frågeställarna. Studier som visar på avvikande resultat är viktiga och tas naturligtvis också upp till granskning och diskussion såväl i rapporterna som i många av de underliggande studierna. I IPCCs process med att färdigställa syntesrapporterna utsätts utkasten för vetenskaplig granskning i flera omgångar. Kritik och kommentarer från granskare samt de åtgärder författarna valt att göra för att bemöta dessa finns sparat och är öppet tillgängliga för den intresserade.

Vi ser svar på frågorna ovan som förutsättningar både för myndighetens råd till regeringen och för en meningsfull offentlig debatt om klimatpolitiken.

Med vänliga hälsingar

Nätverket Klimatsans

De som undertecknat ses här.

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather