Category Archives: Uncategorized

DN:s pressetiska haveri

DN:s skyskrapa framför den byggnad som var SvD:s redaktion och nu innehas av SWECO

Texten nedan refererar till de pressetiska reglerna, som DN och alla större media säger sig följa. De är mycket klara och stipulerar bl.a. följande:

1. Ge allsidig nyhetsförmedling.

2. Återge korrekta fakta.

3. Var kritisk till nyhetskällorna och kontrollera sakuppgifter.

4. Felaktig sakuppgift skall rättas. Tillfälle till bemötande skall ges.

5. Hör även den “andra sidan”.

Kulturchefen Björn Wimans rubrik den 17/6

Sedan skriver han: ” Miljontals människor får redan i dag sina liv försvårade av klimatförändringarna och ännu fler kommer att få det i framtiden”.

Var finns de människorna ? Vilka klimatförändringar har hänt ? Den globala temperaturen har ju inte stigit på 20 år.

Wiman skriver utan att ha kollat fakta så som en riktig journalist skall göra.

Den som sa’t, han va’t !

Jag erinrar mig en scen på min skolgård: Med en sekundant vid vardera armbågen mobbade store, starke Olle den lite mindre, ensamme Pelle och ville få till ett slagsmål. Då Pelle vägrade slåss, skrek Olle “Fegis” och ville gå till anfall. Det avbröts dock av ringklockan, som kallade till lektion.

Grälet hade dragit till sig några åskådare. Med en tio-årings oavvisliga visdom förklarade Kalle ljudligt: “Den som sa’t, han va’t.”

Olle skrek “fegis” med två drabanter vid sin sida. Den mindre, ensamme Pelle stod upp emot de tre. Olle var den fege, Pelle den modige.

När Björn Wiman beskyller andra för “fascism” avslöjar han sina egna böjelser.

 

Ordet “klimatförnekare” annonserar omoral och aktivism

Egentligen är det onödigt att svara någon som använder det förnedrande ordet “klimatförnekare”. Det vittnar om bristande kunskap, bristande logik, bristande moral och bristande seriositet:

  1. Ingen förnekar att det finns ett klimat. Ordet utgör ologiskt nonsens.
  2. De som avses är ansvarskännande medborgare, som med stöd av vetenskapliga rön är skeptiska till klimatpanelen IPCC:s hypotes om koldioxidens farliga uppvärmning av planeten, alltså “klimathotet”.
  3. Ordet är avsett att associera till “förintelseförnekare” och således ett utslag av vuxenmobbning. Det är i högsta grad omoraliskt att vrida en debatt om fakta och deras tolkning till ett gräl med okvädinsord. Särskilt bland professionella publicister, som hävdar att de följer de pressetiska reglerna.
  4. Användningen är inte “nyhetsförmedling” överhuvudtaget. Det är politisk aktivism av tarvligaste slag.

Wiman använder Orwells “Nyspråk”

Från hög höjd i elfenbenstornet, omgiven av applåderande kollegor, är det svårt att urskilja vad som sker i verkligheten nere på marken bland alla de människor man inte träffar. Wiman har anammat så många befängda påståenden om livet på marken, att han använder Orwells “Nyspråk”, d.v.s. det som kallar krig för “fred”, etc.

I sin kolumn den 4/6 menar han att Donald Trump orsakat “ett allt mer auktoritärt samhällsklimat”. På papper har den rubriken: Den nya tiden kan förvandla oss till politiska proffs – och estetiska amatörer. På nätet blev det: Det finns alla anledningar i världen att vara hysterisk

Jag har åtskilligt att invända mot Trumps agerande, men måste konstatera att han har låtit demokratin återta makten. I dagarna har flera fyllnadsval till Kongressen visat att han har väljarnas förtroende.

Det auktoritära är den Politiskt Korrekta åskådning, som Wiman, DN och MSM, MainStream Media, i USA och många andra länder tillämpat, genom att systematiskt undertrycka vissa åsikter och vissa fakta. Så gick det till i de totalitära staterna under fascismen, nationalsocialismen och kommunismen.

Wiman invänder mot att Trump ser media som det nya “oppositionspartiet”. I Sverige är det tvärtom. Media styr i stor utsträckning makten. DN:s och många övriga medias politiska aktivism agerar konsekvent i försvar av det styrande etablissemangets Politiskt Korrekta linjer i alla principiellt viktiga frågor. Och de jagar oliktänkande, oppositionella,  så hänsynslöst att politikerna inte vågar föra avvikande tankar på tal.

Medierna följer inte de Pressetiska Reglernas krav på “allsidig nyhetsförmedling”. De ger mycket, mycket sällan plats för “den andra sidan”. De har skapat “ett auktoritärt samhällsklimat” i vårt land.

Klimatet och invandringen intar en särställning med sina enorma påfrestningar på väljarnas ekonomi och tålamod.

Debattsidornas icke-debatt

I nätverket KLIMATSANS har vi ett 40-tal av Nordens mest erfarna forskare och de har i sin tur nära personliga kontakter med 300 av världens mest kompetenta klimatforskare. Vi har därför haft mycket gediget underlag för debattmanus, som vi sänt till DN, SvD och GP. Manusen har alltid refuserats.

För något år sedan räknade vi hur många införda debattartiklar, som handlat om klimatet. Alla tre tidningarna hade under ett år haft c:a 40 artiklar vardera om klimatet. I DN hade alla utom tre förutsatt att koldioxiden styr klimatet.

Sedan 50-talet har vi ett “Fullskaleprov” på klimatförändringar: Den globala temperaturen har stigit med några tiondels grader och halten koldioxid i luften med 30 %. Resultatet är dramatiskt:

  1. Jorden har blivit 11% grönare. Öknarna har minskat.
  2. FAO noterar 40 % ökade skördar på 20 år.
  3. De fattigaste har fått mer och billigare mat, så deras antal har minskat med närmare två miljarder sedan 1990 enligt Världsbanken.

Således: Det är BEVISAT att mer värme och mer koldioxid är BRA för mänskligheten. Därmed är FN:s klimatpanel IPCC närmast irrelevant.

Riksmedia inklusive Public Service blockerar information om dessa synnerligen glädjande resultat så systematiskt att de verkar ha ett avtal om det. Ungefär som i brittiska BBC, där ett policybeslut avslöjades för ett par år sedan: Kritiker av klimathotet skall inte få synas i rutan.

Dumheten blir officiell med “Parisavtalet”

Wiman skriver att “seriösa medier sysslar inte med idéproduktion utan med journalistik”. Han kritiserar “tidens öppna förakt för förnuft och verifierbara fakta”, underförstått att sådant strider DN emot. Men sanningen är den motsatta.

Förakt för förnuft och fakta sprids just av “seriösa medier” som DN.

DN:s ledare den 3/6 fick rubriken: Dumheten blir officiell. Den avsåg Trumps beslut att lämna “Parisavtalet”. Ansvarig för innehållet och trolig författare är chefredaktören Peter Wolodarski. Han börjar med det tarvliga argumentet att Trump har sällskap av de avskydda diktatorerna i Syrien och Nicaragua, som också avvisat “Parisavtalet”.

Till skillnad från Wolodarski har Trump varit så klok att han läst texten och även lyssnat på “andra sidan”. Han har konstaterat att det är tveksamt om det finns något klimathot samt att texten inte är något “avtal”. Den innehåller inga tvingande bestämmelser eller sanktioner för den som inte uppfyller dessa. Det är således en frivillig avsiktsförklaring eller överenskommelse, som på engelska kallas “climate accord”. DN väljer en felaktig översättning. I näringslivet skulle man säga “letter of intent”. Dock är texten så full av rena floskler att jag som affärsman kallar den “snömos”.

Innehållet är ensidigt: De utvecklade länderna skall strypa sin ekonomi med orealistiska krav på “förnybar energi” medan U-länderna är fria att bygga all den kolkraft de anser behövas. Kina bygger sådana kraftverk i en takt av ungefär ett i veckan. Och Indien följer efter. I Afrika projekteras fler än hundra. Kampen mot fattigdom får högsta prioritet.

Alltsammans förutsätter att koldioxiden styr klimatet enligt IPCC:s hypotes. Denna är numera omsorgsfullt falsifierad. Den är ett stort missförstånd eller snarare en mångfaldigt orkestrerad bluff.

Dagens oerhörda omfattning av denna bluff har bara blivit möjlig genom att MSM svikit sitt främsta uppdrag: Allsidig nyhetsförmedling.

Den dumhet som blivit offentlig är den Wolodarski driver från stolen som chefredaktör för Sveriges största dagstidning. Eller är han inte dum utan bara besatt av driften att “rädda världen” ? Om så “folket” måste luras in i en global och “rättvisare” planekonomi. Som den i Sovjet. . .

Det är vad som verkar vara meningen med myten om “klimathotet”.

Alla de fler än 20 stora mötena om klimatet i FN:s regi har ju inte handlat om “klimatet”. Den som tagit upp dess fakta har blivit fysiskt utkastad. Nej, där har man förhandlat om “fördelningen av världens resurser“. Målsättningen är en hela världen omfattande fördelningspolitik enligt officiella uttalanden av höga representanter som Figueres, Edenhofer och Wijkman. De anser också att “det demokratiska systemet” inte kan reagera tillräckligt snabbt och resolut. Vad det sedan betyder får vi räkna ut själva.

Vi som sett verkligheten både i öster och väster kan inte fantisera ihop något annat svar än planekonomi à la Sovjet.

Förakt för fakta

En helt felaktig uppgift som återkommer igen och igen är den om de ö-nationer i Söderhavet, som riskerar att översvämmas av stigande havsnivå. Det är “fake-news” på flera sätt:

  1. Havets nivå mäts noggrant i många hamnar. Deras loggar visar att sedan 50-talet har Stilla Havet inte stigit mer än någon decimeter. Ingen accelererande trend kan ses. Det är väl verifierade fakta.
  2. Under samma tid har universitetet i Auckland, Nya Zeeland, regelbundet flygfotograferat många av öarna bl.a. de i Kiribati. Nästan hälften hade ÖKAT sin areal, några få hade minskat. Korallerna växer hela tiden. När de dör, blir deras skelett till grus, som spolas upp på stränderna av vågorna.
  1. Även om klimatet skulle bli varmare, kan havet inte stiga mer än ytterligare en millimeter om året. Den gränsen sätts av naturlagarna. Det som ständigt anförs är avsmältningen av Grönlands landis. Dess massa motsvarar en höjning av havet med 7 meter. Men isen är 1½ till 3 kilometer tjock. På ovansidan är temperaturen 10 till 20 grader kallare än vid marken. Även om klimatet skulle bli så mycket som 4 grader varmare, kan smältpunkten nås på ovansidan under mycket få sommartimmar. Den huvudsakliga avsmältningen kan bara ske nära marken vid istäckets front längst i söder. Det ger så liten kontaktyta mellan is och luft att värmeöverföringen inte räcker till mer än en millimeter om året.

Problemet är hypotetiskt: Under 2016 ÖKADE massan av landisen på Grönland ovanligt mycket. Idag finns inga tecken på att landisen kan minska nämnvärt.

Bättre journalistik ?  ?

Wiman avslutar sin kolumn med riktigt visa ord:

“Det bästa som journalister kan göra för att motverka den auktoritära populismen är att göra ännu bättre journalistik.”

Den 10/6 citerade DN Isabella Lövin: “Många små önationer i Stilla havet hotas nu direkt av klimatförändringarna.” Det är dubbelt fel: a) Havet KAN INTE stiga i farlig takt, inte ens om klimatet blir varmare, som jag förklarat ovan. b) “Klimatförändringarna” som är mest sannolika de närmste decennierna är en avkylning, som aviseras av solens minskande aktivitet.

En “seriös” tidning med nyfikna och alerta journalister har naturligtvis “kollat fakta” och ber ministern förklara sitt påstående. Fakta har jag redovisat ovan och de borde inte vara svåra att förstå för en ärligt arbetande riktig journalist.

Vad är seriös journalistik ?

Ja, mycket enkelt, det är vad seriösa journalister producerar. Men var finns sådana ? En kolumn av Johan Hakelius i Expressen 2017-02-25 fick rubriken:

“Aktivisterna tar över – i regeringskansliet och på redaktionerna”

Som chefredaktör på veckomagasinet Fokus behöver han anställa journalister ibland. Han förklarar: Man får in högar av ansökningar. Alla sökande under 40 berättar om vad de “brinner för”. Hur de vill förändra världen.

Dagens redaktioner befolkas alltså av aktivister som kallar sig journalister.

Var finns de nyfikna begåvningar, som vill utforska världen och jobba med att skaffa sig sådan kunskap, att de ärligt kan beskriva den, för att läsarna själva skall kunna utvärdera vad fakta betyder för dem ?

Bluffen IPCC

En viktig funktion för media är den som “tredje statsmakt” med uppgift att kritiskt granska makten, såväl den politiska som ekonomiska och kulturella.

En ärlig, nyfiken och kunnig journalist skulle inte motstå lusten att göra decenniets största “scoop” om det maktcentrum som underhåller seklets största bluff, den om det obefintliga klimathotet. Det utgörs av klimatpanelen IPCC, som vill framstå som “vetenskaplig”, men är en mellanstatlig, helt politisk organisation, som styrs av alla FN:s nationer med lika rösträtt. En stor majoritet utgörs av diktaturer i U-länder utan vetenskapliga institutioner. Många av dem är djupt korrupta.

Delegaterna till den beslutande församlingen är politiker eller byråkrater, utan naturvetenskaplig utbildning. Anmärkningsvärt är att nationer som Sverige och EU med välutbildade medborgare, låter sig representeras av okunniga aktivister, som tävlar om berömmelse genom att skänka bort skattebetalarnas pengar. Så skall denna församling av okunniga försöka skilja på kunniga och okunniga forskare.

Den enda seriösa journalist, som på allvar granskat IPCC är Donna Laframboise i Kanada. Hon har skrivit två väldokumenterade böcker: “The delinquent teenager” och “Into the dustbin”. Hennes sammanfattning är: Nästan inget vi fått veta om IPCC är faktiskt sant.

Varför gör ingen scoopet ?

Pressetiken i DN

Inom nätverket KLIMATSANS har vi många synnerligen kunniga, kompetenta och erfarna medborgare som följer medias behandling av fakta om klimatet och om klimatdebatten. Jag har ovan beskrivit hur ensidigt det sker i DN:

  1. Nyheter om klimatet väljs bara ut bland de som larmar om “klimathotet”.
  2. Presenterade fakta är ofta helt felaktiga eller ogrundade spekulationer.
  3. Sakuppgifter kollas sällan och om det sker anlitar man “auktoriteter”, som är delaktiga i klimatbluffen. Aktivister har tagit över även delar av forskningen.
  4. Felaktiga sakuppgifter om klimatet rättas aldrig.
  5. Den “andra sidan”, vi som hävdar att koldioxidens verkan är obetydlig eller obefintlig, får aldrig komma till tals.

På DN har pressetiken havererat fullständigt när det gäller en av samtidens två mest avgörande frågor.

Har DN någon ärligt arbetande riktig journalist ?

 

En snabb föredragning av de mest grundläggande fakta

Klimatet är ett komplicerat kaos, men det är enkelt att förstå dess övergripande relationer. Jag ställer gärna upp och gör en snabb föredragning av de mest grundläggande fakta om klimatet. De visar att det finns inget hot om katastrofal uppvärmning. Det är mer sannolikt med en måttlig avkylning.

Det är ingen ursäkt för någon i media att man kan för lite. Temat måste vara värt den dryga timme min föredragning tar. Sedan kan man tillräckligt för att debattera seriöst. Men inte dessförinnan !

Sture Åström

Sekreterare i nätverket KLIMATSANS

+ – + – + – +

 

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Är krönikören faktaresistent?

FAO visar att skörden av spannmål har ökat med närmare 25 % på tio år.

Storleksordningen 70 % av den ökningen kan tillskrivas den ökade halten koldioxid i luften enligt en grupp internationella forskare.

2017-06-23

Den 12 juni skrev Elias Rosell en gästkrönika i både Katrineholms-Kuriren och Eskilstuna–Kuriren under rubriken “Vi har alla en liten Trump i vår hjärna“.

Hans synpunkter på USA:s president lämnar jag därhän men resonemanget om ”klimathotet” får inte lämnas okommenterat.

Det är lätt att hålla med Rosell när han skriver ”att vara för vetenskap är ett förhållnings-sätt där man inte väljer fakta utifrån sin redan existerande åsikt, utan i stället försöker välja sin åsikt efter fakta”. Men det blir problematiskt när han applicerar sina goda före-satser på klimatfrågan. Rosell är kanske övertygad om att det är människans förbränning av fossila bränslen som ligger bakom den måttligt ökade globala medeltemperaturen. I så fall har han nog valt ”fakta” efter sin åsikt. Det finns nämligen inga fakta som styrker påståendet, bara overifierade hypoteser. Kanske är Rosell ett offer för det som professorn i teoretisk filosofi, Åsa Wikforss säger, att folk tar bara till sig bevis för de övertygelser som tenderar att hänga ihop med den politiska grupp som man känner samhörighet till.

