Figur 1. Historien för vulkanerna i Indonesien visar tydligt var gränsen går mellan de två tektoniska plattorna: Den eurasiska i norr och den indo-australiska i söder
I konfliktzonerna mellan tektoniska plattor uppstår enorma tryck samtidigt som mycket het magma från Jordens inre pressas upp och bildar vulkaner. Det skapar mycket extrema förutsättningar för kemiska och fysiska omvandlingar.
EU:s utläppskrav för koldioxid
Så har man inom EU nu kommit överens om utsläppskraven för koldioxid. De innebär att man skall minska användningen av ”fossila” produkter och öka användningen av “förnybara”.
”Fossiler” är enligt uppslagsböcker förstenade rester av djur eller växter. Sten kan som bekant inte förbrännas. Så benämningen “fossil” på bränslen är i och för sig felaktig.
Kolväten (CxHx), d.v.s. olja och naturgas, nybildas.
Hur kolväten (CxHx), d.v.s. olja och naturgas, bildas finns beskrivet i en kurs vid Uppsala Universitet: ”Det globala energisystemet”. Både hög temperatur och högt tryck krävs för att ”koka” sedimentet på havsbotten av bl.a. döda plankton och alger till kolväten. Det krävs även speciella geologiska förutsättningar för att dessa skall kunna lagras i håligheter etc.
Förutsättningar för att bilda kolväten finns där de tektoniska plattorna möts. En annan intressant iakttagelse är att fyndigheterna av kolväten finns vid dessa tektoniska mötes-platser eller där de tidigare funnits.
Kolvätena måste därför anses tillhöra gruppen “förnybart”.
Det är skillnad gentemot kol (C), som är bildat av växtrester. Stenkol från Karbontiden, för ca 300 miljoner år sedan och brunkol från Tertiärtiden, för ca 50 miljoner år sedan.
Det kan inte vara logiskt och försvarbart att ersätta de förnybara kolvätena från råoljan såsom bensin, diesel, flygfotogen etc. med processade konstgjorda drivmedel från växter.
Den underliga situationen som då uppstår är att EU både vill försämra och förbättra förhållandena på samma gång för samma sak.
Vill man som EU benämna förnybara kolväten som ”fossila”, uppstår frågan om annat förnybart, som också nybildas och växer, skall benämnas som ”fossilt”. Blir då träprodukter såsom flis, pellets, etc. också fossil energi? Blir potatis, morötter, etc. också ”fossila”, så vi konsumerar ”fossil” mat ?
Utsläppskraven och utsläppshandeln får bara den effekten att Sveriges och även EU:s konkurrensförmåga försämras.
Halten koldioxid påverkar inte klimatet. Den ökar enbart växternas avkastning.
Figur 2. Exempel på fotosyntesen i förhållande till halten koldioxid.
Ju högre halt desto bättre växer växterna. Skörden ökar betydligt. Solen lyser med ca 1.365 W/m2. På natten sker ingen fotosyntes (utom i växthus med konstbelysning). Bilden är från (dåvarande) AGA:s försäljningsbroschyr för koldioxid.
Sol, moln och hav styr
Det är temperaturen i havens ytvatten och det därav beroende partialtrycket för koldioxid, som styr dennas halt i luften. Solen styr havens temperatur genom påverkan av molnbildningen, vilket betyder att ytterst är det Solen som styr halten koldioxid i luften.
Detta har belagts genom den forskning som bedrivits av Ole Humlum, professor i fysisk geografi och Jan-Erik Solheim professor emeritus i astrofysik, se posten: “Fasläget visar om koldioxid eller temperatur styr”.
Deras forskning kullkastar IPCC:s hypotes, d.v.s. gissning, om koldioxidens dominerande verkan, som säger att det är tvärtom.
Så det är bara att köra bensin- och dieseldrivna fordon. Att elda med olja och gas går också bra.
Det är ”hög tid” att avskaffa reduktionsplikten, för dessa drivmedel, då den är direkt fördyrande men helt verkningslös.
Ingvar Åkesson
+ – + – + – +
by