Figur 1. Markbygdens vindkraftpark utanför Piteå får 1.101 möllor och blir så Europas största på land. Skall strömmen till Skåne behövs 150 mil ledningar.

I Sverige finns ovanligt många synnerligen kunniga och erfarna medborgare inom de flesta fackområden. Då är det lite märkligt att många rent tekniska beslut tas av okunniga politiker. Ett särskilt tydligt exempel är vår energiförsörjning.

Nedan en Gästartikel av Ingvar Åkesson, Klippan, i förra veckans nummer av facktidningen “NORDISK ENERGI”. Den kom mycket lägligt innan gårdagens presskonferens med energiminister Anders Ygeman, som visades i Rapport, se 10:20 in i inslaget.

Figur 2. Energiminister Anders Ygeman meddelar att energi-bristen i Skåne skall avstyras.

Beskedet presenterades så här i Sydsvenskan:

De ansvariga inom politiken och media inser inte vilken storartad KOMIK de bjuder på. I det välutvecklade, tekniskt högtstående landet Sverige hittar man plötsligt “nya kraftkällor” inom ett område, som diskuterats ingående i mer än 10 års tid ! ! !

Ännu större blir komiken, då det visar sig att en del av “lösningen” är just den “partiella nedsläckning” Åkesson varnar för, fast den skall ske under beteckningen “smarta elnät”, se bloggposten “Välj Strömavbrott eller Elavbrott“.

Jag kommenterar presskonferensen efter artikeln. Här Åkessons manus, som skiljer sig något från artikeln dels av layoutskäl och dels för att ett par rättelser gjorts:

+ – + – + – +

Nr 5, 2019

Sveriges elenergibalans

Det finns uppenbar risk för partiell nedsläckning av elen i Sverige.

De stora orosmolnen är Ringhals 2 som håller på fasas ut och skall vara helt ur drift innan den siste december 2019. Samma sak gäller för Ringhals 1, som skall vara ur drift senast den siste december 2020. Så försvinner 8% av elkraftsproduktionen. Värmekraften håller på att stängas ned och avvecklas på grund av ökat skattetryck som gör dem olönsamma. Ytterligare 8 % försvinner.

Siffrorna för diagrammen nedan är hämtade från SCB:s officiella statistik – Ringhals 1 & 2:s del av kärnkraften är hämtad från deras redovisade effektproduktion. Resten blir kärnkraft övrig.

Figur 3. Sveriges elförsörjning 2018

Figur 4. Sveriges elförbrukning 2018

Det kan tyckas märkligt att vi importerar 7 % av elbehovet samtidigt som vi exporterar 17 %. Svaret är ganska enkelt. När det blåser och vindkraften producerar för mycket måste Sverige exportera el billigt eller till och med skänka bort den till närliggande länder.

Då det blåser eller är vindstilla i Sverige är det samma sak i kringliggande länder som vi kan ha elutbyte med – se diagrammen nedan. När vindkraften producerar för litet eller inget alls vintertid måste Sverige importera dyr el från närliggande länder, som fortfarande har produktionsreserver, i form av kolkraftverk eller liknande.

En joker i leken är vattenkraften, som är beroende av årens varierande nederbörd.

Den kommande elbristen löses inte med fler subventionerade, olönsamma och tidvis stillastående eller nästan stillastående vindkraftverk. Inte heller hjälper den inte färdiga överföringskabeln till Skåne, då det inte finns tillräckligt med producerad elenergi att överföra.

Då obalansen i elförsörjningen orsakas av vindkraftverkens emellanåt bristande leveransförmåga, borde de för att få ansluta sig till elnätet ingå någon form av ”produktions/samhällskontrakt”, där de förbinder sig att svara för och bekosta nödvändig ersättningskraft.

Att lägga ned kärnkraften utan någon riktig ersättning börjar likna förhållandena i South Australia, där man med framgång har skaffat sig periodvis elbrist med denna ”gröna” strategi, genom att ta bort annan produktion i form av kolkraftverk. Befolkningen där konstaterade att det emellanåt inte blåser och att vindkraftselen då är noll.

Återstår då att behålla nuvarande kärnkraft och skapa en framtid med väl fungerande kärnkraft, utbyggd för att säkerställa elleveranserna.

Vindkraft i Sverige kräver kärnkraft

Kontinuiteten för vindenergin har följts upp av Civ.ing. Søren Kjærsgård, Danmark. Grunddata har han hämtat från Mimer, Svenska Kraftnät och Energinet DK.

Figur 5. Effekten i MW från vindkraft under januari 2019 i Sverige och Danmark

Figur 6. Effekten i MW från vindkraft under juli 2019 i Sverige och Danmark

Diagrammen talar sitt tydliga språk. Blåser det i Sverige så blåser det också i Danmark, vid ungefär samma tidpunkt och tvärt om. Likadant är det med andra länder som Sverige skulle kunna ha energiutbyte med. Bilden ger också vid handen att det krävs lika mycket ”backup” energi, t.ex. i form av kärnkraft, för att Sverige inte skall bli utan elkraft när vindkraften ger för lite eller inte någon energi. Så frågan är om man över huvud taget skall satsa på stora vindkraftsparker, som läggs ned så fort bidragen upphör.

Havsvindkraftverken i Danmark dras med stora tekniska problem. Så skrev Jyllands Posten 2018-02-23 att Ørsted havsvindpark skall byta 2.000 ”vindmøllevinger” och vid Anholt skall 300 bytas för många miljarder danska kronor efter bara några få års drift. Då vingarna är gjorda med/i plast innebär det att plasten som slitits bort hamnar i havet. Det hörs många varningsrop om plaster i mikro- och nanostorlek i haven som förstör det marina livet.

Elbilar i Sverige kräver kärnkraft

Skall Sveriges fordonsflotta drivas med el i stället för bensin, diesel, E85, etc. krävs mycket energi. Med förbrukningsdata från SPBI (Svenska Petroleum & Biodrivmedel Institutet) blir det, när hänsyn tagits till verkningsgrader, överslagsmässigt omräknat,  ca 50 TWh eller Sveriges hela kvarvarande kärnkraftskapacitet (31 % enligt diagrammet). Det rimmar då dåligt med att lägga ned kärnkraften och samtidigt öka belastningen. Stor utbyggnad krävs också av infrastrukturen, distributionsnätet.

En ny Liten Istid i antågande, som kräver kärnkraft!

Om/då kärnkraften läggs ned kommer elbristen att bli ännu mer påtaglig, när den befarade kalla perioden begynner, en ny Liten Istid. Med sådana följer stor risk för utökad elbrist, när vindkraften står stilla längre tider, då ingen vind finns eller då vindkraftverken får is på vingarna. Stor risk finns då också för minimal eller reducerad vattenkraft då älvar och vattendrag kan frysa igen.

Från många källor påtalas att antalet solfläckar är i avtagande. Ett första minimum befaras år 2020.

Figur 7. Solinstrålning och antal solfläckar under fyra sekler

Bilden är hämtad från skriften “Naturen – icke menneskerne – styrer jordens klima” av norska Klimarealistene med författare såsom:

• Professor Ole Humlum, fysisk geografi
• Professor (emeritus) Ja-Erik Solheim, astrofysik

Vi befinner oss nu iden 24:e solfläcksperioden med kall sol, d.v.s. en period med få eller inga solfläckar, med ett beräknat första minimum år 2020.

(Ursprungstexten på bilden var norsk, men har fått svensk text av undertecknad.)

Som synes sjunker solens energiinstrålning kraftigt från ca 1365 W/m² med ca 3 W/m², vilket kan innebära en ny Liten Istid, liknande de som varade åren 1645 – 1715, då bl.a. Skåne, Halland och Blekinge blev svenska och Napoleontiden varade i början av 1800-talet. Kalla bistra tider i antågande med stor risk för missväxt och hungersnöd.

CO₂-halten i luften kommer att minska då kallt havsvatten absorberar den. Den kommer att öka igen när istiden är över och havsvattnet ökar i temperatur. Då haven är en enorm värmeackumulator kommer avkylningen långsammare och får kanske inte full verkan förrän år 2060 ± 11 år, då lufttemperaturen kanske sjunkit med ca 2°C. Perioden beräknas vara seklet ut innan det börjar vända igen mot varmare tider.

Mindre antal solfläckar minskar solvinden, som därmed ger mindre motstånd mot jordens elektromagnetiska fält, vilket ökar jordens rotationshastighet litet. Vid viss hastighet viker golfströmmen av mot Portugals kust och ner mot Västafrika. Då blir det kallt hos oss.

Den befarade nya Lilla Istiden ställer stora krav på obruten säkerställd elförsörjning med t.ex. kärnkraft.

Hur ser kärnkraften ut?

Figur 8. Konventionellt kärnkraftverk av kontinental typ med kyltorn, oftast med en lättvattenreaktor, som kan få härdsmälta

Av den producerade energin går c:a 1/3 ut i nätet, medan 2/3 kyls bort som ånga från kyltornen. Då reaktorn utnyttjar c:a 1 % av uranets innehåll av energi, går alltså 0,35 % ut som elenergi och 99,65 % blir förlust.

I Sverige, Japan, etc. kyler man med havsvatten som värms, men förlusten blir densamma.

Figur 9. Morgondagens kärnkraft av typen MSR, Molten Salt Reactor, som inte kan få härdsmälta.

Av den producerade energin går ca 1/3 ut i elnätet medan 2/3 används i fjärrvärmesystemet som värmer bostäder etc. på orten där kraftverket finns. MSR-reaktorn beräknas utnyttja ca 98% av tidigare ”utbränt kärnbränsle” eller Torium.

Den nuvarande kärnkraftstekniken utvecklades för att kunna framställa plutonium till atombomber, vilket man inte kan göra med MSR-tekniken.

Toriumreaktorer och deras funktion visades i SVT1, Vetenskapens Värld, 2018-03-19.

”Utbränt kärnbränsle” som finns skulle kunna försörja hela världen med el i flera tusen år. Dessutom reduceras halveringstiden från ca 100.000 år till 500 – 1000 år.

