Den fullvuxne och läskunnige betraktaren inser snabbt att antalet naturkatastrofer inte kan ha ökat från c:a 60 per år på 70-talet till 350 på 2000-talet, d.v.s. de kan inte ha varit så få som 60 på 70-talet. Notera att antalet gäller rapporterade katastrofer.
Våra franska kollegor climato-réalistes har granskat bakgrunden närmare i posten:
Han behandlade byråkratiernas oemotståndliga drift att ständigt växa. Enligt hans första lag “tar arbete all den tid som står till förfogande”. Han konstaterade också att byråkratin alltid finner på nya arbetsuppgifter, så att de växer med 5 à 7 % om året.
I Europa-parlamentet sitter 705 ledamöter som alla tycks se “rädda klimatet” som sin uppgift där
Man vill på allvar förbjuda bilar för bensin och diesel från år 2035.
Jag har inte sett någon “konsekvensanalys” d.v.s. funderingar över följderna eller frågan om det överhuvudtaget är fysiskt möjligt. Det är inga hemligheter att alternativet batteribilar kräver så enorma kvantiteter sällsynta metaller att de inte finns att uppbringa. Den måttligt minskade volymen av dieselmotorer har redan gjort flera tiotusental anställda arbetslösa.
Många tidningar har tagit in en artikel från TT med rubriker som:
Man borde bli förvånad över den drömlika verklighetsflykt som kännetecknar “klimatpolitik”, men det blir man inte. Det gäller ju att “rädda världen”. Eller åtminstone att “Stoppa Klimatförändringarna”. Jag citerar ett par stycken:
+ – + – + – +
Ett av de viktigaste förslagen gäller en uppdatering av reglerna för handeln med utsläppsrätter, ETS. Här vill EU-parlamentet gå snabbare fram än EU-kommissionen när det gäller det årliga minskandet av antalet utsläppsrätter.
– I kommissionens förslag var det 4,2 procent varje år. Vi lägger till 0,1 procentenheter varje år till den siffran: 4,2, 4,3, 4,4 och så vidare. Det gör att man når utsläppsminskningen mer progressivt, berättar svenska ledamoten Emma Wiesner (C).
+ – + – + – +
Inte en tanke på konsekvenserna. Vanligt sunt förnuft säger att sedan man minskat med 4,2 % första året, blir det svårare att minska utsläppen lika mycket nästa år o.s.v. Skulle man ha någon “progressivitet” borde den vara åt andra hållet.
Vilka branscher kommer att drivas ut ur EU ? Hur får vi sedan råd att importera det vi absolut behöver, ex.vis gödningsmedel till jordbruket.
TT redovisar vilka svenska ledamöter som varit mest engagerade:
+ – + – + – +
Flera av de svenska ledamöterna har haft tunga roller i arbetet med Fit for 55-förslagen. Wiesner och Jytte Guteland (S) har varit ansvariga för den liberala respektive socialdemo-kratiska partigruppen i ETS-frågan. Jessica Polfjärd (M) är hela parlamentets huvudansva-riga för förslaget om nationella klimatmål. Malin Björk (V) har varit vänstergruppens för-handlare om en koldioxidtull, CBAM, där i sin tur Evin Incir (S) och Karin Karlsbro (L) har varit ansvariga för den parallella hanteringen i bistånds- och handelsutskotten.
+ – + – + – +
Är det alldeles händelsevis som de alla är kvinnor ?
Die Bürgerinitiative (BI) „Unser Holzland – kein Windkraftland“ samlar byborna i St. Gangloff
Medborgarinitiativet (BI) “Vårt skogsland – inget vindkraftsland” i den lilla orten St. Gangloff anses vara “vindkraftsmotståndarnas galliska by” i Thüringen.
Nedersta skylten: Den som sår vindkraft i skogen, får skörda storm i sin by.
Europäisches Institut für Klima und Energie (EIKE)
(Sju års Skogskampdag – mot ström från Illusions-Reaktorn)
St. Gangloff ligger i östra Thüringen vid “Hermsdorfer Kreuz”, som bildas av motor-vägarna A4 och A9. Där, i en stor skog med intilliggande dricksvattentäckt, i “Holzland”, Skogslandet, vill företaget ABO-Wind bygga en vindkraftspark med nio vindkraftverk, vardera med en total höjd på nästan 240 m. Dessutom planeras ytterligare 13 vindkraftverk av företagen Primus GmbH & Co. KG och meridian GmbH.
Dessa projekt har för närvarande avvisats av distriktskontoret, men Damokles svärd av klagomål från vindkraftsföretag svävar över allt. Om vindkraftsparken skulle genomföras skulle Thüringerskogen, ett välkänt rekreationsområde, förvandlas till ett gigantiskt kraftverk bestående av 22 gigantiska stålkonstruktioner.
Vid vindhastigheter under 11 km/h skulle dessa generera exakt noll kilowattimmar (kWh) energi och därmed försörja exakt noll hushåll. De medborgare som hotas av dessa vindkraftverk på deras tröskel har bara ett ord för det – galenskap.
Nu, den 1 maj 2022, hölls den “7:e Skogskampdagen” av BI St. Gangloff. Om de medborgare som för sju år sedan hotades av vindkraftverk var motståndare till vindkraft då, har de med åren blivit vindkraftsrealister.
I början var det som överallt fokus på oro för natur- och miljöskydd, såsom slakt av fåglar, fladdermöss och insekter, samt bullerskydd och värdeminskning av hus m.m. På den tiden fanns det fortfarande en mycket “färgstark politisk folklore” med politiker och vindkrafts-lobbyn, som ville locka folket med en form av “medborgardeltagande”.
Men “medborgarenergi” passar inte folk som ofta får stå ut med de ständigt växande vindkraftverken utanför dörren resten av livet. Medborgarnas energikooperativ är något för stadsbor, som inte påverkas av vindkraftverk och som drömmer om “grön eko-el” för att rädda världen.
När det kommer till att “rädda” något, känner många att de vill vara en av de goda. Det som ofta glöms bort är diskussionen dels om det narrativ som politik och media propagerar för och dels om fakta, d.v.s. verkligheten.
Vindkraftsmotståndarna tvingades ta itu med vindkraftens fysik och teknik för att kunna försvara sig med argument. De fick hjälp av “Thuringian State Association for Energy Policy with Reason e.V.” (Reasonable Thüringen), där även ingenjörer och fysiker arbetar på frivillig basis. Detta förändrade “frontlinjen” drastiskt. Sedan politiker och vindkraftslobbyn, som alltför gärna hyllar vindkraftens välsignelser vid evenemang och i den thüringiska klimatpaviljongen, insett att de från och med då skulle konfronteras med tekniska fakta i St. Gangloff och i Thüringen, undvek de, som när djävulen undviker heligt vatten, att förklara sammanhangen för de berörda medborgarna.
Till exempel lyckades verkställande direktören för Thuringian Green-Tech Agency (ThEGA), prof. Dieter Sell, nyligen under genomskinliga förevändningar förvägra “Thuringian State Association for Reasonable Energy Policy e.V.” en teknisk diskussion om ämnet “säker kraftförsörjning med vindkraftverk”.
Stärkt mentalt och professionellt med sju år i vindkraftsmotståndet, meddelar St. Ganglofer BI nu “Där vi är, finns det ingen plats för vindkraftverk”. Och även om de ledande lokala medierna rapporterar ganska försiktigt, d.v.s. utan att nämna den tekniska kritiken mot vindkraft, har St. Gangloffer BI inte bara haft besökare från TV-kanalerna MDR, ARD Tagesthemen, en TV-station från Danmark och från magasinen TAZ och DIE ZEIT utan även av en reporter från Japan.
(Den moderna världen kan inte existera utan dessa fyra material. De kräver alla fossila bränslen. I översta rubriken fick jag bara plats med tre, så “plast” fattas där.)
Moderna samhällen skulle vara omöjliga utan massproduktion av många konstgjorda material. Vi skulle kunna ha en välbärgad civilisation som ger massor av mat, materiella bekvämligheter och tillgång till bra utbildning och hälsovård utan några mikrochips eller persondatorer: Det hade vi fram till 1970-talet, och vi lyckades, fram till 1990-talet, expandera ekonomier, bygga upp nödvändig infrastruktur och nå hela världen med jetliners utan några smartphones och sociala medier. Men vi skulle inte kunna uppleva livskvalitet utan tillgång på de många material som krävs för alla uppfinningar.
Fyra material rankas högst på skalan av nödvändighet och bildar vad jag har kallat den moderna civilisationens fyra pelare: cement, stål, plast och ammoniak behövs i större mängder än andra väsentliga material.
Världen producerar nu årligen cirka 4,5 miljarder ton cement, 1,8 miljarder ton stål, nästan 400 miljoner ton plast och 180 miljoner ton ammoniak.
Men det är ammoniak som förtjänar toppositionen som vårt viktigaste material: dess syntes är grunden för alla kvävegödselmedel, och utan deras användning skulle det vara omöjligt att föda, på nuvarande nivåer, nästan hälften av dagens nästan 8 miljarder människor. Beroendet är ännu högre i världens folkrikaste land: mat till tre av fem kineser beror på syntesen av denna förening. Detta beroende motiverar lätt att kalla ammoniak-syntesen för det mest betydelsefulla tekniska framsteget i historien: andra uppfinningar ger oss bekvämligheter, rikedomar eller förlänger våra liv – men utan syntesen av ammoniak skulle vi inte kunna säkerställa själva överlevnaden för miljarder människor.
Plast är en stor grupp syntetiska organiska material vars gemensamma kvalitet är att de lätt kan formas till önskade former – och de finns nu överallt. . . Men plast är nu mest oumbärligt inom hälso- och sjukvården i allmänhet och på sjukhusen i synnerhet. Livet börjar nu (på förlossningsavdelningar) och slutar (på intensivvårdsavdelningar) omgivet av plastföremål av olika typer av PVC: flexibla slangar (för matning av patienter, syretillförsel och övervakning av blodtryck), katetrar, intravenösa behållare, blodpåsar, sterila förpackningar, brickor och handfat, värmefiltar.
Ståls styrka, hållbarhet och mångsidighet bestämmer utseendet på den moderna civilisationen och möjliggör dess mest grundläggande funktioner. Detta är den mest använda metallen och den bildar otaliga synliga och osynliga kritiska komponenter i modern civilisation, från skyskrapor till skalpeller. Dessutom har nästan alla andra metalliska och icke-metalliska produkter vi använder extraherats, bearbetats, formats, färdigställts och distribuerats med verktyg och maskiner gjorda av stål, och inget sätt för dagens masstransport skulle kunna fungera utan stål. Den genomsnittliga bilen innehåller cirka 900 kilo stål och innan Covid-19 slog till tillverkade världen nästan 100 miljoner fordon per år.
Cement är naturligtvis nyckelkomponenten i betong: i kombination med sand, grus och vatten blir det det mest använda materialet. Moderna städer är utförda i betong, liksom broar, tunnlar, vägar, dammar, landningsbanor och hamnar. Kina producerar nu mer än hälften av världens cement och under de senaste åren gör Kina på bara två år lika mycket som USA gjorde under hela 1900-talet.
Dessa fyra material, så olika i sina egenskaper och kvaliteter, delar tre gemensamma drag: det är inte lätt att ersätta dem med andra material (säkert inte inom en snar framtid eller på global skala); vi kommer att behöva mycket mer av dem i framtiden; och deras massproduktion är starkt beroende av förbränning av fossila bränslen med stora utsläpp av växthusgaser.
Organiska gödselmedel kan inte ersätta syntetisk ammoniak: deras låga kväveinnehåll och deras globala massa räcker inte även om all gödsel och skörderester återvinns.
Inget annat material erbjuder sådana fördelar för många lätta men ändå hållbara användningsområden som plast. Ingen annan metall är så överkomligt stark som stål. Inget annat massproducerat material är så lämpligt för att bygga stark infrastruktur som betong (ofta armerad med stål).
När det gäller framtida behov kan den kontinent med snabbast växande befolkning, Afrika, nå större självförsörjning med mat endast med ökad användning av kväve. Mer plast kommer att behövas för att utöka medicinska (åldrande befolkningar) och infrastrukturella (rör) användningar och för transporter (se interiören av flygplan och höghastighetståg). Precis som fallet är med ammoniak måste stålkonsumtionen öka i alla låginkomstländer med underutvecklad infrastruktur. Och mycket mer cement kommer att behövas för betong: rika länder för att fixa åldrande infrastruktur (i USA får alla sektorer där betong dominerar, inklusive dammar, vägar och flyg, D-betyg i rikstäckande tekniska bedömningar), i låginkomstländer för att bygga ut städer, avlopp och transporter.
Dessutom kommer den pågående övergången till förnybar energi att kräva enorma mängder stål, betong och plast. Inga strukturer är mer uppenbara symboler för “grön” elproduktion än stora vindkraftverk – men deras fundament är armerad betong, deras torn, gondoler och rotorer är av stål och deras massiva blad är energikrävande – och svåra att återvinna – plaster. Dessa turbiner skulle generera verkligt grön el endast om alla dessa material tillverkades utan några fossila bränslen, men dessa är fortfarande oumbärliga för att producera alla dessa material.
Bortom dessa fyra materialpelare växer växer ett beroende fram av nya och mycket energikrävande material fram. Elbilar är bästa exemplet. Ett typiskt litiumbilbatteri som väger cirka 450 kg innehåller cirka 11 kg litium, nästan 14 kg kobolt, 27 kg nickel, mer än 40 kg koppar och 50 kg grafit – samt cirka 181 kg stål, aluminium och plast. Att leverera dessa material till ett enda fordon kräver bearbetning av cirka 40 ton malmer, och med tanke på den låga koncentrationen av många grundämnen i dessa malmer, krävs det utvinning och bearbetning av cirka 225 ton råmaterial. En snabb elektrifiering av vägtransporter skulle kräva att dessa behov multipliceras med tiotals miljoner enheter per år!
+ – + – + – +
Smil är Distinguished Professor Emeritus vid University of Manitoba. Han är författare till över fyrtio böcker om ämnen som energi, miljö- och befolkningsförändringar, livs-medelsproduktion och diet, teknisk innovation, riskbedömning och offentlig politik.
Figur 1. Jean-Baptiste Joseph Fourier, en stor matematiker
Han är mest känd för utvecklingen av fourier-serier och fourier-analys. Men Wikipedia påstår också att han var den förste som beskrev fenomenet växthuseffekten år 1824. Detta används ofta som ett argument i klimatdebatten, men är ett falskt påstående.
Figur 2. Titelsidan till Fouriers skrift om Jordens och planeternas temperaturer
I skarven mellan sidorna 586 och 587 förklarar han att temperaturen vid marken blir varm om luften förlorar sin rörlighet och blir en massa av solid luft. Luftens snabba rörlighet i alla riktningar och som stiger när den upphettas, ger den mörka värmens strålning i luften minskad intensitet mot effekterna som skulle ske vid en transparent och fast atmosfär men förtar inte dessa effekter helt. . . temperaturen ökar genom atmosfärens tryck.
Ja, det är i ett växthus som luften förlorar sin rörlighet. Då blir det varmt vid marken. Men inte med luftens snabba rörlighet.
Fourier avfärdar det som kallas “växthuseffekten” rakt av.
Sedan tillägger han att luften blir varmare nere i atmosfären genom det ökade trycket, precis det jag kallar den “Atmosfäriska Effekten”. I sammanhanget nämner han inte koldioxid. Tyndalls upptäckt av dennas förmåga att stoppa värmestrålning kom först några decennier senare.
Begreppet “växthuseffekt” förutsätter verkan av koldioxiden i sina spektralband. Påståendet att Fourier skulle ha beskrivit fenomenet innan koldioxidens egenskaper var kända, faller på sin egen orimlighet. Det avslöjar den inkompetens som kännetecknar alarmister.
För övrigt behandlar Fourier denna fråga högst summariskt. Skriftens huvudsakliga innehåll avser Jordens varierande temperaturer sedan dess bildande av ett eldklot och solsystemets temperaturer.
Wikipedia behärskas av alarmister. Där kan man inte tro på någonting om klimatet. Detta är etttypiskt exempel.
+ – + – + – +
Öppningsreplik
När någon hänvisar till Fouriers “upptäckt av växthuseffekten” kan du lugnt korrigera det:
Det är ett rent misstag. Han förklarade istället att någon sådan inte är möjlig i en atmosfär där luften rör sig fritt.
Dessutom förklarade han att värmen vid marken beror på det ökade trycket ner genom troposfären. Det är alltså inte någon “växthuseffekt” som gör Jorden beboelig. Det gör istället tyngden av alla atmosfärens gaser.
Sedan kan du tillägga:
Du har blivit lurad. Du kan inte lita på dem som lurat dig så. Skaffa dig seriösa källor.
Figur 1. Enligt Henrys naturlag råder ett bestämt förhållande mellan halten av en gas ovan och under en vätskeyta
Det gäller vid en given temperatur. Ökar man antalet molekyler ovan ytan, diffunderar fler molekyler ner i vätskan tills jämvikt uppnås. Våra utsläpp ökar halten av CO₂ i luften, så att jämvikten störs.
Enligt Henrys Naturlag sugs utsläppen ner i haven. Jag liknar det med “kommunicerande kärl”:
Figur 2. Mellan atmosfären och haven sker ett utbyte av koldioxid beroende på differensen “d”
GtC = Gigaton kol. För beräkningar avseende “kolcykeln” räknar man bara med kolatomernas vikt i de ingående substanserna. Ventilen i skissen får representera både den begräns-ning som ligger i kontakten luft-hav och den fördröjning, som kommer av massverkans lag.
Enligt massverkans lag är processens hastighet proportionell mot ämnenas respektive koncentration, d.v.s. deras partialtryck. För varje molekyl CO₂ står det 2.500 molekyler luft i vägen.
Jag ser det som mycket svårt att räkna på. Processen blandas med effekterna av de varierande temperaturerna.
Vattnets förmåga att lösa en gas minskar med stigande temperatur. Således sker en “utgasning” av CO₂ från det varma vattnet runt ekvatorn, medan motsvarande mängd sugs ner i det kalla vattnet nära polerna. Det gäller mycket stora volymer jämfört med “människans” utsläpp. Därför är det synnerligen svårt att beräkna tidsfaktorn. Men följande resonemang torde gälla vare sig denna är ett år, tio år eller 100 år.
De utsläpp vi haft under 100 år har byggt upp störningen “d”, som driver havens absorption av CO₂. Således pågår ett flöde, som nu tar hand om den volym av utsläpp som fanns ex.vis för tio år sedan. Endast en del av ökningen sedan dess skulle då höja halten i atmosfären. Ökningen var 3 % på 10 år enligt BP:s statistik.
Med det resonemanget skulle över 90 % av utsläppen direkt sugas ner i haven. Detta styrks av att minskningen av utsläppen under pandemin, inte märks i kurvan från Mauna Loa över atmosfärens halt av CO₂ .
Vad som står utom all diskussion är att förslagen om “negativa utsläpp”, d.v.s. CCS, Carbon Capture and Storage, är helt meningslösa. Att “dammsuga” atmosfären på CO₂ och pumpa ner den i gamla oljeborrhål för slutförvaring, får ingen långtidseffekt på atmosfärens halt av CO₂. Med tiden kompenserar haven en sådan störning av jämvikten till fullo.
+ – + – + – +
Öppningsreplik
Ovanstående resonemang torde vara alltför komplicerat för ett kort replikskifte. Men så snart någon nämner “negativa utsläpp” eller CCS, kan du utbrista:
Det är helt meningslöst ! All CO₂ som tas ur atmosfären, ersätts till fullo av haven enligt Henrys Naturlag. Det är bara en tidsfråga.
Sen kan du säga att detta är bara en av de missuppfattningar som visar att IPCC är helt inkompetenta, och växla över till ex.vis deras felslagna larm. Vi måste få allmänheten att förstå hur okunniga de politiker är som styr IPCC. Det gäller också de som styr Sverige. . .
Vi är mitt i en omställning, som sägs syfta till ett mer hållbart samhälle för framtiden. En del i planen är att skifta fossil energi mot el. Det innebär en dubblerad användning av el och kapacitetsökningen ska ske med förnybar energi. Läs vind och sol.
Hur hållbart är det?
Kraven borde i alla fall vara att vårt elsystem är kapabelt att alltid leverera. Det borde vara minst lika effektivt som det gamla. Det borde använda mindre av planetens ändliga resurser. Vindkraften klarar inget av dessa tre kriterier för en hållbar elförsörjning.
Vindkraft levererar i proportion till vindhastigheten. Kapacitetsfaktorn brukar uttryckas omräknat till antal dagar per år som motsvarar att den levererar full kapacitet. Typiskt är mellan 90 – 100 dagar per år. Vädret är olika från år till år. Alla platser har inte samma års-medelvind. Lagring av el och reglerkraft i beredskap är nödvändigt för systemstabiliteten och tillgängligheten. Vindkraft i kombination med naturgaskraftverk är det vanligaste.
Energimyndigheten ger en upplysning om hur mycket material som används för ett vindkraftverk med viss storlek. Dessa data kan räknas om till materialåtgång för den energi verket levererar under sin livscykel, som de anger till 20 – 25 år. Vi tar 20 år eftersom det är när-mare 15 år, vilket är mer verklighetsnära. Vindkraft använder då cirka 10 000 ton per tera-wattimme, TWh. Det är tio gånger mer än för kärnkraft. (USA, Department of Energy, DOE).
All elproduktion av vilken källa som helst använder energi för att kunna producera el. Detta uttrycks som “levererad energi / använd energi”. Vindkraft ger fyra gånger mer än insatsen. Motsvarande för gas- och kolkraft är trettio gånger och för kärnkraft 75 gånger insatsen. (P.Rudling, ANT International och Professor P. Fahlén, IVA)
Faktum är att inga energikällor idag är förnybara i praktisk tillämpning, vilket gör det meningslöst att tala om vissa tekniklösningar som förnybara och andra som icke-förnybara.
Trots att vi satsar stora resurser på energiomställningen ger det så liten påverkan på temperaturen om åttio år, att det inte går att mäta.
Har ingen vågat berätta detta för statsministern? Eller för den övriga politiska ledningen i vårt land? Det mest riktiga nu är att stoppa vindkraftsutbyggnaden. Samla en ny energikommission med lika vetenskaplig kompetens som vi hade när världens bästa elsystem byggdes från 1960-talet och fram till kärnkrafts-omröstningen. Lyssna på vetenskapen och ta oss vidare därifrån.
Fasläget visar vilket som är “orsak” och vilket som är “verkan”
Både temperatur och halten koldioxid i luften har små oregelbundenheter i sin utveckling. Det går fortare ibland och långsammare ibland samt helt bakåt någon gång. För att få fram detta ur de långsiktiga trenderna har professor Ole Humlum subtraherat det ena årets data från det efterkommande årets data. Grafen visar de skillnader som då uppstår.
Blått: Den globala havstemperaturen,
Rött: Den globala temperaturen i luften nära marken och
Grönt: Halten koldioxid.
Här ser man en tydlig och regelbunden fasförskjutning av svängningarna upp och ner. Först kommer toppar i havets temperatur, en vecka därefter luftens temperatur och närmare ett år därefter kommer halten koldioxid. Temperaturens toppar kommer alltid före koldioxidens toppar.
Detta visar entydigt att det är temperaturen som styr halten koldioxid, inte tvärtom, som IPCC hävdat i 30 år utan att kunna bevisa det.Temperaturen är “orsak” och halten koldioxid är “verkan”.
Utsläppen av koldioxid KAN INTE orsaka stigande temperatur !
+ – + – + – +
Havens temperatur styr både luftens temperatur och dess halt av koldioxid
Professorerna Ole Humlum och Jan-Erik Solheim samt Kjell Stordahl har övertygande visat att halten koldioxid i luften följer temperaturen i havens ytvatten med en fördröjning av c:a 12 månader. Stiger temperaturen, gasar haven ut mera av gasen. Sjunker temperaturen, absorberar haven mer av gasen. Och det pågår en ständig omsättning av stora volymer: Haven vid ekvatorn gasar ut koldioxid, som absorberas av haven närmare polerna.
+ – + – + – +
Öppningsreplik
Du får säkert höra någon som ojar sig över den höga halten koldioxid i luften och “Parisavtalets” krav på att minska den, för att “uppvärmningen” inte skall överstiga 1,5 grader. Då kan du fånga uppmärksamheten med:
IPCC har ju förväxlat orsak och verkan
Det är havenstemperatur som styr halten koldioxid i luften.
Då kan utsläppen inte påverka atmosfärens temperatur. Och temperaturen i havens ytvatten beror på intensiteten i Solens strålning och mängden moln. IPCC har vänt bak-och-fram på naturvetenskapen.
Figur 1. Världsbanken beräknar att andelen “extremt fattiga” i världen minskat från 36 % 1990 till 9,9 % 2015
X-axeln: Statistik åren 1990 – 2015 och prognos fram till 2030.
Y-axeln: Antal människor 0 – 1,9 miljarder.
EN FJÄRDEDEL av mänskligheten fått ett mycket bättre liv. Det kan huvudsakligen tillskrivas två faktorer:
Mer värme och koldioxid har bidragit till drastiskt ökade skördar.
Billig el från kol och olja har bidragit till höjd levnadstandard.
Våra utsläpp av koldioxid har alltså varit VÄLGÖRANDE. “Klimatförändringarna” har hittills varit BRA. Då måste det åligga alarmisterna att förklara varför vi skall bekämpa dem. Vad har varit dåligt ?
+ – + – + – +
När någon refererar till att klimatpanelen IPCC varnat för någon katastrof, säger du:
IPCC har ju oftast haft helt fel ! De har ingen trovärdighet !
Söderhavsöarna skulle dränkas, men de är kvar och många fler växer än krymper.
Öknarna skulle växa, men de har krympt.
Skördarna skulle minska, men de har ökat dramatiskt.
Svälten skulle öka, men har nästan försvunnit.
Isbjörnarna hotades av utrotning, men stammen har femfaldigats.
Orkaner och cykloner skulle öka, men visar en avtagande tendens.
Söderhavsöarna har vuxit
Universitet i Auckland, Nya Zeeland, har systematiskt flygfotograferat många ögrupper sedan 1943. Ett fåtal öar har krympt. I allmänhet har öarna växt i area några procent. Havet har inte stigit mer än 1 à 2 millimeter per år och korallerna har följt med. De söker sig upp till ljuset och växer i takt med havets stigning.
Öknarna har krympt, planeten har blivit 13 % grönare
När luften innehåller mer koldioxid, behöver växterna inte “andas” så mycket luft, och förlorar så mindre vattenånga. De behöver mindre mängd vatten och kan då vandra in i torra områden.
Figur 2. Jorden har blivit 13 % grönare, vilket särskilt gäller Sahel söder om Sahara
Tendensen har hållit i sig även efter 2011.
Skördarna har ökat dramatiskt
Koldioxid är det viktigaste gödningsämnet för växterna. Deras vävnader byggs upp av föreningar med kol från koldioxiden.
Figur 3. FAO:s statistik över världens produktion av spannmål
Procentuell ökning sedan 1961:
Cereal production: Total skörd av spannmål, miljoner ton.
Cereal yield: Avkastning, ton per hektar.
Population: Folkmängd i världen.
Land used for cereal: Areal använd för odling av spannmål.
Trots att den odlade arealen knappt ökat, har skördarna mer än trefaldigats sedan 1961. En internationell grupp forskare ledd av Zaichun Zhu bedömer att 70 % av ökningen kan tillskrivas den högre halten koldioxid.
Svälten har nästan försvunnit
Se den dramatiska utvecklingen i Världsbankens data, figur 1 . EN FJÄRDEDEL av mänskligheten har lyfts ur svält och misär på 25 år. Kina och Indien har sett hur detta gällt hundratals miljoner av deras medborgare. Lyftet har till stor del blivit möjligt tack vare elektrifiering av länderna med el från kolkraftverk.
Isbjörnarna mår bra och deras antal är nu fler än 30.000
Larmen om isbjörnarnas hotande svältkatastrof kommer från klimatpanelen IPCC som infiltrerats så totalt av WWF och Greenpeace att den närmast är att betrakta som deras propagandaorgan. I ett reportage av danska Weekendavisen erkänner ledande företrädare för WWF att de överdrivit faran för isbjörnarna.
Misstagen är typiska för arbetet inom IPCC. De har staplat datorsimuleringar med gissade indata ovanpå varandra i flera våningar:
Den globala temperaturen skulle stiga med flera grader, vilket visat sig fel.
Isen på Arktis hav skulle minska dramatiskt, vilket visat sig fel.
Med mindre is skulle isbjörnarna inte kunna fånga sälar. Där isen försvunnit har även sälarna gått upp på land. Isbjörnarna har alltid funnit bytesdjur.
WWF har således inte utgått från den faktiska situationen med en välmående population av isbjörnar vid gott hull och normalt antal ungar.
Energin i orkaner och cykloner visar en avtagande trend
Figur 4. Dr. Ryan Maue har länge registrerat den totala energin i orkaner och cykloner
Den nedre kurvan gäller norra halvklotet och den övre båda halvkloten tillsammans. Fältet mellan kurvorna avser således södra halvklotet.
Sedan 90-talet kan en svagt avtagande trend noteras. IPCC:s påstående att stormar och orkaner ökar med varmare klimat är således helt fel. Verkligheten är den motsatta.
Stormar och orkaner uppstår ur luftmassor av olika temperatur. Vid klimatets uppvärmning stiger temperaturerna mera vid polerna än vid ekvatorn. Skillnaderna blir mindre och orkanerna färre. Helt logiskt.
E-ON har anskaffat tre 500 kVA dieselaggregat till ”en flotta av reservkraft”
Jag klipper några rader ur Helsingborgs Dagblad den 8:e maj:
+ – + – + – +
Ljunghaga först i kön att få reservkraft
(Ljunghaga är ett äldreboende.)
Nu finns det en plan för mer reservkraft i Höganäs. Så småningom ska alla äldreboen-den få det och de gamla anläggningarna ska bytas ut mot mer effektiva aggregat.
Det stora strömavbrottet i juni 2018, när i stort sett hela Kullabygden var strömlöst i nästan ett dygn, blev en väckarklocka.
I utvärderingen efteråt konstaterade Höganäs kommun att man hade för få reservkraftsaggregat.
Onsdagen den 6 juni kl. 20.38 skedde den komplicerade och allvarliga olyckan vid väg 107. En lastbil körde av vägbanan och på en kraftstolpe som bar en huvudledning med 130 kilovolt. Omkring 17 500 kunder i Höganäs, Helsingborgs (framför allt Hasslarp och Kattarp), Bjuvs och Åstorps kommun blev då av med strömmen . . . Batterierna som drev mobilmaster och telestationer tog slut efter fyra timmar vilket försvårade möjligheten att kommunicera med kommunens invånare.
+ – + – + – +
HD, Höganäs:
Nu har politikerna i kommunstyrelsens arbetsutskott fattat beslut om att anta en plan för reservkraft. Men det beror inte bara på erfarenheterna under strömavbrottet.
– Vi har en ny situation i världen där sådant här blir viktigare och viktigare, säger kommunalrådet Peter Schölander (M).
I planen slås det fast att alla nybyggen som kommunen gör framöver ska reservkraftsbehovet utredas. . . Även skolorna ska få reservkraft.
Enligt kommunens beräkningar kostar det runt 1,6 miljoner per fastighet att installera reservkraft – oavsett om det är flyttbart eller inte.
(Dessutom kommer varje aggregat att dra löpande kostnader för kontroll, service och underhåll.)
+ – + – + – +
Ny situation i världen
Ja, just det. Vi har haft stora skolbarn i regeringen, som lagt ner fungerande reaktorer och lagt sanslöst stora belopp på vindkraft.
Men de har inte lyckats få vindarna att alltid blåsa lagom . . .
by 
