Monthly Archives: February 2015

“Falskt hot om uppvärmning”

SN-Logga

2015-02-24

FN:s klimatpanel har försummat forskningen om klimatets naturliga drivkrafter, skriver Sture Åström, Nätverket Klimatsans, med anledning 
av SN:s artikelserie om klimatföränd-ringarna.

Länsstyrelserna gör nu planer för att möta den katastrofala uppvärmning, som FN:s klimatpanel IPCC larmat om. Dess uppgifter ligger till grund för arbetet, som Annika Clemens har gjort en bra rapport om i SN.

IPCC:s forskare har ständigt larmat i onödan. Havet i Arktis skulle bli isfritt 2013, men växte med 50 procent. Under hela 2014 var dess utbredning större än minst tre av åren innan. Riktiga forskare vet att isen växer och krymper i 30-åriga faser. Efter att ha krympt i 30 år har den nu sannolikt gått in i en fas med tillväxt. Isbjörnarna klarar sig bra. Isen runt Antarktis har slagit nya rekord tre år i rad.

Havet stiger inte mer än en dryg millimeter om året. Korallerna i Söderhavet växer och producerar grus, som stormarna spolar upp på öarna, så att fler ökar än minskar i area. Växterna tar koldioxid från luften och producerar matjord, så att marken höjs i takt med havet. Öarna riskerar inte att översvämmas. Men givetvis måste samhällena där och även hos oss bruka förnuft i sin utbyggnad och ta hänsyn till att stormar och skyfall är naturliga inslag i vårt normala klimat.

Den enda klimatförändring som kunnat mätas är en beskedlig uppvärmning med trekvarts grad under förra seklet. Ett par perioder blev klimatet kallare och sedan 18 år har det varit stabilt. Ingen verkan av koldioxid har kunnat märkas. IPCC:s forskare har nu basunerat ut att 2014 var det varmaste året någonsin. Deras egna siffror visar en differens på två hundradelar av en grad, och visar att mätmetodernas felmarginal är fem gånger större åt båda hållen. Så gör okunniga charlataner.

Koldioxid är växternas viktigaste näring. Den höjda halten i luften har varit gynnsam och tillsammans med uppvärmningen gjort Jorden grönare samt bidragit till att öka skördarna med 20 procent på tio år. Det har betytt mer mat och biligare mat, vilket lyft hundratals miljoner människor ur fattigdom och svält. Utsläppen har alltså varit bra för mänskligheten!

IPCC:s larm baseras på datorsimuleringar, som visat ständigt stigande temperatur. De har alltså blivit mer och mer fel de senaste 18 åren, men ändå gör IPCC klimatmodeller för år 2100, det vill säga 85 år i framtiden. Vem kan tro på dem? Vi betraktar dem som rena fabler.

Det är på dessa fabler länsstyrelsernas planering bygger.

IPCC har försummat forskningen om klimatets naturliga drivkrafter. Enligt flera solforskare liknar solens aktivitet nu tillståndet för 200 år sedan, då det var kallt. Därmed är det troligare att de närmaste decennierna blir kallare än att de blir varmare.

FN:s högsta företrädare för klimatfrågor, Christiana Figueres, förklarade den 3/2 att det globala klimatavtal, som planeras till december i Paris, blir första steget mot en total omgöring av världens ekonomiska system. Det blir svårt att skilja från sovjetisk planekonomi.

Den världsrevolution som de röda kommunisterna misslyckades med, ser de gröna kommunisterna nu vara inom räckhåll.

Sture Åström
Nätverket Klimatsans

– – – – – –

Baro-logga

2015-02-26

På initiativ av Gunnar Flyberg har manuset tagits in under rubriken:

Länsstyrelsernas planering bygger på fabler

– – – – – –

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

GP:s icke-debatt om klimatet

Den 15/2 publicerade GP en debattartikel med rubriken:

Klimatet kräver modiga politiker och stora insatser

Den var författad av två chalmerister, professor Christian Azar och docent Daniel Johansson.

Från Klimatsans sände vi in först ett manus, som avvisades och sedan ett annat, båda inom omfånget 1.800 tkn, som gäller repliker. Båda versionerna var undertecknade av professorerna Jan-Olov Liljenzin och Tore Scherstén, ledamöter av IVA respektive KVA.

I dessa manus påpekade vi dels att den uppvärmning vi haft varit välgörande och dels att det nu inte finns några tecken på förnyad uppvärmning, men däremot tecken på en kommande avkylning.

En sådan replik skulle ge en sann debatt om grunderna för dagens ”klimatpolitik”. Men GP degraderade sin debattsida till entonig domedagsbasun genom att redan dagen efter ta in två repliker baserade på klimatlarmen:

Klimatet behöver mod och konkreta förslag
Där föreslår Lars Almström, Klimatsvaret, högre skatter på koldioxid.

Så får vi ett klimatsäkert biodrivmedel
Agronom J-G Hemming föreslår satsningar på en ännu oprövad metod att producera metanol.

Den snabba reaktionen gör troligt att redaktionen i förväg tipsat författarna om det första inlägget.

När det sedan borde varit dags för vår replik den 18/2, tog man in följande artikel i full längd:

Lösningen på klimatkrisen är trefaldig
Mattias Goldmann, Fores, förslår en fossilbränslefri fordonsflotta och en skatteväxling, som skall belasta koldioxid. Mest graverande är hans referens till Stern-rapporten av 2006, som skrämdes med kostnader mellan 5 % och 20 % av BNP för väntade, hypotetiska, klimatförändringar. Den har blivit fullständigt nergjord av flera kritiker och IPCC har numera dividerat hans uppskattningar med en faktor mellan 10 och 25.

ANALYS AV ARTIKELN AV AZAR-JOHANSSON

Nedan citerar vi avsnitt av artikeln med kursiv text och våra kommentarer därunder.

Så kom då nyheten. 2014 är det varmaste år som någonsin observerats. Det gäller globalt men också för Sverige. Vilken slutsats ska man dra av detta? skriver Christian Azar och Daniel Johansson, Chalmers.

Detta är ingressen, som kanske är skriven av redaktionen. Påståendet avser uppgifter från NASA, som uppger en skillnad på två hundradels grader med en felmarginal, som är fem gånger större åt båda hållen. Inte ens en journalist borde missa att påståendet då är rent nonsens. De forskare på NASA och Chalmers, som inte protesterar mot påståendet, visar sitt bristande omdöme.

Vad som händer ett enskilt år är egentligen inte bevis för något. Även variationer från ett decennium till ett annat behöver inte betyda så mycket. I stället måste man titta på långsiktiga trender och då framträder ett tydligt mönster. Nio av de tio varmaste åren på global nivå sedan 1900-talets början har ägt rum på 2000-talet. Det första decenniet, 00-talet, var varmare än 90-talet, 90-talet var varmare än 80-talet, och så vidare. Den globala temperaturen har gått upp med cirka 0,8 grader över de senaste 100 åren.

Vi kan instämma i den första raden. Men fortsättningen är ett typexempel på en lögn, som beror på utelämnande av väsentliga uppgifter. De nämner inte att de senaste 15 à 18 åren inte haft någon uppvärmning och inte heller att tiden före 80-talet såg flera perioder med omväxlande avkylning och uppvärmning, se grafen nedan.

150222-Temp 1860-2000

Den långsiktiga trenden är alltså att klimatet går upp och ner. Inget tyder på att dessa svängningar har upphört. Idag tyder inget på att nästa fas är uppåtgående, medan mätningar av solens aktivitet förebådar en avkylning. Det sistnämnda måste varje seriös klimatforskare vara medveten om.

Den långsiktiga trenden är tydlig. Jorden håller på att värmas upp och mänskliga aktiviteter, främst utsläpp av koldioxid, bär med största sannolikhet huvudansvaret för detta.

De svängningar som varit visar att naturliga drivkrafter är avgörande. Det har blivit varmare, när halten koldioxid inte stigit. Det har blivit kallare, då halten stigit. Det finns inga hållbara bevis på att koldioxid har någon märkbar effekt på klimatet. Det är bara en hypotes, som IPCC inte kunnat bevisa på sina 25 år och flera hundra miljarder dollar i kostnader. I normala veteskapliga sammanhang räcker det för att förklara hypotesen ogiltig.

Detta är kärnpunkten i debatten om klimatet: Koldioxid har ingen märkbar verkan!

Hur varmt kommer det bli? Svaret beror huvudsakligen på två faktorer. Det handlar dels om hur känsligt klimatet är för höjda halter av koldioxid i atmosfären och dels om hur stora våra framtida utsläpp blir.

När det gäller klimatkänsligheten är osäkerheten fortfarande mycket stor. Om halten av koldioxid i atmosfären dubbleras beräknas temperaturen öka med någonstans mellan 1,5 och 4,5 grader.

De fortsätter att diskutera hur vattenånga kan förstärka effekten av koldioxid och konstaterar att 30 års forskning och bättre datorer inte minskat osäkerheten. Denna är fortfarande stor bl.a. eftersom det är så svårt att beräkna molnbildningen.

De avslutar så här:

För att lyckas minska utsläppen så här mycket krävs omfattande satsningar på förnybar energi, främst sol och vind, och ökad energieffektivisering och en lång rad andra tekniker. Men det krävs också modiga politiker som vägleder och söker stöd för den politik som krävs och det behövs medborgare som stöder denna politik.

Visst skall vi effektivisera användningen av energi, men det sker inte genom att subventionera ineffektiva energislag som vindkraft och solkraft. Politiker kan inte göra vare sig till eller ifrån för klimatet. Det förefaller mest skötas av solen. Klimatkatastrofen har varit en bluff i 30 år.

Författarna har missat att den mest omedelbara risken nog är ett kallare klimat. Det kan bli mycket kostsammare än ett varmare.

MEDIAS SAMFÄLLDA VILSELEDNING AV ALLMÄNHET OCH POLITIKER

Här har vi gjort erfarenheten att GP envist avvisar, censurerar, artiklar som ifrågasätter klimathotet. Redaktionen förefaller arbeta tillsammans med aktivister, för att underblåsa den stämning av domedagens närmande, som dessa vill framkalla. Detsamma gäller alla de ”stora” tidningarna: DN, SvD, Expressen, AB och DI. Några har på ett år haft ett 40-tal debattartiklar om klimatet, men alla diskuterar enbart hur snabbt politiken skall betvinga koldioxiden. Artiklarna hänger alltså helt uppe i luften, om vi har rätt i att koldioxid inte påverkar klimatet märkbart. Vilket vi har mätbara fakta som styrker.

Denna samfällda vilseledning av väljarna är ett gigantiskt demokratiskt problem. Felinformerade väljare röstar fel. Ett exempel är den grekiska tragedin. Skall det gå lika illa här hos oss också ?

Sture Åström

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

En dyrköpt tysk läxa

HH-Logga

2015-02-17

Bengt Abelsson skriver om en dyr energirapport och undrar vad man fått ut av den.

Den schweiziska konsult- och finansrådgivningsfirman FAA Financial Advisory AG har skri-vit en omfattande rapport om den tyska energisituationen:

Den korta sammanfattningen är att man satsat 412 miljarder US dollar, med ytterligare 472 miljarder i redan beslutade utgifter på sol och vindkraft. Det är seriöst mycket pengar.

Vad har man fått för dessa gigantiska summor?

De tyska elkonsumenterna har bland de högsta priserna i Europa 0,38 USD/kWh jämfört med snittpriser i USA 0,13 USD/kWh.

Elpriserna på börsen har sjunkit från €90/MWh år 2008 till 37 Euro/MWh år 2013.

Stundtals uppstår negativa elpriser – elbolagen tvingas betala för att bli av med strömmen.

Utsläppen av koldioxid från kraftproduktion har inte sjunkit, från 350 miljoner ton 1997 till 360 miljoner ton 2013.

Konventionella gas- och kolkraftverk tvingas köra som reglerkraft, med ständiga upp- och nedgångar i effekt för att möte ständigt skiftande vindar. Detta medför slitage och påfrestningar på turbiner och generatorer, med reparationer och förkortad livslängd som följd, till okända men betydande kostnader.

Som ytterligare börda vill FAA lägga en kostnad på 52 miljarder Euro på grund av nettoexportförluster hänförliga till höga energipriser, under åren 2008–2013.

Lita på att schweizarna har koll på kronor och cent.

En skrämmande läsning – och märkligt att vissa vill att även Sverige ska gå denna törnebeströdda väg, med storskaliga satsningar på vind och sol.

Bengt Abelsson

(Schweizarna har använt amerikanska “billion” vilket lurat författaren att ange 1000 ggr för höga belopp i tidningen. Dessa har jag justerat här.)

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Växthusgaser finns inte

150211-Jordglob

VLT-Logga

2015-02-11

I en insändare i VLT efterfrågar Toni Haid den 4 februari källor till mina uppgifter att det inte finns några växthusgaser. Nedan följer några förklaringar.

För att en gas skall kunna definieras som en “växthusgas” anser jag att den måste kunna påverka temperaturen i atmosfären och därmed också klimatet. Det klarar inte de angivna “växthusgaserna”, varav koldioxid, vattenånga, metan och lustgas anses vara de viktigaste.

Mätningar. Under en period av 100 år ökade halten koldioxid i atmosfären med 40 procent. Samtidigt ökade den globala medeltemperaturen, GMT, med 0,7 grader Celsius varav ingen del har kunnat visas bero på koldioxiden. Vi har under de senaste 18 åren släppt ut stora mängder med koldioxid i atmosfären utan att GMT ökat.

Detta visar klart att ifrågavarande gas inte påverkar temperaturen och alltså inte är någon växthusgas. Eftersom man inte kan beskylla mänskligheten för att släppa ut betydande mängder vattenånga räknar inte FN:s klimatpanel IPCC vattenånga som en “växthusgas” utan som en “förstärkning”. I atmosfären är halten vattenånga 2 till 3 procent att jämföra med halten koldioxid som är omkring 0,04 procent, det vill säga 400 ppm (=miljondelar). Om det nu funnits växthusgaser skulle vattenånga ha haft en mycket större klimatpåverkan än koldioxiden haft.

Halterna av metan och lustgas är någon miljondel i atmosfären och kan därför inte räknas som temperaturhöjare.

Molekylernas fysikaliska egenskaper. Värmestrålning är en elektromagnetisk strålning, som kan starta vibrationer av det elektriska innehållet i en molekyl. Detta sker under förutsättning att den tillförda energin har frekvenser som överensstämmer med den mottagande molekylens egenfrekvenser. När laddningar accelereras avger de strålning och det sker ögonblickligen. Molekylen som vibrerar hinner då inte stöta mot andra molekyler i luften och avleverera den upptagna vibrationsenergin. Därför kommer inte den övriga luften att värmas upp. Molekyler i en gas roterar och den utsända strålningen kommer till hälften att riktas ut i universum och den andra hälften kommer att återlämnas till jordytan, som inte heller värms upp av att återfå en del av sin utsända energi.

Solen och astronomiska förhållanden styr klimatet. Vad beror då den “kraftiga” temperaturökningen på 0,7 grader på? Det är solen och astronomin som styr klimatet och orsakar de 0,7 graderna. Ett par procents ändring av molnigheten påverkar GMT minst lika mycket som den, i brist på andra förklaringar, antagna växthuseffekten.

Mätningar på planeter och månar i solsystemet har visat att det finns ett samband mellan tryck och temperatur, som är oberoende av vilka gaser som ingår i atmosfärerna. Mätningarna har utförts med hjälp av rymdsonder och redovisas av bland annat Allan Siddons i boken “Slaying the Sky Dragon” och av Ned Nikolov och Karl Zeller i skriften “Unified Theory of Climate”.

Jordens globala temperaturer. Solen rör sig i sin spiralarm i Vintergatan och vårt klimat påverkas av vår atmosfär och dess tryck och av att gasen i galaxen delvis hindrar solljuset från att nå jorden liksom att solens magnetfält påverkar molnbildningen.

Detta har under årmiljonerna resulterat i ett antal nedisningar och mellankommande värmeperioder utan någon mänsklig påverkan. Det finns diagram från universitetet i East Anglia, där också den berömda hockeyklubban kan ses i ett större sammanhang. Är vi möjligen på väg mot en ny istid?

HÅKAN SJÖGREN
teknologie dr. och molekylfysiker

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Klimatdebattens kärnfråga

Baro-logga

2015-02-11

Klimatdebattens kärnfråga är inte klimatet utan världens ekonomiska system. Den 3 februari sade FN:s klimatansvariga Christiana Figueres: “Nu transformeras världens ekonomi avsiktligt genom ett klimatavtal i december i Paris. Det leder till en total omgöring av världens ekonomiska system.”

Det är alltså meningen med klimatförhandlingarna. De har gällt minskade utsläpp av koldioxid och sätten för I-länderna att betala sin klimatskuld till U-länderna. Detta avses börja med en Grön Fond på 100 miljarder dollar om året.

Men man har inte fått tala om klimatet där. Forskare som tvivlat på koldioxidens katastrofala uppvärmning har inte släppts in, fast ingen uppvärmning synts till de senaste 15 eller 18 åren.

I verkligheten har utsläppen och det senaste seklets uppvärmning om trekvarts grad varit bra. Jorden har blivit grönare och skördarna större, så att miljoner människor lyfts från fattigdom och svält.

Det finns ingen klimatskuld.

Flera forskare har funnit att koldioxid inte tycks ha påverkat klimatet, men att flera naturliga processer gjort det, främst solens aktivitet. Den varierar så regelbundet att solforskarna förutser en kall period. Helt motsatt IPCC:s förutsägelser!

En uppvärmning syns endast i IPCC:s datorsimuleringar, som visat sig meningslösa, då de missat att den upphört. Ändå gör IPCC simuleringar för år 2040 och 2100. Dessa måste ses som fabler. Men de är motiven för omgöringen av världsekonomin.

Tjeckiske presidenten Václav Klaus jämförde 2007 klimatdebatten med kommunismen i boken Blue Planet in Green Shackles, (Blå Planet i Gröna Bojor). Han såg att det egentliga målet inte är klimatet. Det är den nya världsordning som Figueres nu bekräftar. Den blir svår att skilja från sovjetisk planekonomi.

Det finns inget klimathot. Det används för att skrämma oss till att offra vår frihet för en totalitär överstat styrd av FN, där många byråkrater utsetts av korrupta diktatorer.

Det måste vi protestera emot. Mejla din riksdagsledamot!

Sture Åström
Nätverket Klimatsans

VT-Logga

2015-02-11

En kortad version med rubriken:

Gröna kommunister i FN

Lokal anknytning med Lars Cornell som aktiv medförfattare

Folk-Logga

2015-02-14

En något kortad version under rubriken:

Det finns ingen klimatskuld

HH-Logga

2015-02-16

“Klimatdebattens kärnfråga är de ekonomiska systemen”

Lokal-Logga

2015-02-16

Klimatdebattens kärnfråga

Tyvärr har artikeln inte fått plats i pappersutgåvan.

PT-logga

2015-02-18

Klimatet i ny världsekonomi

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Historien om ett värmerekord …

Kur-Logga

2015-02-04

Den 16 januari fick vi genom tv, radio och tidningar veta att 2014 var det varmaste året som någonsin uppmätts och att den globala uppvärmningen fortsätter. Någon kritisk analys av nyheten förekom knappast.

Det var de amerikanska väderinstituten NOAA och NASA-GISS som släppte den obehagliga uppgiften till all världens media.

Nedanstående utdrag ur pressreleasen är glasklar … eller? (Min översättning)

”NASA ligger i frontlinjen för de vetenskapliga undersökningarna av dynamiken i jordens klimat på global nivå”, sade John Grunsfeld, biträdande administratör för the Science Mission Directorate at NASA Headquarters in Washington.

”Den observerade utdragna uppvärmningstrenden och placeringen av 2014 som det varmaste året som någonsin registrerats förstärker vikten av att Nasa studerar jorden som ett komplett system, och i synnerhet för att förstå betydelsen av mänsklig aktivitet.”

Pressreleasen lämnar två besked, dels att 2014 var det varmaste året som någonsin uppmätts och dels att NASA ligger i den vetenskapliga frontlinjen, varför det är viktigt att just NASA fortsätter sin forskning, i synnerhet avseende betydelsen av mänsklig klimatpåverkan. Kanske ansågs rekordnoteringen meriterande för forskningsgruppens möjlighet till överlevnad?

Pressad av frågor från kritiker medgav GISS-direktören Gavin Schmidt redan dagen efter pressreleasen att det är bara 38 procent sannolikt att 2014 var ett rekordår. Det är alltså mer sannolikt, 62 procent, att ”rekordet” inte är något rekord. 2014 års globala medeltempertur kan inte särskiljas från 2005 eller 2010. Den utplanade temperaturkurvan fortsätter. Vid det laget hade emellertid den mediala uppmärksamheten falnat.

Temperaturdata av skiftande kvalitet finns sedan 1880-talet. Mätstationer har tillkommit, flyttats och lagts ner. Urbanisering har gjort att mätstationer kommit att ligga i stadsbebyggelse, vid motorvägar, vid flygplatser och till och med intill utblåsningen från luftkonditioneringsanläggningar. Detta har lett till att vissa temperaturdata i själva verket representerar ”urban heat islands”. Inom klimatforskningen löser man kvalitetsbristerna genom ”harmonisering” av data, det vill säga justering av värden och genom att fylla i där mätvärden saknas. Det har bl a inneburit att 1934 inte längre är något rekordår och att gamla tider fått lägre temperaturerer och senare tider blivit varmare.

Att den globala medeltemperaturen stigit med cirka 0,8 grader Celcius under senaste dryga hundra åren har ifrågasatts med tanke på kvalitetsbristerna i insamlade data. Kritik har även riktats mot de metoder som IPCC använder för statistisk bearbetning. Uppgiften är dock väl etablerad och används allmänt inom klimatvetenskapen. 2005 och 2010 har ansetts vara de varmaste åren, bortsett från El-Ninoåret 1998. Efter 1998 har inget av de fem institut som följer den globala temperaturen registrerat någon fortsatt uppvärmning.

Pressreleasen redovisade inte hur stor den förmenta rekordnoteringen var, men skapade ändå rubriker över hela världen. Dagen efter framkom att det nya ”rekordet” som är baserat på 3 000 mätstationer är 0,02 grader C över det gamla. Två hundradelar av en grad! Hur upphetsad skall man bli? Felmarginalen är 500 procent större, det vill säga ± 0,1 grader C!

Att med detta som grund påstå att 2014 års temperatur visar att jordens uppvärmningstrend fortsätter, vittnar om andra ambitioner än vetenskapliga. Nasa kunde också sagt att 2014 års temperatur är i nivå med 2005 och 2010 och att den temperaturplatå som rått sedan slutet av 1990-talet fortsätter. Det hade varit vetenskapligt oantastligt och en korrekt information till media, politiker och allmänhet.

Sigvard Eriksson
medlem i Nätverket Klimatsans

ST-Logga

2015-02-05

Ett något annorlunda manus med den utmärkta rubriken:

Konsten att luras utan att ljuga

PT-logga

2015-02-09

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather