Miljöpartiet påstår att det är positivt för klimatet att ersätta kött med veganska produkter på äldreboenden

Ernst Herslow i partiet “Folkets väl” tar upp kritiken mot “Köttfärs-skandalen” i Hässleholm:

Veganfärs ersätter kött på äldreboende

Köttfärs ersätts i dag med matvete och rotfrukter i omsorgens mat för att minska klimattrycket i kommunen enligt den energi- och klimatplan som antagits.

Herslows insändare återges nedan med lokalpolitisk polemik utelämnad.

2022-05-24, Kristianstadsbladet, Ernst Herslow:

2022-05-24, Norra Skåne, Ernst Herslow:

Folkets väl var emot planen redan vid första remissen

Redan 27/1 2021 när miljö- och stadsbyggnadsnämnden beslutade att kommunens förslag till energi- och klimatplan skulle skickas ut på remiss protesterade endast Folkets väl, och påpekade i en protokollsanteckning att planen innehöll en mängd orimligheter, svagheter och floskler. När planen trots detta skickades ut på remiss, svarade Folkets väl i sitt remiss-svar att hela planen bygger på felaktiga premisser och därmed är oantagbar.

Vad gäller sakfrågan visar den på ett övertydligt sätt hur ”klimatväxling”, klimathysteri och den meningslösa jakten på koldioxid yttrar sig inte bara i kollapsande energisystem och skyhöga sossepriser på bränslen, utan nu också drabbar intet ont anande äldre och deras mat.

Miljöpartiets Dolores Öhman påstår att det är positivt för klimatet om man blandar in vegetariska produkter och ersätter kött med veganska produkter och sojakött. Med tanke på att Sveriges nettoutsläpp av koldioxid utgör 0,1 promille av de globala utsläppen undrar man hur det står till med MP:s (och för den delen även S, V och C:s) förmåga att genomföra konsekvensanalyser av sin egen politik.

Ernst Herslow

Folkets väl

+ – + – + – +

by

“Ale” är den minsta av de statliga isbrytarna, inte att förväxla med “Atle”

Sjöfartsverket rapporterar:

”Måndagen den 17 maj avslutade isbrytaren Ale årets isbrytarsäsong – en säsong med mer is och mer behov av isbrytning än på flera år.”

+ – + – + – +

Oj då ! Har vintern alltså varit ovanligt kall ? Det hade vi inte en a-a-a-ning om !

+ – + – + – +

Sjöfartsverkets hemsida:

Ale är förvisso minst av de fem statsisbrytarna, men hon är inte desto mindre viktig för det. Ale har oftast långa isbrytarsäsonger i och med att hon brukar vara första isbrytare ut i inledningen av vintern. Ofta är hon även den isbrytare som avslutar säsongen när våren tagit knäcken på isen.  

Ale är specialbyggd för att kunna gå igenom Trollhätte kanal till Vänern. Hon är byggd 1973 av OY Wärtsilä AB, Helsingfors. Moderniserad och uppgraderad avseende både material och teknik.

+ – + – + – +

by

I torrt väder brinner illa röjt och rensat material snabbt med rik tillgång till syre. Bättre skogsvård minskar dessa risker, anser insändarskribenten

Notera att det är skräpet på marken som underhåller branden !

KORS I TAKET: DN har tagit in en insändare som andas kritik av miljö-politik. Ett stort GRATTIS till Tege Tornvall, som träget uppvaktat Sveriges redaktioner med faktafyllda manus, vilka dock vanligen negligerats av våra alarmistiska media. MEN, trägen vinner !

2022-05-24, Dagens Nyheter: Tege Tornvall:

Insändare. ”Röjda skogar minskar risken för bränder” 

Naturvårdande myndigheter vill behålla oröjd naturskog för att bevara dess biologiska mångfald. Men röjda skogar minskar risken för bränder, skriver Tege Tornvall.

Våra svenska skogar är ett ständigt debattämne i medierna. Men sällan utifrån att de ska förse oss och mänskligheten i stort med nyttiga råvaror, utan oftare för att de ska bevara ett ursprungligt naturtillstånd utan mänsklig påverkan.

Det innebär en snårig, oröjd skog med rötter, bark, barr, löv, kvistar, grenar och annat som lätt tar eld och brinner varma och torra dagar. Precis sådant som vållar skogsbränder – och alltid har vållat skogsbränder.

Men nu påstås dessa bränder vara människans fel. Varhelst något olämpligt händer i världen, är det människans fel. Även när skogvaktare vill röja och rensa brandfarligt material ur skogar.

Skogs- och buskbränderna som uppstår i exempelvis Kalifornien och Australien beror främst på att material som ris, sly och löv inte rensats bort utan blivit kvar på marken. Vid torrt väder kan minsta gnista sätta eld på det. Vanliga brandorsaker är blixtar, vådeld och – tyvärr – även medvetet anlagda bränder. Även ren självantändning förekommer.

I torrt väder brinner illa röjt och rensat material snabbt med rik tillgång till syre. Bättre skogsvård minskar dessa risker.

Under de senaste hundra åren har antalet amerikanska och australiska skogs- och busk-bränder kraftigt minskat. Men de senaste åren har antalet bränder börjar öka igen, eftersom naturvårdande myndigheter vill behålla oröjd naturskog för att bevara dess biologiska mångfald.

I Europa är bara Finland och Sverige utpräglade skogsländer. Nära tre fjärdedelar av Finland är skog, och nära två tredjedelar av Sverige. Både brukbar och naturskog. Genom-snittet för hela Europa är knappt 40 procent skog. Frånsett bergstrakter är mycket odlings- och kulturlandskap – och främst i England även parklandskap.

Tege Tornvall

+ – + – + – +

by

Colorado fick en sen och omfattande snöstorm 20 – 21 maj

Vägar blev blockerade, flyg blev inställda och några strömavbrott inträffade.

Väderstationen i Christman Field noterade den snabbaste temperatursänkningen i dess 26-åriga historia: Mellan kl 18 och 19 den 19:e maj sjönk temperaturen 16 grader C på 30 minuter.

+ – + – + – +

Bara så att du vet

Media berättar ju alltid om varmt, ja jag menar ju förstås HETT extremväder. Men det förekommer också KALLT extremväder. Jag tar upp det här bara så att du skall veta.

+ – + – + – +

by

Regeringen beviljar Svenska Kraftnät 8,4 miljarder till nya elnät i norr

TT rapporterar:

Omställningen till fossilfri energi kräver mer el, men hittills har elnäten varit otillräckliga. Nu ger regeringen det statliga elnätsföretaget Svenska Kraftnät möjlighet att investera stort i nya ledningar – hela 8,4 miljarder ska plöjas ned i det nya ledningsnätet som behövs i norr.

– Utbyggnadstakten är avgörande för omställningen till fossilfritt, och därför har regeringen bemyndigat Svenska Kraftnät att göra investeringar i ett åtgärdspaket i Norrland och längs Norrlandskusten, säger energiminister Khashayar Farmanbar (S).

+ – + – + – +

Förblindelsen är total

Notera felsägningen: “det nya ledningsnätet som behövs i norr”.

Det är fel. Behoven finns inte idag. De kan komma att finnas IFALL drömprojekten med järnsvamp, fossilfritt stål, väteframställning och en jättefabrik för litiumbatterier blir verklighet och framgångsrika. Men alla de projekten är i hög grad spekulativa. Rena drömmar. Jag är helt övertygad om att de kommer att bli storartade FIASKON.

I söder däremot finns behov som idag inte kan tillgodoses. Där behövs nya ledningar. Något beslut om sådana har inte kommit än. Det är reella problem som inte passar in i regeringens drömfabrik. . .

Notera den aktuella kunskapsnivån på TT. De skriver: “I första hand är det två nya 400 Kwh-ledningar”. De har fått alla sorterna om bakfoten: “Kwh” finns inte. Kunde vara “kWh, kilo-watt-timmar”. Men det är inget mått på en kraftledning. Det skall givetvis vara “400 kV, kilo-volt”, d.v.s. 400.000 V, volt.

+ – + – + – +

by

BBC rapporterar om en brand i en depå för Londonbussar i staden Potters Bar 21 km norr om City

Det var hybridbussar som stod under laddning. Såvitt man kan förstå har branden börjat i en buss, vars batteri brunnit så våldsamt att branden spritt sig. Det tycks vara 7 bussar som brunnit.

Rökpelaren kunde ses på 18 km avstånd.

Jag undrar om det blivit så mycket rök från en brand i en dieselbuss och om röken innehöll stora mängder gifter från batterierna.

Än en gång bekräftas att batterier är farligare än diesel.

+ – + – + – +

by

Figur 1. Tre bilder av samma slätt åren 1925, 1993 och 2011 med ökad halt av CO₂

• 1925: Både förgrunden och slätten i mitten har mycket sparsam växtlighet p.g.a. torka.
• 1993: Halten CO₂ har stigit med 16 % och både förgrunden och slätten har gles växtlighet.
• 2011: Halten CO₂ har stigit med 28 % och både förgrunden och slätten har tät växtlighet.

Den högre halten koldioxid i luften gör att växterna behöver “andas” mindre och då förlorar mindre mängd vattenånga. De klarar sig med mindre vatten i jorden. Detta illustreras väl av Wang et al i ett försök 2017, vilket refereras på WUWT:

Figur 2. WUE, Water Use Efficiency, för sojabönor som odlats i 40 dagar med olika bevattning

WUE = Växtens effektivitet i användningen av vatten.

WW = välvattnad; MD = måttlig torka; SD = allvarlig torka och atmosfärisk CO₂ (omgivande och förhöjd = två gånger omgivande). Siffrorna i röd text indikerar den procentuella ökningen av växternas WUE under förhöjd CO₂ för en given bevattning.

Vid fördubblad halt CO2 blir WUE mer än fördubblad för alla nivåerna på bevattning.

Figur 3. Halten CO₂ och WUE för en vintergrön art av barrträd i Kina 1880 – 2014

Sedan 1880 har den stigande halten av koldioxid i atmosfären hjälpt till att höja dessa träds WUE med otroliga 60 %.

Figur 4. Uppskattade geografiska trender i årlig WUE 1982 – 2011. Källa: Cheng et al. (2017).

Med undantag för de allra torraste områdena, de stora öknarna, har växtligheten gynnats av mera koldioxid i luften, något som lett till ökade skördar och nästan eliminerad svält.

Långt ifrån att vara en förorening, är atmosfärisk CO₂ nödvändig för ett bättre liv.

+ – + – + – +

by

Visst var det varmt i Indien den 11:maj ! Man behövde svalka sig !

Men var det verkligen +50º C i New Delhi som SVT och TT larmade om ?

Nja, visst fanns det väderstationer som loggade denna temperatur. Hindustan Times förklarar:

+ – + – + – +

2022-05-16, Hindustan Times:

49.2°C: A meltdown at Delhi’s Mungeshpur

(En härdsmälta i Delhis stadsdel Mungeshpur)

På söndagen registrerade alla 11 väderstationer över hela Delhi maximala temperaturer över 45°C, men Mungeshpur och Najafgarh (i sydöstra Delhi) registrerade över 49°C, siffror som den nationella huvudstaden aldrig har noterat förr.

Förvisso startade de automatiska väderstationerna i de två stadsdelarna först i år, så inga tidigare uppgifter finns tillgängliga.

Safdarjung, basväderstationen för Delhi, registrerade maximalt 45,6°C, fem grader över det normala. Historiskt rekord för Safdarjung är 47,2°C, registrerat den 29 maj 1944.

Mungeshpur är ett semi-urbant område med en kombination av betonglagda ytor och öppna gårdsfält. Mungeshpur ligger intill ett antal industrier i Haryana, en faktor som invånarna sa skulle kunna driva den pågående värmeperioden.

”Tidigare hade vi många träd i området. Men sakta ökar byggandet, som i industriområdet Bawana inte alltför långt borta, eller på Haryana-sidan, där ett antal fabriker har vuxit upp, som bidrar till utsläppen och värmen. Byn har också utvecklats och med byggandet har antalet träd minskat”, sa Singh och tillade att de billiga AC-anläggningarna som installerats i de flesta hem storknade i rekordvärmen.

+ – + – + – +

Är rekorden officiellt godkända ?

Paul Homewood på bloggen “NOT A LOT OF PEOPLE KNOW THAT” konstaterar:

I am not aware whether the Indian Meteorological Dept have officially endorsed these “records” yet. But I would hope that they conclude that they do not meet the necessary standards.

(Jag vet inte om den indiska vädertjänsten officiellt har godkänt dessa “rekord” ännu. Men jag hoppas att de drar slutsatsen att de inte uppfyller de nödvändiga normerna.)

+ – + – + -+

Typfall för “Urban Heat Island”

Alltså: Nya automatiska väderstationer placerade i ett område dominerat av betongytor och byggnader, där träden försvunnit. Det är vad som Antony Watts i USA visat ger flera grader fel i mätningarna.

Precis som vi är vana vid:

Media levererar nästan alltid “FAKE NEWS” när det gäller klimatet ! !

+ – + – + – +

by

Figur 1. Steve Hunter i the “Saltbush Club” illustrerar slagordens verklighet: Hurra ! ! Äntligen NOLL-utsläpp !

Australien är stort, en hel kontinent som USA. Där ryms extrem klimatpolitik i ett par delstater, South Australia med Adelaide och New South Wales med Sydney. Samtidigt är exporten av högvärdigt kol från Queensland näst störst i världen.

Figur 2. Vår kollega Viv Forbes kämpar i the “Saltbush Club” för sans och vett i debatten.

Han lämnar goda råd inför valet:

Figur 3. Konkreta råd från the “Saltbush Club” inför valet

Rösta på ALP/Gröna för fler strömavbrott och mer slöseri med vatten.

“Grön energi”

I evigheter har sydöstra Queensland nu varit molnigt, regnigt och i stort sett vindstilla. Ingen sol för solpanelerna, periodiska vindar leker med bönehjulen och reservbatterierna håller på att få slut på ström. Bara några stunder på vissa eftermiddagar producerar vind och sol ström. Gas och vattenkraft försöker hjälpa, men dessa klarar inte hela elbehovet.

Men även dessa dystra dagar fungerar våra elektriska lampor, kyl, spis, batteriladdare och vattenpumpar. Och nere i staden (även på vindstilla nätter) fortsätter tåg, trafikljus, bränslepumpar, kylhus, sjukhus och hissar att fungera.

När allt annat misslyckas fast Solen skiner:

KOLET HÅLLER LJUSEN TÄNDA.

De som marknadsför “Mer grön energi” och deras miljonärskompisar stödjer “Fler Blackouts”.

+ – + – + – +

Bygg fler dammar

Figur 4. Steve Hunter: Bävrar är förnuftigare än alarmisterna

Sedan Josefs dagar i det antika Egypten har torka periodvis ransonerat vatten och mat för människor och vilda djur.

Förnuftiga människor samlar vatten, men det är ungefär 40 år sedan australiensarna bygg-de en stor damm – unga australiska ingenjörer har ingen erfarenhet av sådana.

Även bävrar bygger dammar för att skapa våtmarker med pålitlig matförsörjning längs floder.

Figur 5. Översvämning i Jandowae, Queensland, 2020-02-12

Dammar dämpar också översvämningar nedströms. Australiens gröna/ALP/ABC-sällskap tror att översvämningar orsakas av koldioxid, men bönder vet att det är La Niña som för regn och översvämningar till östra Australien. Just nu rinner vattnet från La Niña nerför våra floder . Och våra få dammar spiller nu för mycket vatten.

Men klimatcyklerna kommer och går. El Niño-torka kommer igen. När det händer kommer vi återigen att finna floder torra, våtmarker uttorkade, skördar torkade och vatten ranso-nerat, eftersom vi inte samlat tillräckligt med La Niña-vatten. Samma gröna/ALP-röster har höjts mot varje nytt förslag att bygga dammar. Sådana behövs nu, medan La Niña för med sig översvämningsregn till Australien, och kommer också att behövas när El Niño kommer med torka igen.

+ – + – + – +

Själva “saltbusken” är en ful grå buske, omkring 2 fot hög, som tycks kunna växa utan fukt. Dess blad är impregnerade med salt. Både får och nötkreatur livnär sig på dem och frodas. De anses vara ett mycket säkert foder för får, eftersom de sällan drabbas av missväxt. Över hundratals kvadratkilometer, sprider sig saltbusken och så länge den lever kommer fåren inte att svälta.

+ – + – + – +

by

Figur 1. Levererad effekt under 1:a kvartalet från alla länders vindkraftverk på Nordsjön

Notera: Svaga vindar hela mars och nästan vindstilla en hel vecka. April är bara lite bättre.

+ – + – + – +

2022-05-18, die ZEIT:

Robert Habeck kündigt “europäische Kraftwerke” in der Nordsee an

(Robert Habeck tillkännager planer för “Europeiska kraftverk” på Nordsjön.)

På Nordsjömötet i Danmark den 18:e skall grannländerna diskutera utbyggnaden av havsbaserad vindkraft. Den federale ekonomiministern Robert Habeck (de Gröna) efter-lyser europeiskt samarbete. Han vill fokusera mer på den kooperativa utbyggnaden av havsbaserad vindkraft i Europa i framtiden.

“De första europeiska kraftverken skulle nu byggas”, sa Habeck i TV-kanalen ZDF:s Morgon-magasin angående Nordsjötoppmötet i Esbjerg, Danmark. “Projekten ska utvecklas gemensamt, finansieras gemensamt och elen distribueras gemensamt.” Syftet är “att varje land inte längre gör sina egna saker, utan att dessa verkligen tacklas i samarbete”.

Vid mötet på onsdag kommer möjliga steg för en starkare utbyggnad av vindkraft på Nord-sjön att stå i fokus. Förbundskansler Olaf Scholz (SPD), EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och regeringscheferna i Belgien, Nederländerna och Danmark kommer också att delta i mötet.

EU planerar att öka sin offshorekapacitet tjugofaldigt till 300 gigawatt till år 2050. Tysk-land ökar sin kapacitet till 35 gigawatt 2030, sa Habeck, och till minst 70 gigawatt år 2045.

+ – + – + – +

Figur 2. Effekten under 1:a kvartalet från Tysklands kärnkraft och OffShore vindkraft

Notera kärnkraftens stabila produktion med full kapacitet hela tiden.

+ – + – + – +

by