Danska Seaborg Technlogies med sin CUBE-reaktor har fått utvecklingsbidrag från EU och den danska staten för den nya kärnkraftsteknologin, MSR, som inte kan drabbas av härdsmältor. Dessa reaktorer planeras för Containerstorlek med mindre effekter på ca 50 MW, som kan passa in även i mindre fjärrvärmesystem och därmed sprida produktionsställena och minska Sveriges sårbarhet. Den utvecklas också i andra länder som Kanada m.fl.

Kraftkällornas utnyttjandegrad

Vanliga utnyttjandegrader för olika kraftkällor är:

• Kärnkraft 80%
• Vattenkraft 50%
• Vindkraft 20 – 25%

Ingen kommer upp till 100%, då det även krävs service och underhåll av utrustningarna.

Kärnkraften kan aldrig ersättas med vindkraftverk. Dessa har för liten tillgänglighet och står still när det inte blåser även om behov finns. Även om dagens kärnkraftsteknik inte är optimal måste den bibehållas ev. utökas tills ny är färdigutvecklad och tillgänglig.

Världens energikonsumtion 1999 – 2018

Utdrag ur sammanställning av Civ.ing. Søren Kjærsgård, Danmark.

Figur 10. Världens effektförbrukning och befolkning 1999 – 2018

Det är en utopi att tro att biomassa, biobränsle etc. skall kunna klara världens energikonsumtion. Hela tiden ökar också jordens befolkning med 80 – 100 miljoner/år. Med den ökande befolkningen ökar också behovet av energi

Den odlingsbara ytan räcker inte till för detta och då skulle det inte bli något kvar för mat.

Av jordens yta är ca 71% hav och 29% landmassa. Av denna landmassa är ca 30% odlingsbar, övrig yta ca 70% är berg, sandöken, snö och is, etc.

För säkerställd energiförsörjning återstår då kärnkraft eller kolkraft.

Varför slår energi- och klimatpolitiken fel?

Våra politiker och deras ”experter” är felinformerade eller har inte förstått sammanhangen.

Vem som helst kan liksom Civ.ing. Søren Kjærsgård, kontrollera vindkraftverkens möjlighet att producera el, när den behövs.

Om man som IPCC inte har med eller förringar solens (t.ex. solfläckarnas) inverkan på klimatet i sina datoriserade klimatmodeller eller tar med hypoteser (antaganden som inte är bevisade) som sanningar i sina modeller, kan resultaten bara bli fel och av intet värde.

IPCC har stirrat sig blinda på att solinstrålningen minskat från 1365 W/m² med endast ca 3 W/m², och betraktar detta som obetydligt. De har negligerat solforskningen, som nu visar att solens magnetfält minskat med 25 %, vilket haft dramatiska följder för den kosmiska strålningens intensitet. Den har ökat, så att molnbildningen ökat, vilket ger kallare klimat, såsom var fallet för 200 och 400 år sedan. En kall period tycks redan ha börjat.

Ingvar Åkesson

Ingenjör och klimatsansvän

+ – + – + – +

Realism kontra önsketänkande

Sydsvenskan beskriver de “nyfunna kraftkällorna” så här:

1. Eon tillför 95 MW från det numera biogasdrivna Heleneholmsverket i Malmö som kapacitetsreserv.
2. Eon får ytterligare 60 MW genom att optimera energianvändningen med verktyget “Switch”, så att kunder som tillfälligt inte använder hela sin normala förbrukning kan sälja tillbaka el till Eon.
3. Svenska Kraftnät tillför 100 MW genom att trimma det regionala stamnätet i lägen med akut kapacitetsbrist. Delar av nätet kan då överbelastas under kontrollerade former.

Att Heleneholmsverket inte stått till förfogande är självförvållat av Ygemans regering. Det driver också fjärrvärme, på vilken en skatt infördes, som gjorde elproduktion olönsam. Jag utgår från att många varningar för denna följd av skatten uttalades innan den infördes. Men energipolitik är ju mer religion än teknik numera. . .

Sen undrar jag om svensk produktion av biogas är tillräcklig. Kommer man inte att köra på naturgas då och då ?

“Switch” är en form av de “smarta elnät” många talat om. I praktiken blir det en form av den “partiella nedsläckning av elnätet”, som Åkesson varnar för och som kan få de följder bloggposten “Välj Strömavbrott eller Elavbrott” behandlar.

Att trimma stamnätet hjälper ju inte, om produktionen av el är för liten. Det Åkesson påtalar är att reaktorerna i Ringhals stängs. De svarar för ca 1.800 MW. Man måste undra hur de har räknat .

Vattenfall har förklarat att den effektförlusten skall ersättas av en vindkraftpark på havet söder om Trelleborg. Den blir dock klar först om flera år. Och därefter kan det råda vindstilla där. . .

Kabeln från Hallsberg väntas inte heller bli klar på flera år, eftersom man nu funnit att alla skarvar måste göras om.

Okunniga politikers fibblande med teknik

Problemet är att dagens okunniga politiker lägger sig i för mycket. De värsta extremisterna i landet sitter idag i regeringen.

+ – + – + – +

by