 Det finns en risk med att begreppet faktaresistens blir en etikett som man bara klistrar fast på sina politiska motståndare, skriver Rosell. Visst, sådan är politiken. Taktik och tjyvknep förekommer. Men i den vetenskapliga debatten gäller det att hålla sig till sak. Och då bör debattörerna hålla sig för goda att etikettera sina motståndare med nedlåtande epitet.

Eftersom Rosell refererar till professor Wikforss, förtjänar det påpekas att hon själv visar att för henne är klimatfrågan enbart en politisk fråga när hon upphöjer ”alarmisternas” overifierade hypoteser och teorier till fakta som står över varje diskussion och samtidigt klistrar etiketten faktaresistent på ”skeptikerna”.

Fakta är att forskarnas ståndpunkter är delade och att här föreligger en inte helt ovanlig vetenskaplig kontrovers. I båda lägren finner vi tunga forskarnamn.

De flesta forskare delar uppfattningen att ökad halt av koldioxid i atmosfären kan leda till ökad temperatur. Skiljelinjen går vid hur stor klimatpåverkan koldioxiden har jämfört med andra påverkande faktorer. Det är definitivt en fråga som måste diskuteras.

Uppvärmningen sedan mitten av 1800-talet är knappt 1 grad och det är fortfarande en öppen fråga hur mycket som beror på växthusgaser. Kanske har andra faktorer än koldioxid större betydelse och ytterst är det solen som är vår primära energikälla och därmed huvudorsaken till vårt klimat.

Sigvard Eriksson

+ – + – + – +

Det finns många forskares rön som visar att koldioxid inte mätbart påverkar den globala temperaturen och nobelpristagaren Richard Feynman menar att det inte ens är teoretiskt tänkbart, se posten “Koldioxidens verkan på klimatet“.

+ – + – + – +

 

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Bättre utan kossor?

Mer förnöjsamma varelser finns inte. 

Foto:  Håkan Stenberg

2017-06-19

Tidningens rubrik:

Till skillnad från oss människor är de inte medvetna om att livet har ett slut

Jag förstår att man kan känna medkänsla med de djur som föds upp för att ätas. Där jag bor vandrar kossorna fritt över marken en stor del av året och föder sina kalvar i det fria. Bonden ser till dem, så att de har det bra. Några mer förnöjsamma varelser finns inte. Till skillnad från oss människor är de inte medvetna om att livet har ett slut. Liknande förhål-landen råder över hela Sverige och i andra länder, där kött är en naturlig del av födan. Att utveckla köttproduktionen parallellt med växtförädling och andra metoder för ökade skördar är det bästa sättet att föda Jordens växande befolkning.

Vad vi äter påverkas av kultur, religion och ideologi – och påverkan från olika opinions-bildare. För många är kött en självklarhet, andra anser att de mår bäst av en vegetarisk diet. Både animaliska och vegetabiliska livsmedel är uppbyggda av kol – som kommer från luftens koldioxid. Animaliska livsmedel som kött och mjölk innehåller mer protein, vitami-ner, mineraler och andra viktiga ämnen per viktenhet än vegetabiliska. Det innebär en god balans mellan den areal som går åt för att producera kött och mjölk och näringsutbytet hos den produkt som produceras.

Baljväxter framhålls ofta som alternativ till kött, men protein från bönor har i jämförelse med kött låga nivåer av vissa livsnödvändiga aminosyror, proteinernas byggstenar. Våra kroppar består ju till stor del av kött och fett. Genom att underhålla kroppen med anima-liska livsmedel kan vi öka vårt välbefinnande och vår livslängd.

Livsmedelsproduktion som bygger på en stor andel animalisk föda har också en viktig betydelse för miljön och klimatet. Betesdjuren håller markerna öppna och fria från buskar och sly, vilket gynnar de pollinerande insekterna, och betningen får gräset att växa ännu bättre. Det är ju gräset, som är den stora hjälten när det gäller att hålla koldioxiden på en optimal nivå. Vart och ett av alla de grässtrån som växer på betade områden, som prärien i Nordamerika, Pampas i Sydamerika, Sibiriens slätter, Australiens vidder och i svenska hagar, är en liten fabrik, där koldioxiden omvandlas till syre för vår förbränning och till kolhydrater som ger näring för betesdjuren.

Kor, får och andra betande djur tar upp näringen hos gräset och gör den tillgänglig för människorna i form av fullvärdiga livsmedel. Djurens spillning återgår till marken och ger näring åt gräset, som kan betas på nytt. Samma sak sker med metangasen, som spjälkas upp i vatten och livgivande koldioxid. Cirkeln sluts, jorden och atmosfären är i balans.

Håkan Stenberg

+ – + – + – +

Följande stycke i manuset utelämnades av HD

Katastrof för Jorden

Att rubba denna balans skulle innebära en stor fara för allt liv. Skulle det vara möjligt att genom politiska beslut, ekonomiska sanktioner, en omfattande förändring av matvanorna och teknisk utveckling minska atmosfärens halt av koldioxid till den nivå som rådde före industrialismens genombrott, skulle det leda till sämre skördar, massvält, krig och social oro. Precis som det var för 3–400 år sedan, då jordens befolkning ändå var mindre än en fjärdedel av vad den är idag. Skulle man råka minska koldioxidhalten ännu mer, skulle det leda till att allt liv på jorden utplånades.

+ – + – + – +

 

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Överdriven jakt på koldioxid hotar säkerheten

Det snabba förloppet av branden i London tycks ha berott på att cellplast använts vid tilläggsisolering

Brandkatastrofen i London visar hur illa det kan gå med överdrivna ambitioner att minska utsläppen av koldioxid, CO₂. För att minska energiförluster klär man byggnader med isolerande men eldfarlig plast. I Londonskrapan täcktes fasaden, men plasten sitter ofta också innanför fasadputsen på nya hus. 

Vid brand tar plasten lätt eld och sprider dessutom giftiga ångor, så att den både förvärrar branden och förgiftar människor. 

Alltför tät isolering hindrar den luftväxling som behövs för att hindra fukt och mögelsvamp, vars hälsofarliga sporer kan spridas av ventilationsanläggningar. 

Den enskilt största globala hälsorisken är luftföroreningar inomhus. I utvecklingsländer kommer sådana från öppna eldar under tak med kolmonoxid och andra gifter som resultat. 

I föregångslandet Tyskland skall alla byggnader vara “koldioxidneutrala” innan 2050. Många stadskärnor har gamla, oisolerade byggnader med traditionsrik, vacker arkitektur. I tyska der Spiegel förklarar kulturstaden Weimars borgmästare Stefan Wolf: “Vi måste riva halva staden, om vi skall ta reglerna på allvar.” 

För bilar går överdriven jakt på CO₂-utsläpp ut över både kör- och krocksäkerhet. Smala däck med lågt rullmotstånd ger sämre grepp i kurvor och när man bromsar. Stark strömlinjeform minskar sikten och ökar bilens yttermått och därmed vikten. Stora och tunga batterier minskar bilens krocksäkerhet. 

När man betänker att mer koldioxid i atmosfären gynnar växtlighet, skördar och liv, ter sig sådan jakt på utsläpp särskilt missriktad.

Sture Åström

Nätverket Klimatsans

+ – + – + – +

 

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Tjock is i Arktis

SUPPLIED
The BaySys project, the University of Manitoba’s multi-year, multi-million dollar climate change study has been put on ice for a year — because of climate change itself.
Bland “klimatforskare” skyller man alltså isens extrema tjocklek på den globala uppvärmningen, som numera kallas: “klimatförändringarna”

Från Winnipeg rapporteras att ett team från University of Manitoba har avbrutit ett forskningsprojekt avseende Arktis, därför att isen nu är för tjock.

Projektet beräknas till 17 miljoner dollar och leds av universitetets kände arktisforskare, David Barber. Han meddelar att de 40 forskarna på Kanadas näst kraftigaste isbrytare fått skjuta upp arbetet till nästa år. De var på väg till Hudson Bay, när isbrytaren behövdes för att bistå infrusna fartyg utanför Newfoundland och Labrador. Men där var isen så tjock att isbrytaren inte nådde fram. Besättningarna räddades med helikopter. Ett fartyg sjönk.

Barber konstaterade att isförhållandena inte bara var svåra, de var utan historiskt motstycke.

Danmarks Meteorologiske Institut, DMI, visar att den 13/6 var isens utbredning något större än samma dag de två föregående åren.

Nyligen larmade en grupp knuten till Arktiska Rådet om värmekatastrof i Arktis, som skulle smälta all isen. De förutsåg skrämmande följder för vädret i hela världen. Det var alltså “fake-news” avsett att skrämma politikerna att anslå mera pengar till “forskarna”.

Den 12/6 skrev New York Times att en “vinterstorm” täckt Kaliforniens Sierra Nevada med snö. Sedan de fått 12  ̶  15 cm snö har ett par skidorter öppnat igen. På motorvägen I-80 i närheten av Reno, Nevada, har flera semitrailers blåst omkull.

Det senaste året har antalet köldrekord varit långt fler än värmerekorden. Kylan gör sig märkt även nu i juni.

Klimatet är inte på väg att bli varmare. Tvärtom.

Sture Åström

Nätverket KLIMATSANS

+ – + – + – +

2017-06-20

Tjock is i Arktis

+ – + – + – +

2017-06-27

Isen i Arktis för tjock för forskningsprojekt

+ – + – + – +

2017-06-26

“Klimatet är inte på väg att bli varmare”

+ – + – + – +

 

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Fridahl och Goldmann okunniga

Figur 1. Kolkraftverk i Kina

Illustration till nedanstående artikel i Norrköpings Tidningar. Många redaktioner agiterar för klimathotet på ett subtilt sätt med illustrationer som skall associera koldioxid till rök och smog. Notera att från skorstenarna kommer vattenånga, som upplöses utan att någon svart rök syns. Koldioxiden från skorstenarna är osynlig och ren.

Smogen i bilden kan ha orsakats av kolkraftverk . Tidigare byggdes sådana i Kina utan avgasrening.

Figur 2. Mountaineer Power Plant, West Virginia.

Ett modernt amerikanskt kolkraftverk med fullgod avgasrening.

+ – + – + – +

President Trumps beslut att lämna överenskommelsen i Paris har utlöst stor aktivitet bland alarmisterna. En artikel från Centerns tankesmedja Fores har tagits in av dussinet redaktioner, ex.vis Norrköpings Tidningar den 3/6:

Dopnald Trump träder tillbaka

+ – + – + – +

2017-06-12

En replik av Lars Kamél har tagits in under rubriken

Kamél krigar på

Svar till Mathias Fridahl och Mattias Goldmann i NT 3/6

De kallar Trumps klimatpolitik djupt tragisk. De menar visst att något allvarligt sker med vårt klimat. De berättar inte vad för något allvarligt de menar håller på att ske, men de kan inte gärna basera sin åsikt på mätdata och observationer från verkligheten.

Den lilla uppvärmning som har varit sedan slutet av 1800-talet, i kombination med den ökande koldioxidhalten, har bara haft positiva effekter. Skördarna har mångdubblats sedan 1961, enligt FAOSTAT. Världen har blivit grönare, enligt forskning vid NASA. Träd, gräs och andra gröna växter har blivit fler och större. Öknarna krymper. Det påstås ofta att vädret blir mer extremt, med det saknar stöd i statistik, forskning och sammanställningar, till exempel av IPCC.

Det förefaller vara en ren lögn att extremväder har blivit vanligare. Det som har ökat, i en alltmer globaliserad värld, är uppmärksamheten av extremväder. Fridahl och Goldmann verkar ha missat att Kina fortsätter att bygga ut kolkraften och räknar med att öka sina koldioxidutsläpp åtminstone till 2030. På vilket sätt skulle det vara utöva ledarskap, om nu målet är att minska utsläppen?

De verkar också ha missat att Paris-“avtalet” inte alls är något avtal, utan en överenskommelse. Därför är den vag och icke-bindande, medan alla löften om utsläppsminskningar är frivilliga och kan överges utan konsekvenser. Hur skulle det vara om Fridahl och Goldmann skaffade kunskaper före åsikter?

Lars Kamél Nätverken Klimatsans och Clexit Sverige

+ – + – + – +

 

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Parisöverenskommelsen ett ekonomiskt svart hål

Professor Bjørn Lomborg har räknat ut kostnaderna för överenskommelsen i Paris

Det är med förundran jag följt sista tidens drev mot Trump. Han har i demokratisk ordning uppfyllt ett vallöfte när han lät USA hoppa av Parisöverenskommelsen, som de inte ratificerat. I Sverige envisas man med att kalla den ett avtal. Utomlands används mest agreement eller accord. Deltagande länder åtog sig frivilligt utsläppsminskningar. Om de inte uppnår dessa straffas de inte.

Resultatet av överenskommelsen i kombination med allt ovett som östs över Trump, inte minst på Facebook, får mig osökt att tänka på ordspråket “mycket väsen för lite ull sa käringen, klippte grisen”. För att nå målsättningen hade man räknat ut att utsläppen av växthusgaser fram till år 2030 behövde minskas med 6000 Gt. De åtaganden som gjordes i Paris omfattade bara 56 Gt – mindre än en procent.

Professor Björn Lomborg är inte klimathotsskeptiker. Han har emellertid den numera allt sällsyntare vanan i sammanhanget att inte argumentera med hörsägner utan med statistik och kända ojusterade data som stöd, vilket gjort honom impopulär hos alarmister. Han har använt IPCC:s egen metod för att beräkna kopplingen mellan utsläppsreduktion och temperatur. Om Obamas Clean Power Plan fullföljs i USA skulle temperatursänkningen år 2100 bli 0,01 grad C. Om man följer Obamas löften om större minskningar skulle det bli 0,03 grader och kosta åtskilligt fler dollar.

Om ländernas löften i Paris hålls och man sedan genomför de utsläppsminskningar man tänkt sig efter 2030 minskar temperaturen år 2100 med 0,17 grader och bromsar eventuell uppvärmning med 4 år. Detta skulle enligt beräkningar från Stanford Energy Forum och Asia Modelling Exercise kosta minst 100 000 000 000 000 dollar per år. Man borde enligt Lomborg i stället satsa på exempelvis forskning om grön energi. Det verkar onekligen vettigare.

För några år sedan kom en beräkning med liknande resultat från Australien, som införde de högsta koldioxidskatterna av alla. Slutsatsen blev att skulle man bekämpa global temperaturhöjning effektivt med skatter skulle man inte ha råd. Om man genomförde det man hade råd med skulle resultatet bli omätbart. Det skulle bli mer än 50 gånger billigare att anpassa sig till en  temperaturhöjning, som man inte ens vet om den kommer att inträffa, än att bekämpa den.

Som väntat rörde Trumps beslut om ordentligt i myrstacken. Miljardindustrierna i klimathotens kölvatten reagerar med frustration. Få politiker har anledning att yvas över sina länders insatser i sammanhanget. I Angela Merkels Tyskland har man visserligen installerat så mycket så kallat förnybart för att ersätta kärnkraft att man är självförsörjande när sol och vind bistår optimalt. Men verkningsgraden över tid varierar med drygt 20% som max vilket lett till utbyggnad av fossil kraft av hänsyn till industrin. Experimentet med förnybart kostar tyskarna 30 miljarder Euro per år. För de pengarna har de fått instabila elnät, ett av Europas högsta elpris och samma utsläpp som förut.

Parisöverenskommelsen gav Brics-länderna med Kina och Indien i spetsen fria händer att öka utsläppen fram till 2030. Att de och flera ändå klagar är inte konstigt. De ser de gratispengar de förväntat sig ur FN:s klimatfond på 100 miljarder dollar per år krympa rejält. FN gnäller av samma skäl. Deras byråkrater får inte heller 100 miljarder att sätta klorna i. Med tanke på de resultat Lomborg med flera kommit fram till verkar Trumps beslut vara ganska klokt. De kommande stora klimatproblem som bland andra viss tabloidpress, Public Service och diverse kändisar skyller på Trumps beslut, saknar som vanligt vetenskapligt underlag.

Lennart Back

+ – + – + – +

(Jag har lagt in texten som vanligt men bloggen visar den med understruken stil. Jag har inte lyckats få texten normal igen och hoppas att du inte skall vara alltför besvärad av understrykningen. SÅ.)

+ – + – + – +

2017-06-10

Anpassa bättre än att bekämpa

+ – + – + – +

2017-06-12

Parisöverenskommelsen ett ekonomiskt svart hål

+ – + – + – +

 

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

INTERSOLAR EUROPE

Figur 1. I München hålls varje år en mässa för solpaneler och batterier. I år dominerades den av kinesiska företag.

En av våra medlemmar har besökt mässan under flera år och rapporterar sina intryck från den senaste vid månads-skiftet maj-juni:

+ – + – + – +

Det mest iögonfallande i år var att alla tyska tillverkare av kompletta system är bankrutta. Den sista dominobrickan föll den 10/5, då Solarworld AG begärde sig i konkurs. Det var Europas största företag för produktion av solpaneler med 3.000 anställda.

Figur 2. Solar World var med på mässan

Kina har nu över 80 % av världens tillverkningskapacitet för silicone wafers, kiselplattor, som är utgångsmaterialet för att tillverka solceller. Andra asiatiska tillverkare, främst Malaysia har ca 15 %.

Redan 2003 klassade Kina tillverkning av kiselplattor, som strategisk. Därmed kan statsägda företag producera kisel med subventionerad el, långt under världsmarknadspriser. Även Malysia erbjuder mycket låga elpriser, men inte så låga som Kina. 

Billig el från kol- och vattenkraft är förutsättningen för att tillverka solpaneler.  

Indiska företag kan inte konkurrera med Kina. De kräver nu importtullar. 

Kinesiska Kommunistpartiet har en plan för industriell utveckling till 2025. Den förutsätter att Kina ska dominera världsmarknaden  för solpaneler, litium-batterier, elfordon, vindkraft, aluminium, koppar och stål, etc. Nyckeln till detta är krav på utländska tillverkare som vill in i Kina, att ingå i joint venture bolag och dela med sig av sin teknologi. Redan idag kan inte Europas stålindustri och aluminiumindustri konkurrera med Kina på grund av dess låga elpriser. 

Figur 3. BMW visade hur batterierna till deras i3-modell kan komplettera solpaneler

Figur 4. Mercedes-Benz har paketerat batterierna snyggare

Kina bygger numera världens mest effektiva kolkraftverk. Ett skäl till det, är att de flesta saknar den avancerade rökgasrening som varit standard i USA och Europa sedan 30 år. På så vis vinner  de 2 – 3% i verkningsgrad. Många kinesis-ka kraftverk har inte plats för att bygga stora filteranläggningar i efterhand. Därav de stora luftvårdsproblemen med svavel, kväveoxider, partiklar etc som inte har med klimatet att göra. 

Kina planerar också att bygga 80 kärnreaktorer, utöver de 35 som redan är i drift. Kinas ledare är i många fall ingenjörer. De begriper att de behöver grundlastkraftverk, för att kunna utveckla industrin. 

Stora sektorer av industrin kommer att kontrolleras av Kina. Tyskland satsar miljarder på Energiwende, som i praktiken subventionerar kinesisk industri och slår ut den egna. Tyska ingenjörer och forskningsinstitut gör utvecklingsarbeten, som främst gynnar kinesisk industri. Tyska företag ägnar sig numera åt att montera paneler tillverkade i Kina på tyska tak och åkrar. Undra på att Angela Merkel är populär i Kina.

Figur 5. Energiewende inkluderar stora arealer solpaneler, här intill Autobahn.

Samma utveckling har redan skett inom LED lampor, där nu 95 % av världsproduktionen är lokaliserad till Kina. Osram, Philips, General Electric har alla förlagt sin produktion till Kina. Skälet är att Kina kontrollerar 97% av produktionen av ovanliga  metaller som  Ytterium, Terbium, Europium, Neodym, Cerium, Kobolt  etc. Kina kan således nu höja priset på LED lampor.  Eller släcka ljuset i Väst. 

Sällsynta jordartsmetaller är inte så sällsynta. Men renframställningen av dessa metaller förutsätter en mycket elkrävande separationsprocess, som endast kan ske i Kina med deras låga elpriser. Konkurrerande företag i USA och Australien har drivits i konkurs på grund av  höga elpriser. 

Vi kan därför förvänta att Kina kommer att ta över marknaden för tillverkning av generatorer till vindkraftverk och elmotorer till elbilar genom att de kontrollerar produktionen av Neodym, en legeringsmetall som krävs för att tillverka starka permanentmagneter. Sådana ger lägre vikt, vilket är mycket viktigt för stora vindkraftverk och elfordon. 

Producenter som Vestas och Siemens/ Gamesa lever på lånad tid. Kinesiska tillverkare kommer att slå ut dem inom några få år. 

Låga el- och gaspriser är förutsättningen för behålla industri. Det har Trump begripit. 

Så vi kan räkna med att avindustrialiseringen i  Europa kommer att intensifieras. Bilindustrin blir nästa krisbransch.

Klimatsans’ utsände reporter

+ – + – + – +

 

 

 

 

 

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Solpaneler, subventioner

Solceller på kommunala fastigheter frestar många politiker

2017-06-07

Sid 30.

Slösa inte våra pengar på subventioner

Fyra politiker för MP föreslår att 10 miljoner kronor av kommunens överskott ska satsas på solceller. Efter sju till åtta år skulle dessa ge en avkastning på 14 procent. De låtsas att bidragen från staten är gratis. Det är givetvis lättare att få solceller lönsamma om någon annan betalar investeringen. Men det är våra skattepengar som går åt.

Problemet med solceller är den låga nyttjandegraden. Under nätterna är de helt döda. Under fyra vintermånader har vi på våra breddgrader låg instrålning, vilket ger solceller dåligt energiutbyte. Återstår dagtid under åtta månader då de vid vackert väder ger ett tillskott – samtidigt som elbehovet är lågt. Knappast ett hållbart alternativ.

Det maximala behovet av el uppstår en vintermorgon före soluppgång. Svenska Kraftnät anger att vindkraften då bidrar med i genomsnitt 6 procent av installerad effekt – solcellerna med noll procent. Fler solceller minskar alltså inte behovet av annan kapacitet.

I Tyskland har man gjort ett fullskaleprov och installerat sol- och vindkraft med en total märkeffekt, som överstiger landets hela effektbehov. Trots det behövs reglerkraft främst från brunkolsanläggningar. De måste kunna täcka det totala behovet, eftersom det ibland kan vara vindstilla på natten i hela landet. Det har blivit en nationalekonomisk katastrof.

I delstaten South Australia har man gjort samma försök men lagt ner sitt sista kolkraftverk. Där har två totala ”black-outs” blivit följden.

Någon har sagt:

”Vind- och solel kräver kärnkraft som basenergi

Med kärnkraft behövs varken vind- eller solel”

Investering i solceller kräver alltid investering också i konventionella kraftverk av lika stor kapacitet. Ingen verksamhet kan bli lönsam med dubbla investeringskostnader.

Som skattetalare känner jag ett ansvar för hela nationens ekonomi. Gör man inte det i Miljöpartiet?

T. Norling

+ – + – + – +

 

 

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Elbilarna ingen lösning

Elbilar under laddning

2017-06-05

Svante Axelsson pläderar i en debattartikel (VT 19/5) för elbilar. Elbilar är trevligt och bra på många sätt, det tycker jag också.

Men han står inte med båda fötterna i verkligheten. Kostnader, miljöförstörelse och andra konsekvenser vill dessa politiker, röda inuti och gröna utanpå, inte prata om. Ett fossilfritt Sverige är en politisk symbol utan nytta. Sverige är en promille av världen. Ingen varken kan eller vill följa oss, ingen lyssnar ens.

Fram till år 2050 beräknas Indiens befolkning öka med en halv milliard människor. Länder som Etiopien och Nigeria kommer att trefaldiga sin befolkning medan regeringens rådgivare Axelsson pratar om batteribilar i sin lilla sandlåda.

500 miljoner person-elbilar med 100 kWh batterier behöver fyra miljoner ton litium och en miljon ton kobolt (giftigt) varje år. De har en livslängd på cirka sex år.

Världsproduktionen är för närvarande 0,035 miljoner ton respektive 0,1 miljoner ton per år. Produktionen av den ändliga resursen litium måste således mer än hundrafaldigas och återvinning är svår.

Hur stor blir kostnaden? Vem betalar? Hur stor blir miljöförstörelsen? Hur gör vi med lastbilar och bussar och hur stor blir nyttan?

Se sanningen, att år 2040 har våra bilar ungefär samma sorts motorer som nu och de kommer att drivas med ungefär samma bränsle som nu.

Många har pekat på de motsägelsefulla målen fossilfritt samhälle och levande skogar. De två målen är oförenliga. Ett fossilfritt Sverige innebär att vi måste offra våra skogar, vår goda miljö och vårt välstånd. Det var kol och olja och senare kärnkraft som räddade Europas och Sveriges skogar. Så är det fortfarande.

Vetenskap är att ifrågasätta. Vi måste vänja oss vid tanken att koldioxid är något bra som vi behöver mer av och sluta ängslas för ett något varmare och därmed bättre klimat.

Lars Cornell i nätverket Klimatsans

+ – + – + – +

Detta är ett tydligt exempel på ett galopperande övergrepp på våra demokratiska principer. En självklar sådan är att mina skattepengar INTE skall användas till propaganda för åsikter som strider mot mina åsikter.

Svante Axelsson är “Nationell samordnare för Fossilfritt Sverige”, vilket betyder att hans lön betalas av skattemedel. Hans uppgift är att propagera dels för ökade subventioner till allehanda utvecklingsprojekt för att ersätta kolbaserade bränslen, och dels för att införa politiska regler, som tvingar skattebetalarna att köpa de produkterna trots att de är oekonomiska. “Kvotplikt” skall tvinga bensinbolagen att blanda in “biobränslen” i bensin och diesel.

Han har alltså full lön för att skriva insändare och fri tillgång till all den assistens en statlig myndighet kan erbjuda för att ta fram uppgifter av olika slag.

Lars Cornell är privatperson utan inkomster av sitt arbete för att bilda opinion. Han har inget kansli som bistår med undersökningar och inhämtande av fakta. Han bildar opinion på det sunda sätt, som kännetecknar en god demokrati.

Övergreppet är gigantiskt då Axelsson inte är ensam statsavlönad propagandist. De allra flesta, som propagerar för åtgärder mot “klimathotet” verkar i organisationer med offentligt stöd i någon form. Det gäller myndigheter på alla politiska nivåer och universiteten samt Svenska NaturskyddsFöreningen SNF, WWF och Greenpeace, vilka får mångmiljonbelopp. Det gäller även ett hundratal “tankesmedjor”, kulturtidskrifter, föreningar och aktionsgrupper av olika former. De driver alla på för att politiken skall tvinga fram minskningar av koldioxidutsläpp. Detsamma gör stora företag, som lever på de politiska subventionerna, ex.vis vindkraftbranschen samt nästan alla media på riksnivå, vilka ju också uppbär offentliga bidrag. Särskilt skandalös är den ensidiga propaganda som bedrivs av Public Service, SVT och SR. Deras sändningstillstånd kräver objektivitet och plats för alla åsikter i etern.

De driver skattebetald politisk propaganda, vilket är en demokratisk  vederstyggelse. Det skapar ett debattklimat, som bara hör hemma i en totalitär stat.

Allt detta är så mycket mera absurt som utsläppen gör nytta och ett varmare klimat är gynnsamt för hela globen. . .

+ – + – + – +

 

 

 

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather