Peter Ridd meddelar att HD kommer att ta upp hans fall.
Han har idag presenterat det inför domstolen, som räknar med att rättegång kan äga rum i mitten av detta år.
Detta är ett avgörande steg framåt i försvaret dels av den generella yttrandefriheten och dels av den akademiska friheten.
+ – + – + – +
2021-02-12
Peter Ridd meddelar att målet för insamlingen nu är nått, varför han pausar GoFundMe.
+ – + – + – +
by 
Vi kan få en början på en lösning för utsläppen i våra vatten med hjälp av en ny databas. Men nu det är upp till politiken och allmänheten att påverka och ta rätt beslut.
2021-02-07 Kristianstadsbladet
Som nation kan vi i dag inte bedöma läget av utsläppen till vårt vatten. Alla som gått en utbildning i hjärt- och lungräddning får lära sig tre “B” när man kommer till en olycksplats. Bedöm läget, behandla och begränsa skadan. Som nation stupar vi på första “B”: Vi kan inte bedöma läget.
Men Lantmäteriet, SGU, SMHI har gått samman och arbetat fram en kartdatabas om hur allt vatten rinner i Sverige även grundvattnet, kallad ”Hydrografi i nätverk”. Enligt dom “välter en tankbil kan vi följa kontamineringen nedströms”. Myndigheterna har byggt skelettet men vet inte vad det ska användas till. Med politisk styrning kan man fylla deras databas med 6000 igenlagda soptippar som läcker lakvatten, alla avloppsreningsverk, alla industriutsläpp, dumpat Krigsmateriel i över 100 svenska sjöar och så vidare. Alla utsläpp är godkända av myndigheterna och kopplade till fastigheter. Sedan kan vi se vilket avrinningssystem som får ta emot mest med dricksvattentäkter nedströms och samhällsplanera därefter.
Dessutom kan man samköra det med uppgifter ur personlagstiftningen, dödsorsak bland människor som varit bofasta på en plats eller endast flyttat en eller två gånger. Här kan man få upp hotspots i karta med flera döda i cancer eller nevrogenetiska sjukdomar. Detta kan sedan samköras med utsläpp och industriplacering geografiskt och samhällsplanera efter det. Vi kanske inte ska bo på vissa platser? Eller behöver tillsätta pengar för att sanera äldre miljösynder. All data finns för att genomföra detta. Det kommer innebära att vi kan använda svenska skattepengar på ett sunt och förnuftigt sätt när det gäller åtgärder, prioritering och planering för svensk vattenvård.
Pengar och kunskap finns och behöver omstruktureras tvärvetenskapligt, vad nationen behöver komma ikapp med är provtagningen, bedömning på plats vid utsläpp med hjälp av dykare med modern teknik, inlägg av utsläpp i nationell kartdatabas och lagstiftning kring kemikalieanvändning.
Det viktigaste steget är att starta forskning på hur man kan ta prover på tiotusentals kemikalier i vatten. Om vi stoppar giftiga utsläpp idag kommer det ta många år och decennier in i framtiden innan vattnet kommer att bli rent och säkert att dricka. Vi behöver veta vad vattnet innehåller för att skydda människor, djur och ekosystem ifrån skada. Vi är idag nere på promillenivå av att förstå vad något innehåller när det gäller gifter.
Hoppets lampa har tänts för vattenvården i Sverige och vi kan få en början på en lösning för utsläppen till Hanöbukten om vi tar rätt beslut. Men det är upp till politiken och allmänheten att påverka så databasen Hydrografi i nätverk används på rätt sätt för framtiden. Det är dags att lägga motioner till riksdagen.
Vi skapar framtiden med vårt gemensamma agerande, att ta rätt beslut.
+ – + – + – +
by 
Längs den horisontella axeln anges halten av koldioxid i ppm för det prov som står ovanför. Den övre panelen visar försök med ris, den mest odlade arten spannmål, vars fotosyntes arbetar med kemi av typen C3. Den nedre panelen visar motsvarande försök med en art av ogräs med kemi av typen C4.
De vanligaste arterna av spannmål och andra växter hör till gruppen C3. Av spannmål hör endast majs till gruppen C4. Denna klarar som synes låga halter av koldioxid bättre än ris.
För ris ser vi att plantorna tynar bort vid lägre halt än 200 ppm samtidigt som en fördubbling av dagens halt, 400 ppm, till 800 ppm ger starkt ökad tillväxt och dito skörd. Det är anledningen till att trädgårdsmästare rutinmässigt sprutar in koldioxid i sina växthus och vanligen upprätthåller 800 – 1.000 ppm där.
I Jordens tidiga historia bestod atmosfären till mer än 90 % av koldioxid. När livet uppstod konsumerades gasen av växter och djur. Enastående frodiga skogar växte och dog med bildande av stenkol och brunkol. Fortfarande bildar döda växtdelar kolhaltig torv i myrar och mossar.
I stora områden av Tyskland “dränktes” frodiga skogar av lava från vulkanutbrott och har under årmiljonerna bildat stenkol. Borrar man ett djupt hål där, sprutar det upp vatten som bubblar av koldioxid.
I haven binder djurformer koldioxid med kalcium till hårda skal och skelett, som efter deras död faller ner på botten och efter lång tid bildar kalksten. Denna kan förekomma i kilometertjocka lager. På Öland och Gotland ligger kalksten i dagen ibland med tydliga konturer av förhistoriska livsformer.
Kolet i atmosfärens koldioxid är “fritt kol” som upptas av växter och av djur, vilka efter sin död huvudsakligen upplöses i koldioxid, som återgår till atmosfären, det som kallas “kolcykeln”. Men under miljoner år har det “fria” kolet succesivt blivit “bundet” i ett stabilt “slutförvar”. Mängden fritt kol har minskat. Fortsätter trenden oförminskad, nås en gräns, där växtligheten och därmed allt liv på Jorden förtvinar. Om c:a 5 miljoner år.
I evolutionens namn har mänskligheten alltså uppgiften att bränna så mycket fossilt kol att halten i luften inte minskar.
Annars dör allt liv.
+ – + – + – +
by 
Han blev avskedad från the James Cook University sedan han förklarat att Stora Barriär Revet inte alls hotas av utplåning. Under många år hade universitet utverkat sina forskningsanslag av politikerna med motiveringen att Revet var hotat till sin existens, varför mer forskning behövts för att finna ut hur det skulle räddas.
Hans rapport drog undan mattan under deras argument för finansieringen
Peter Ridd åker idag till Canberra för att på torsdag inför Högsta Domstolen motivera varför den skall ta upp hans fall.
Liksom i Sverige tar Högsta Domstolen endast upp fall av principiell natur som kan bilda prejudikat. Denna kontakt skall således endast avgöra OM hans fall tas upp av HD. Besked väntas redan i slutet på denna vecka.
Om HD tar upp fallet sker rättegången senare under året.
Fallet gäller ju yttrandefriheten vid universiteten, det som faktiskt är förutsättningen för seriös forskning. Han har goda förhoppningar, eftersom frågan varit aktuell vid många universitet i flera länder, UK, Canada och USA. Där tycks en bredare insikt sprida sig att mobbning och diskriminering av ”oliktänkande”, d.v.s. icke Politiskt Korrekta, är helt oförenligt med ”akademisk frihet”.
Han konstaterar att en sådan strid klarar man inte ensam och att han kommit så här långt endast tack vare de bidrag han fått till sin kampfond.
Han tackar alla er som bidragit.
+ – + – + – +
by 
Marginalerna i säkert tillgänglig effekt vid maxbehov har kraftigt minskat (blått till rött). Trots tre gånger så mycket installerad ny vindkrafteffekt som den avvecklade kärnkrafteffekten. 9 procent av installerad vindkrafteffekt räknas som säkert tillgänglig i kraftbalansen. För kärnkraft 90 procent.
2021-02-08 Nerikes Allehanda
Ett vindkraftverk är en enhet i ett system. Inget kraftverk kan fungera utan den teknik som krävs runt det. Distributionsnät. Reglerutrustning för att säkerställa spänning, frekvens och hantering av reaktiv kraft i nätet. Väderberoende vindkraft kan inte styras mot behovet. Ibland blir det noll och ibland stora överskott att ta hand om. Den måste balanseras med styrbar elproduktion. När det inte räcker söker man sätt att lagra överskottet. Lagring i batterier är orimligt. Vätgaslagring är sanslöst dyrt.
Byter man ut något befintligt vill man normalt få något bättre. Det borde vara särskilt viktigt om man avser att byta system för landets elförsörjning.
Planlöst ter det sig ur ett tekniskt perspektiv. Den normala gången är, att man reder ut vilka behoven är och krav man ska ställa på det nya samt gör en kostnadsanalys. Energikommissionen fick uppgiften att skapa en plan som skulle hålla långsiktigt och över partigränserna. Det gick sådär kan man väl säga. Resultatet blev det politiskt möjliga, men tekniskt undermåliga.
De systemkrav som måste uppfyllas är säker tillgång när och var elektrisk energi ska användas. Den måste ha stabil spänning och frekvens för att vara användbar.
Det man prioriterade var förnybart, hållbart, klimatsmart och miljövänligt. Det tragiska för landet och oss medborgare är att inget av detta uppfylls med den politiska strategi som nu gäller.
Förnybar är ju bara själva vinden. Jämfört på kraftverksnivån går det åt cirka tio gånger mer insatsvaror per kWh än för kärnkraft. På systemnivå troligen tjugo gånger mer.
Klimatsmart då? Med det menas att vi ska minska koldioxidutsläppen. Sett över kraftverkens livscykel ökar utsläppen.
Miljövänligt? De människor som har oturen att få vindindustri som granne ser det som ett hån. Naturområden spolieras och fågellivet störs. Att återställa naturen och ta hand om resterna borde hålla ansvariga och markägare vakna om natten.
Hållbart är ju ledmotivet i kråksången. Baskraft som kan styras efter behovet måste ju vara en grundbult. För att förlita sig nästan helt på en så underlägsen energiförsörjning får man tänja rejält på definitionen. På kraftverksnivån ger vindkraft cirka 15 gånger mer energi tillbaka för den energi som används för tillverkning, drift och avveckling. På systemnivån, alltså med reglerkraft, distribution, lagring, teknik för reglering samt en hel del annan teknik för att kunna hantera en dominerande andel av elförsörjningen slumpstyrd inräknat blir det bara 4 gånger. Jämförelsen med kärnkraft är att den ger 75 gånger insatsen. Ett utvecklat industri- och kunskapssamhälle anses behöva ett elsystem som ger minst 7 gånger insatsen.
Laglöst måste man kalla det av flera skäl. Det viktiga är att vindkraften är undantagna från Maskindirektivet (2006/42/ EG), som är till för att skydda tredje man från skada eller död. Det gäller för alla andra verksamheter. Laglöst också för att myndigheter och domstolar som ska pröva och ge tillstånd till verksamheterna dels har politikens uppdrag att främja vindkraft, men inte har resurserna att kontrollera efterlevnaden av givna tillstånd. Statens haverikommission ser ingen anledning att titta på haveriet i Jörn. Miljöministern vill nu “klimatanpassa” Miljöbalken då den hindrar framfarten!
Lönlöst. Länderna med mest vindkraft, Tyskland och Danmark, har Europas (kanske världens) dyraste el. Omställningen till ett hundra procent förnybart system för vår elförsörjning beräknas kosta 1600 miljarder. (SWECO) Och global klimateffekt är negativ!
Den tekniska verkligheten måste nu få råda över ideologi i energipolitiken. Vi är redan i ett kritiskt läge. Och med Färdplan för ett fossilfritt välfärdssamhälle behöver vi dubbelt så mycket el som idag.
Fria debattörer
+ – + – + – +
by 
Han är en av världens främsta miljökämpar sedan han var en av de två som startade Greenpeace. Han studerade vidare i miljövetenskap och doktorerade 1974. Han lämnade Greenpeace 1986, då han fann att ledningen infiltrerats och övertagits av aktivister med totalitära idéer men utan respekt för fakta och kunskap.
Boken presenteras på WUWT av Christopher Monckton of Brenchley. Här gör jag några utdrag ur hans framställning:
+ – + – + – +
Patrick Moore har nu skrivit den bästa boken jag läst om klimatförändringarna, och jag har läst många. Den är skriven i Patricks karaktäristiska, vänligt lättsamma stil, så att den icke-vetenskaplige läsaren lätt kan förstå. Den centrala tesen i boken är följande:
För ett tag sedan gick det upp för mig att det stora flertalet av skräckskildringarna om planetens och mänsklighetens nuvarande och kommande tillstånd var baserade på saker som endera var osynliga, extremt avlägsna eller bådadera. Således kunde den stora majoriteten av människorna inte själva på något sätt observera och bekräfta sannfärdig-heten i dessa påståenden som förutsäger katastrofer och förödande hot. Istället måste de lita på att aktivisterna, media, politikerna och forskarna – som alla har en mycket stor ekonomisk och/eller politisk del i frågan – berättar sanningen. Detta inbjuder till att helt enkelt uppfinna berättelser med påståenden som att “koldioxidutsläpp från förbränning av fossila bränslen orsakar ett klimatnödläge”.
Ingen kan se eller på något sätt känna vad CO₂ faktiskt kan göra, eftersom gasen är osynlig, luktfri, smaklös, tyst och inte kan man ta på den. Därför är det svårt att motbevisa sådana påståenden, eftersom det inte finns något att peka på som avslöjar falskheten i dessa påståenden. Man kan inte helt enkelt peka på synlig koldioxid och säga: “Se vilka hemska saker CO₂ gör där borta”.
Således är utsläppen av koldioxid som skadliga, världshotande ett nästan perfekt tema att uppfinna för att sprida som en domedagshistoria. Detta har inte gått obemärkt förbi för dem som är benägna att sälja ogrundade historier. CO₂ har blivit syndabocken för en hel lista med negativa effekter, som kan kräva 118 böcker att behandla och systematisera. Faktum är att webbplatsen ”www.goodreads.com” listar just 118 böcker om klimatför-ändringarna; och det är begränsat till böcker uteslutande skrivna på engelska.
När man studerar dessa ”berättelser” om osynliga och avlägsna omständigheter är det svårt att undvika att lägga märke till att berättarna ofta förlitar sig på förlöjligande och skambeläggning av tvivlare. På samma sätt uppvisar de en ovilja att diskutera kritik på ett civiliserat sätt. Det är praktiskt taget omöjligt att få dem att delta i en debatt, eftersom de vanligtvis avfärdar tvivlare med epitet som skeptiker, lögnare, förnekare eller som ”köpta av oljebolagen”. Och om skeptikern har en anställning, kommer dessa berättare att arbeta underhand för att få honom avskedad.
Sammanfattningsvis utgör dessa profeter för globala miljökatastrofer definitivt en vulgär och oärlig samling. Hälsosam skepsis är kärnan i all vetenskaplig forskning. Den har spelat en integrerad roll i bestämmandet av faktiska, vetenskapliga sanningar. Det är forskarnas plikt att vara skeptiska till alla nya påståenden, särskilt när de är förutsägelser av katastrofer som ännu inte har inträffat.
+ – + – + – +
Boken ”Fake Invisible Catastrophes” sveper snabbt över ett stort område: ”Afrikas äldsta baobabträd dör i en oöverträffad takt, och klimatförändringarna kan vara orsaken” [USA Today], “93% av Great Barrier Reef är praktiskt taget dött” [Huffpost], “The Great Barrier Reef är nu till ända” [National Geographic], isbjörnar i Arktis, en miljon arter som påstås hotas av utrotning, skräp i Stilla havet, genetiskt modifierad mat, rädsla för radioaktiv strålning, skogsbränder, massdöd av valrossar och havsförsurning, vilket Patrick beskriver som ”helt ogrundat”.
Den hårda vetenskapen är begränsad till ett enda, massivt kapitel, ”Klimat med rädsla och skuld”, vilket Patrick placerat som nummer tre i boken, så att läsarna inte skulle skrämmas av det redan i början. Ändå är det ett tydligt och övertygande kapitel som behandlar de många vetenskapliga fiktionerna som släppts av undergångens profiterare. Kapitlet listar några av de tusentals påstådda skadorna från våra utsläppssynder: högre temperaturer, lägre temperaturer, mer snö, mindre snö, mer torka, fler översvämningar, högre havsnivå, färre glaciärer, ingen is vid nordpolen, massutrotning av arter, mer stormar, starkare stor-mar, brinnande skogar, döende korallrev, försvinnande fisk, dödliga värmeböljor, tunnare grisar, fetare hästar, sviktande grödor, matbrist, sura hav, miljarder klimatflyktingar, mer cancer, mer hjärtsjukdom, mer lungsjukdom, mer psykisk sjukdom, färre franska viner.
Patrick säger rent ut: ”Faktum är att det inte finns några hållbara bevis för att något av detta har orsakats eller kommer att utlösas av människans utsläpp av koldioxid. Allt är antaganden baserade på hypotesen att koldioxid kontrollerar temperaturen, något som aldrig kunnat bevisas. Ännu viktigare är att de flesta av dessa påståenden är förutsägelser om saker som inte har inträffat hittills och kanske aldrig kommer att inträffa. ”
+ – + – + – +
Monckton fortsätter med att referera några av Moores vetenskapliga poänger med flera förklarande grafer. Det får jag ta mig an vid ett senare tillfälle (om jag kommer ihåg det).
+ – + – + – +
Boken är så ny att jag bara funnit den hos Amazon UK.
Pris: 19,01 (Jag antar plus frakt o svensk moms)
+ – + – + – +
by 
Vid mätstationen för AEMET, Agencia Estatal de Meteorología, Izaña på 2.300 meters höjd har man under lördagen mätt – 12 grader och fått 40 cm snö . Även is har tyngt mätutrustningen, så att utrustningens torn hotar att kollapsa.
Teneriffa ligger lika långt söderut som mitten av Sahara.
+ – + – + – +
by 
Björn blev alldeles förskräckt:
Dom har säkert lyssnat på världsauktoriteten Greta, fast de inte engagerat henne att styra bladet. Än så länge. . .
+ – + – + – +
by 
Nordenskiöld var född i Finland och protesterade mot det ryska styret, så att han blev landsförvisad 1858 och bosatte sig i Stockholm. Det är kanske den finska kopplingen som fått SIBBE i Finland att skriva om expeditionen. Han börjar så här:
”En Kimitoö-bo tog emot skeppet Vega: Är det Nordenskiöld? Välkommen till Beringö i Beringsund!” Det var alltså en landsman , som tog emot honom där borta. Kimitoön är en kommun på Kimito, en ö i sydvästra Finland.
SIBBE fortsätter med ett citat från Wikipedia:
Vega stävade ut från Tromsø den 21 juli 1878 och passerade Kap Tjeljuskin den 19 augusti, så långt allting väl. Men den 26 september 1878 frös det fast och såväl Nordenskiöld som hans fartyg blev sittande i tio månader i packisen. . .
Till slut ändade äventyret ändå i triumf, då fartyget 18 juli 1879 kom loss och kunde segla de sista 100 sjömilen till Berings sund (…och till Beringö) och sedan fullborda sin resa till Stilla havet med alla resenärer i behåll. 20 juli passerade man Östkap och 2 september kunde man telegrafera från Yokohama om den lyckade färden.
“Venta Maersk”, körde för 2 år sedan som första stora containerskepp genom Nordost-passagen, delvis med isbrytarehjälp, från öst till väst. Detta rapporterades av Danmarks Radio (DR) och High North News. Från Wladiswostok till St.Petersburg, international Northern Sea Route, 07.09.2018.
Intressant är att skeppet är av isklass 1ASuper. Fartyg som klassas till 1A Super regler skall ha en maskin på minst 2.800 kW. Med kraftigt förstärkt skrov skall man klara 1 meter tjock is. -och ändå behövde det hjälp av ryska atomisbrytaren „50 let Pobedy“ (ryskbyggt) i det östsibiriska havet, trots att september är månaden då det finns minst drivis.
Betydligt sämre skepp hade Nordenskiöld, som fastnade i isen för 140 år sedan på ungefär samma område, där Venta Maersk behövde isbrytarassistans.
– Ända sen 2000-talets början har det funnits ett antal ”Klimatforskare” som varit berg-säkra på att Arktis’ sommaris skulle ha försvunnit senast 2014. Så har inte skett utan sommarisen har stabiliserat sig på en något lägre nivå än tidigare. Medan tiden när Nord-ostpassagen är öppen, heller inte förändrades radikalt – sedan Nordenskiölds dagar…
– Var är de modiga klimatförkunnare som vågar fortsätta där som andra misslyckades? Var är klimatalarmisternas Nordenskiöld som lyckas bevisa sommarisens frånvaro?
– Smältsäsongen inleddes i fjol i mitten av juli, och avslutades i slutet av september, enligt danska meteorologiska institutets webbsidor.
– Och i Churchill vid Hudson Bay i Kanada, är temperaturen just nu minus 17 ° . Och isbjör-narna vägrar att lämna den lilla “staden” ca. 800 invånare på vintern, för vem ids jaga sälar, när det finns mat i människornas sopcontainer. Och isen lägger sig i mitten av oktober i Hudson Bay. Churchill ligger ungefär på samma breddgrad som Stockholm och Helsingfors
-Så, inget nytt under solen, En del av Arktisisen smälter fortsättningsvis bara under några få sommarmånader… och fryser igen under 8 månader i året… det är reella fakta!
+ – + – + – +
by 
Alltid alerte Eric sände ett dokument som blivit högaktuellt i dagens situation för elsystemet: MSB:s krisinformation av 2020-08-06:
Information från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
Livet i Sverige har troligen aldrig varit så tryggt och välordnat som det är i dag. Men vårt samhälle är fortfarande sårbart, om än på ett annat sätt än förr i tiden.
År 1921 drabbades Sverige av en isstorm. Ett 4,5 centimeter tjockt lager av is lade sig över stora delar av Mellansverige. Trots detta klarade sig 1921 års Sverige bra – det skulle inte dagens samhälle göra.
Isstormen 1921 slog ut stora delar av elnätet – men då var vi inte lika beroende av elektricitet som vi är i dag.
På den tiden hotades inte människors vattenförsörjning av elbortfallet och det fanns fotogenlampor och vedspisar. Få människor hade bil och ännu färre var beroende av bil för att transportera sig. Däremot kunde extrem väderlek vara ett hot mot jordbruket och därmed orsaka svält. Senare års händelser – till exempel stormen Gudrun i januari 2005 – har lärt oss hur beroende vi är av elektricitet och fungerande transporter. Få verksamheter i samhället fungerar utan tillgång till el.
Även spridningen av smittsamma sjukdomar ser annorlunda ut i dag. Nu sprider de sig snabbare än tidigare eftersom vi reser mer och har större kontakt med omvärlden.
Samtidigt har sjukvården mycket större möjligheter i dag. Sjukdomar som för hundra år sedan ansågs vara dödliga bedöms i dag många gånger vara ofarliga.
Det moderna samhället är sårbart på ett annat sätt än tidigare. Men samhället har också betydligt större resurser och mer kunskap om hur vi ska hantera kriser.
+ -+ – + – +
Den slitstarke tjänstemannen Dan Eliasson har ju blivit befordrad från sitt jobb som Generaldirektör på MSB i Karlstad till det mer centrala Regeringskansliet. Vi hoppas att han där skall få tillfälle till högläsning av ovanstående information för ministrarna Bolund, Ygeman och Löfvén.
+ – + – + – +
by