Monthly Archives: August 2015

Världens vindkraft 2014

150829-Vindkraft i världen

Jag snavade över en årsrapport från GWEC, Global Wind Energy Council, som innehåller mycken statistik över världens installationer av vindkraft, ex-vis ovanstående tårtdiagram, som visar att Kina svarade för 45 % av världens nya installationer under 2014 och Sverige svarade för 2 %. Notera att Spanien är # 4 avseende totalt installerad effekt, men har dragit ner takten dramatiskt, så att endast 27,5 MW installerades 2014, d.v.s. ½ % av världens utbyggnad.

I Sverige installerades 1.050 MW vindkraft under 2014, vilket ökade den totala effekten till 5.425 MW. Därav kommer 212 MW från anläggningar på havet.

Produktionen ökade från 9,9 TWh 2013 till 11,5 TWh 2014, d.v.s. med 16 %. Det innebär en tredubbling av 2010 års produktion, 3,5 TWh.

Rapporten är på 80 sidor med detaljerad information om många länder. Den finns här.

Sture Åström

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Havsisen i Arktis

140717-Abdussamatov

Den ryske rymdforskaren dr. Habibullo Abdussamatov vid Pulkovo-observatoriet i Sankt Petersburg visar nertill hur antalet solfläckar och deras cykler varierat fram till 2013 och hur han förutser att de kommer att variera därefter.

Upptill visas energin i solens totala utstålning. Den varierar i normala fall synkront med solfläckscyklerna, men i blått visas en underliggande cykel med perioden 200 år, som han förutser kommer att ge ett kallt klimat några decennier framöver.

+ – + – + – +

Sammandrag av föredrag vid den internationella konferensen:

Polar Climate and Environmental Change in the Last Millennium

Den 24 – 26 augusti i Torun, Copernicus hemstad i Polen.

Orsakerna till ändringar av isens massa på havet i Arktis och möjliga framtida isförhållanden där

Adj. Professor Fred Goldberg
The Swedish Polar Institute, Lidingö

Det är en vanlig uppfattning att isen på havet i Arktis har minskat under de senaste 100 åren och kommer snart att försvinna helt under sommaren. Denna studie visar att isens tillväxt och minskning följer en 60 års cykel orsakad av en varm ström i Stilla havet, som kallas the Pacific Decadal Oscillation, PDO. När denna ström är positiv och går moturs runt norra Stilla havet, strömmar en del av det varma vattnet upp genom Berings Sund och in i Arktis, vars ismassa då minskar. När PDO-strömmen är negativ och flyter medurs, går kallare vatten upp till Arktis och isens massa ökar.

Därför minskar och ökar isens massa i perioder om 30 år. Åren 1910 – 1940 var PDO positiv och isen minskade. 1940 – 1977 var PDO negativ och isen byggdes upp igen. 1977 hade vi Det Stora Klimatskiftet varefter PDO blev positiv fram till 2008 så att isens massa minskade. Denna period sammanföll med satelliterans dagliga observationer över Arktis. Det minskande istäcket under den senaste 30-årsperioden har trotts vara resultatet av en människoskapad global uppvärmning under det senaste århundradet. När PDO blev negativ 2008, började isens massa öka igen och kommer att fortsätta att göra det under en ny 30-årsperiod. Detta faktum döljs oftast av media och av vissa forskare.

Isens variationer på havet i Arktis orsakas av det växlande inflödet av varmt eller kallt vatten genom Berings Sund. Det sker 30 år i taget (60 års cykel) med mindre avvikelser. Detta innebär att vi står nu inför en 25 – 30 år lång period av ökande ismassa i Arktis. