Ett glas öl som står ute i värmen tappar bubblet när det blir varmare
Vår trogne läsare Bengt Åke gjorde en erfarenhet, som fick honom att tänka:
+ – + – + – +
Koldioxid i en vätska frigörs vid uppvärmning
Jag öppnade en ölflaska med plåtkapsyl som stått i kylen och var kall. I stället för plåtkap-sylen satte jag på en kapsyl av gummi, eftersom jag ville ha något mer lätt avtagbart, när jag skulle ta en macka och ett glas öl vid TV-tittandet.
Telefonen ringde, så flaskan blev stående i rumsvärmen. Under samtalets gång flög gummikapsylen av med en smäll.
Jag har provat det igen, med flera öl- och mineralvattenflaskor med koldioxid. Samma sak hände även med dessa.
Sen provade jag med att omgående åter sätta in de öppnade flaskorna med gummikapsyler i kylen, där de stod i flera timmar. Inget hände förrän jag tagit ut dem igen. Efter en stund flög kapsylerna av.
Jag gjorde sedan om proven med flaskor som inte innehöll koldioxid, inget hände med dem.
Temperaturen i kylen var +5°C och rumstemperaturen +21°C.
Kolsyrans tryck beror på temperaturen
Det är uppenbart att vätsketemperaturen påverkar kolsyrans tryck i drycken. Den lilla ut-vidgningen av volymen som skett i vattnet beroende på den lilla höjningen av temperaturen påverkade inte gummikapsylen, så den faktorn kan uteslutas som orsak.
Volymvikten, d.v.s. inverterade densiteten, (dm3/kg) för vatten är:
1,0000 vid +5°C
1,0010 vid +15°C
Som synes mycket små tal , volymförändringar på promillenivå.
Det är vätsketemperaturen som ändras. Den går från kylskåpskallt mot rumstemperatur.
Vi har två konstanta värden:
Mängden gas (koldioxid) i flaskans vätska
Volymen för flaskan
Med konstant volym (V) får vi kvar av ”gasernas allmänna tillståndslag”: P1/T1 (för den kalla flaskan) = P2/T2, (den värmda flaskan) eller
P1×T2/T1 = P2. Det är alltså T2 (den stigande vätsketemperaturen) som bestämmer P2 (trycket i flaskan vid ändrad temperatur).
“Att hon inte skäms!” tycker Ernst om Magdalena Andersson
Det är glädjande att vissa media börjat ta in kritiska synpunkter på “klimatpolitiken”. Där utmärker sig Kristianstadsbladet och dess edition Norra Skåne. Ernst Herslow fick in en insändare den 7/10:
Låt oss då betänka att senast vi hörde något från honom så ansåg han att Skåne borde göra sig fritt från Sverige och tillhöra Danmark samt att spriten borde släppas fri och säljas över allt!
Hade inte Olof Palmes ”smarta” ide om att ”avveckla med förnuft” utgjort ett alternativ i omröstningen så hade kärnkraften varit avvecklad.
+ – + – + – +
2023-10-14, KrBl, Kristianstadsbladet, Ernst Herslow:
Skribenten ”Staffan i Vånga” har i ett svar på min insändare 7 oktober genomfört sin research lika uselt som S/MP-politikerna bedrev energipolitik.
Nej, jag har inte pläderat för varken ett fritt Skåne eller fri spritförsäljning. Och nej, folk-omröstningen om kärnkraft för mer än 40 år sedan har ingen relevans idag. Dels bröt den mot det demokratiska kravet på alternativ eftersom väljarna endast hade tre otydliga varianter av kärnkraftsavveckling att välja mellan; dels har de 43 år som förlöpt sedan omröst-ningen fört med sig helt nya omständigheter och samhällsförhållanden och därmed gjort den irrelevant. Vad gäller konsekvenserna av olika haverier ger statistik besked om att kärnkraft har lägst antal dödsfall per kilowattimme. Vattenkraft står för de största haverier-na, bland annat en dammolycka i Kina 1976 med över 170 000 döda.
Beträffande ”kärnkraftsivrare” har nu S-ledaren Magdalena Andersson anslutit sig till dessa: I den senaste partiledardebatten påstod hon att socialdemokraterna sedan många år tillbaka är öppna för ny kärnkraft.
Ett skamlöst osant påstående! Inför valet 2014 sade hon i en debatt att Socialdemokrater-na ville skrota kärnkraften. Som ny finansminister gav hon (tillsammans med övriga i S/MP-regeringen) stora delar av den dåvarande kärnkraften en dödsstöt när hon chockhöjde effektskatten. I sitt installationstal som ny S-ledare raljerade hon över kärnkraften, påstod att den var för dyr och absolut inte skulle byggas ut. Att hon inte skäms!
Det tragiska i hela detta elände är att den drivande kraften i de rödgrönas envisa strävan att sabotera vårt tidigare så stabila elsystem är en fåfäng, ovetenskaplig och meningslös jakt på koldioxid, livets gas.
Ernst Herslow
Hästveda
+ – + – + – +
Skriv en insändare du också till din lokaltidning !
Det är praktiskt taget den enda kanal vi realister har att nå okunniga tvivlare bland väl-jarna. Du får kanske inte in ditt första manus, men det lämnar ett intryck hos redaktionen, som börjar förstå att temat är viktigt för läsarna. Efter några fler manus från dig och andra tar de in ett manus. Då är isen bruten och fler kan komma in.
Vi måste visa att vi är många och inte bara acceptera att media samfällt bedriver praktisk censur beträffande “klimatet”.
Antalet sålda värmepumpar per 1.000 hushåll, The Telegraph
Statistiken avser året 2022. Det är lite förvånande att Frankrike ligger så mycket högre än Tyskland, där “Ampel-regeringen” föreslår förbud för uppvärmning av bostäder med olja eller gas. Det skulle göra övergången till värmepumpar obligatorisk. Kanske kan det bero på att den franska kärnkraften förväntas betyda stabil tillgång till el med rimliga priser.
Detsamma torde gälla Finland sedan det stora kärnkraftverket OL 3 tagits i drift.
Den engelska tidningen The Telegraph har en mycket utförlig artikel om premiärminister Rishi Sunaks politik för att nå NetZero till 2050.
(Varför värmepumpar inte kan fungera i Storbritannien), betalvägg.
+ – + – + – +
Artikeln bygger på intervjuer med auktoriteter och intressenter i branschen för upp-värmning. De visar så stor okunnighet att jag här sammanfattar ett par påståenden och kommenterar dem:
1. Storbritanniens klimat gör värmepumpar oekonomiska
Ja, temperaturen svänger mera och oftare än i kontinentens Frankrike och Tyskland. Jämfört med en värmepanna för gas eller olja har värmepumpen högre investering och lägre driftkostnad. Med fler dagar per år utan värmebehov blir dess ekonomi sämre.
2. Husen i UK är oftast äldre än på kontinenten
Efter världskriget skedde en stor återuppbyggnad av bostäder, vilka då försågs med bättre värmeisolering. Ex.vis började man bygga med cellbetong istället för massivt tegel. I UK är husen gamla, oftast med massiva vägar utan isolering. Det betyder större värmebehov, vilket höjer investeringen såväl för värmepumpen som för radiatorer och element.
3. Framledningstemperaturen i vattenburna system
I ett vattenburet värmesystem med radiatorer i rummen och en central värmekälla, värme-pump eller gaspanna, bestäms storleken på radiatorerna av vattnets dimensionerande temperatur i framledningen. Ju högre den kan vara på den kallaste dagen, desto mindre och billigare radiatorer kan användas. Vid eldning med gas eller olja spelar temperaturen liten roll för ekonomin, varför man dimensionerar för den högsta temperatur som inte ger brännskador vid beröring, 65 grader C.
Ekonomin för en värmepump beror i hög grad på temperaturen i framledningen. Ju lägre denna är, desto bättre blir verkningsgraden. Därför sätts högsta framledningstemperaturen till c:a 40 grader. Det kräver dubbelt så stora radiatorer som för en gaspanna.
I gamla hus kan det vara svårt att få plats med så mycket större radiatorer. I Tyskland har man konstaterat att det i många fall är omöjligt. Detsamma gäller försök att minska värmebehovet med isolering.
Slutsats
Ja, det är oftast så svårt att anpassa gamla hus till en värmepump att det inte är rimligt att begära det.
Summan av kardemumman är att det inte går att ställa om något land till NetZero !
(Bangladesh går med i klubben för kärnkraft med första leveransen bränsle)
Bangladeshs premiärminister Sheikh Hasina, Rysslands president Vladimir Putin och International Atomic Energy Agency (IAEA) generaldirektör Rafael Mariano Grossi har deltagit i en ceremoni för att markera den första leveransen av kärnbränsle till kärn-kraftverket i Rooppur.
Ankomsten av kärnbränsle markerar det ögonblick då platsen får status som ett kärnkraftverk, och innebär också att Bangladesh officiellt ansluter sig till världens “kärnkraftsländer”.
Rooppur-anläggningen, 160 kilometer från huvudstaden Dhaka, har två ryska VVER-1200-reaktorer. Bygget av den första enheten påbörjades i november 2017 och planeras att tas i drift 2024. Bygget av den andra enheten påbörjades i juli 2018. De har en initial livscykel på 60 år, med ytterligare 20 års förlängning möjlig.
Figur 2. Arbetarna bildar häck längs vägen för bilarna med det första kärnbränslet
Under ceremonin gav ledarna för de två länderna, som framträdde via webblänk, symboliskt tillstånd för leverans av kärnbränslet till platsen. Bränslet tillverkades vid Novosibirsk Chemical Concentrates Plant i Ryssland, en del av Rosatom, och transporterades med flyg och väg under överinseende av Bangladesh Atomic Energy Authority.
I sitt tal noterade president Putin de nära banden mellan de två länderna och sade att när anläggningen väl har full kapacitet skulle anläggningen försörja cirka 10 % av Bangla-deshs energibehov samtidigt som den hjälper till att minska koldioxidutsläppen, vilket skulle ge fördelar för miljön och människors hälsa i landet.
Han sa att 20 000 personer – de flesta från Bangladesh – för närvarande var engagerade i byggprojektet med många fler jobb från de lokala företagen som används för att “utföra bygg- och installationsarbeten, leverera material, tillhandahålla transporter och andra tjänster”. Med det växande antalet kärnkraftsstudenter och specialister från Bangladesh som utbildas, sa han “vi skapar inte bara ett kärnkraftverk, vi skapar i Bangladesh tillsammans … en hel kärnkraftsindustri, en industri av fredliga atomer”
Att Polen nyligen tecknat avtal för det första av två kärnkraftverk är en av de stora energi- och klimatnyheterna i EU den senaste tiden. Men när Sveriges Radios klimatreporter Marie-Louise Kristola nyligen rapporterade om Polens omställning från sitt stora kolberoende nämns kärnkraften bara i förbigående – som en förhoppning.
Att Polen tänker satsa på kärnkraft har varit känt sedan länge. Och i slutet av september skrev premiärminister Mateusz Morawiecki under kontraktet för det första kärnkraft-verket vid Lubiatowo-Kopalino-sajten i Pommern. Anläggningen beräknas vara i drift 2033 och totalt planeras sex reaktorer nordväst om Gdansk.
Figur 3. Premiärminister Mateusz Morawiecki annonserar avtalet med Westinghouse 2023-09-27
Det är ett av de första kärnkraftverken på länge som påbörjas i EU och Polen blir ett helt nytt kärnkraftsland. Till saken hör att det är företaget Westinghouse som fått kontraktet.
Det har sin europeiska produktionsanläggning för kärnbränsle i Västerås vilket ytterligare borde stärka nyhetsvärdet för svenska medier.
Men avtalet nämns inte när Sveriges Radios energi- och klimatreporter Marie-Louise Kristola inför det polska valet gör ett reportage om landets omställning från sitt stora kolberoende. Däremot sägs att det nuvarande regeringspartiet Lag och rättvisa “hoppas hinna bygga tre kärnkraftverk” till 2049. Reportagets fokus ligger på att kolet skall ersättas med förnybar elproduktion som vind- och solkraft.
Enligt sökningar förefaller det polska avtalet från den 27:e september inte ha uppmärk-sammats alls av Sveriges Radio.
+ – + – + – +
Precis som den tidigare S-MP regeringen
Så låtsas svenska media som om kärnkraft är olönsam och därför saknar intresse, trots att Chefen för IAEA, International Atomic Energy Agency, Rafael Mariano Grossi, i fjol annonserade att 57 reaktorer befann sig under byggnad.
Det är ganska lätt att fastställa vad som finns, ex.vis medias omnämnande av den polska nyheten. Däremot är det mycket svårt att fastställa vad som INTE finns, ex.vis artiklar om nyheten. En sökning på Google ger dock vissa besked: Av Riksmedia har endast SvD nämnt nyheten. Därtill kommer:
Västerbottens-Kuriren och
Svenska Epoch Times
samt Tidningen Näringslivet och NMI.
Hela Bonnier-sfären och Public Service finns inte med.
Norges SSB, Statistisk SentralByrå, visar data för den Medeltida värmeperioden och den Lilla Istiden
I en omfattande rapport på 75 sidor söker SSB finna samband mellan människans utsläpp av koldioxid, CO₂, och de globala temperaturserierna. De finner tvivel på att något sådant samband finns. Nedan några korta utdrag:
(I vilken utsträckning förändras temperaturnivåerna på grund av utsläpp av växthusgaser?)
John K. Dagsvik and Sigmund H. Moen
I kapittel 5 diskuteres statistiske tester av de globale klimamodellene. Disse viser at det er manglende konsistens mellom variasjonene i temperaturprediksjonene fra de globale klimamodellene og variasjonene i de konstruerte globale temperaturseriene.
Med andre ord sår disse resultatene tvil om klimamodellene er i stand til å skille mellom naturlige temperatur-variasjoner versus variasjoner som skyldes menneske-skapte CO₂ i løpet av de siste 150 år.
+ – + – + – +
Et typisk trekk ved observerte temperaturserier over de siste 200 årene er at de gjen-nomgående viser lange sykler og en økende trend. Et sentralt spørsmål er om denne utviklingen er en del av en syklus som er analog til tidligere temperaturvariasjoner, eller om en systematisk endring av temperaturnivået har funnet sted i løpet av denne perioden, som et resultat av menneskeskapte utslipp av CO₂. Selv om temperaturene i de senere årene skulle vise seg å avvike systematisk fra variasjonene i tidligere tider, er det likevel en komplisert utfordring å tallfeste hvor mye av denne endringen som skyldes utslipp av CO₂.
Formålet med denne artikkelen er å drøfte dette spørsmålet nærmere, nemlig om det kan sies å være bevist om deler av temperaturøkningen i løpet av de siste 200 år skyldes utslipp av klimagasser.
I denne artikkelen beskrives først hvilke data som er tilgjengelige for analyse av variasjo-nene i klimatiske forhold. Dernest diskuteres mulige kilder til temperaturvariasjon i kapittel 3. Her har skydannelse, strømninger i havene samt havenes kapasitet til å lagre CO₂ vesentlig betydning.
Nyere forsking tyder på at variasjoner i solas magnetiske felt har stor betydning for langsiktige svingninger i solaktiviteten. Ifølge teori og rekonstruerte temperaturdata påvirkes klima av sykliske variasjonene i jordbanen, jordaksen samt planetbanene til Jupiter, Saturn, Neptun og Uranus.
+ – + – + – +
Sensationell slutsats av offentlig myndighet
SSB förklarar att rapportens resultat “sår tvil” om klimatmodellernas trovärdighet.
Varje seriös politiker måste inför en sådan sågning av tron på “klimatkrisen” begära att underlagen för IPCC:s larmande granskas kritiskt. Till vilket medverkan måste ske av några av de 1.700 forskare som förklarat att ingen klimatkris finns enligt CLINTEL:s World Climate Declaration: “There is no Climate Emergency”.
Jag ser med stor förväntan fram emot medias presentation av denna norska rapport. Mest troligt är nog att den inte får någon uppmärksamhet alls. . .
Figur 1. Tyskland har hållit val i två av dess 16 “Länder”: Hessen och Bayern
Med de ekonomiskt viktiga huvudstäderna Frankfurt respektive München torde valresultatet ge en vink om de politiska vindarna. Dessa är av stort intresse även för oss, eftersom elpriserna i södra Sverige ofta påverkas direkt av dem i Tyskland. Där ingår de “Gröna” nu i den sittande “Ampelkoalitionen” och kommer med extrema förslag till lagar för att tvinga in landet i NetZero. Det skulle medföra stora ekonomiska omvälvningar.
Figur 2. De senaste valens resultat i Hessen (Tagesschau)
Sedan valet 2018 är förändringarna följande:
De “Gröna” har backat fem procentenheter, vilket betyder att de förlorat var fjärde väljare.
Konservativa CDU gick fram 7,6 procentenheter, vilket ger dem en odiskutabel första plats.
Socialdemokratiska SPD backade 4,7 procentenheter till 15,1 %. Det är troligen ett resultat av deras samregerande med de “Gröna” på den federala nivån. Resultatet är mindre än hälften av tidigare resultat.
Näst störst blev högerpartiet AfD, Alternative für Deutschland, med en starkt oppositionell politik.
Högervinden är tydlig, men det är tveksamt om CDU vill samregera med AfD, eftersom detta allmänt betraktas som extremt.
Figur 3. De tio senaste årens valresultat i Bayern
Sedan valet 2018 är förändringarna följande:
De “Gröna” har backat även här, men bara 3,2 procentenheter. De har förkorat platsen som näst största parti och är nu bara fjärde störst.
Konservativa CSU, systerparti till CDU, håller ställningarna, men bara nätt och jämnt.
FW, Freie Wähler, ökar 4,2 procentenheter och intar platsen som näst största parti med 15,8 %. Det betonar egenmakt och eget ansvar fritt från ideologiskt förmynderskap.
AfD ökar 4,2 procentenheter och blir tredje största parti.
SPD blev minsta parti och nådde bara en dryg fjärdedel av sin forma storhet.
Jag antar att CSU och FW kan bilda regering tillsammans. I båda valen är högervinden tyd-lig. Jag hoppas det får genomslag i den federala politiken med moderering av den mest extrema klimatpolitiken.
Svaret är nej. Minuspris på el är bevis på en elförsörjning i obalans. Håll isär produktions-kostnad och marknadspriset för att förstå.
Marknadspris på el bestäms av tillgång och efterfrågan. När vi har så här stor andel väder-beroende elproduktion i förhållande till elproduktion som kan styras mot efterfrågan varierar spotpriset på marknaden väldigt mycket. Vindkraft är en betydande del av problemet.
När det blåser så bra att vindkraften levererar mer än behovet blir priset negativt. Vindkraft-producenterna får sämre betalt ju mer de levererar. Omvänt när det blåser lite, eller ibland inte alls, blir marknadspriset högt. Men då har de ingen el att sälja. Bland annat därför går i stort sett alla vindkraftetableringar efter 2017 med förlust.
Skadan på elsystemet är på sikt större. Baskraft som kan styras efter marknadens behov måste vi ha. Ska den vara fri från fossila bränslen har vi vattenkraften och kärnkraft att välja på. Över säsong är ju även vattenkraften väderberoende. Så egentligen är kärnkraft det vi har att välja på.
Problemet är att minuspriser drabbar naturligtvis all elproduktion. Baskraften får inte täckning för sina driftkostnader, men om de skulle dra ner produktionen eller avveckla kraftproduktion kraschar vårt elnät. De måste leverera det som behövs för att jämna ut vindkraftens nyckfullhet, trots förlust på varje kilowattimme när det blåser mycket.
Nu när politiken vill bygga massor av vindkraft funderar de som ska försöka få det hela att fungera på hur man ska kunna betala för baskraft, som måste finnas. Den drabbas både av prisvariationerna och att inte få utnyttja sin kapacitet optimalt. Det finns ju inget annat sätt än att abonnenterna måste betala för dubbla produktionssystem.
Svenska kraftnät med ansvar för kraftbalansen förbereder för att kunna tillämpa planerad bortkoppling av sektorer när kritiska situationer uppstår för att undvika black out och stora systemskador.
Ska det behöva hända för att få opinionen att vända och allmänheten att bry sig? Var arg på enfalden – inte glad för dagar med minuspris.
Evert Andersson, Mats Kälvemark
Fria debattörer
+ – + – + – +
2023-10-07, DD, Dala-Demokraten:Evert Andersson och Mats Kälvemark:
Partiledardebatt i SVT Agenda om “klimatet” 2023-10-08
I söndags arrangerade SVT en debatt mellan ledarna för de åtta riksdagspartierna. Där fick “klimatet” hela 25 minuter, vilket borde ha varit tacknämligt, men det bara bekräftade att Sverige inte är en riktig demokrati längre. Där stod de som skulle vara “folkets” representanter och var överens i tron på koldioxidens farliga verkan på klimatet. De umgås så intensivt med varandra att de inte har tid med oss väljare. De representerar inte längre “väljarna” utan istället sitt eget skrå, proffspolitiker.
Hade de träffat några av oss “vanliga väljare” hade de inte kunnat missa att många ser “klimatkrisen” som en bluff. Det skulle ändra förutsättningarna för politiken alldeles överväldigande, varför varje seriös politiker skulle begära allsidig belysning av frågan.
Ingen politiker vid sunda vätskor skulle vilja stå för en politik baserad på en BLUFF.
Demonstration av hisnande idioti
Bluffen om “klimatkrisen” är så uppenbar. Nästan alla argument för den är TOTALT MOTSATTA VERKLIGHETEN:
Världen har blivit oerhört mycket bättre sedan 50-talet. Det BEVISAR att såväl högre halt koldioxid i luften som lite värme är VÄLGÖRANDE för mänskligheten.
De mänskliga utsläppen av koldioxid har nästan ingen verkan på halten i luften. De går istället ner i haven.
Således är CCS, Carbon Capture and Storage fullständigt meningslöst.
Halten i luften bestäms huvudsakligen av temperaturen i havens ytvatten. Således kan halten i luften inte påverka temperaturen.
Den beramade övergången till eldrift av fordonsparken är fysiskt omöjlig. Det finns inte nödvändiga mineraler för batterierna i tillräckliga mängder.
Batterierna torde bli så dyra att elbilar förvisas till en liten, specialiserad del av marknaden. De storslagna byggena av batterifabriker blir troligen fiaskon. De statliga kreditgarantierna blir totalförluster för skattebetalarna.
Klimatpanelen IPCC har ingen trovärdighet. Dess väsentliga larm under 30 år har alla visat sig falska.
All skrämsel med “Tipping Points” vilar på rena spekulationer och datorsimuleringar med så många gissade in-data, att de inte kan bli bättre än en enda gissning. Det kan man förstå med bara “Sunt Förnuft”.
Okunniga och lättlurade
I en demokrati skall “vem-som-helst” kunna bli politiker. Dessa måste därför förväntas vara okunniga om det mesta i samhället. Demokratin förutsätter att de kommer från många olika håll med många olika erfarenheter, så att de kompletterar varandra i de politiska församlingarna. Det gäller inte längre.
Alla statsministrar efter Per Albin Hansson har bara “arbetat” med politik med undantag för fårbonden Fälldin och, kanske, svetsaren Löfvén. Jag tror att alla dagens partiledare har gått direkt från partiets ungdomsförbund till anställningar inom politiken och avlönade förtroendeuppdrag. De kan således INTE komplettera varandra beträffande kunnande eller erfarenhet.
En annan viktig skillnad från demokratins barndom är motivationen för att gå in i politiken. Den var att försvara sina väljares intressen såsom dessas representanter vid fattandet av stora beslut i nationen. Men efter 50- och 60-talen, då de flesta fått en god levnadsstandard, blev motiven för att välja en politisk karriär ofta mer personliga: Att bli berömd, att förbättra världen med tillgången till den bottenlösa kistan med skattepengar.
Dessa politiker blir lätta offer för bondfångare, som lockar med berömmelse för att ha satsat på ny teknik eller för att ha “räddat världen”. Vi har exemplen Stålverk 80, plastcykeln Itera, skoldatorn Compis, postbilen Tjorven, samt nu aktuella vind- och solkraft, fossilfritt stål och litiumbatterier, vilka alla är beroende av subventioner, d.v.s. olönsamma.
De förskingrar tusentals miljarder kronor av nationens förmögenhet. När AP-fonderna satsar på dessa riskprojekt, kommer framtida pensioner att bli lägre. Det blir vad denna generation politiker lämnar över till oss.
by 
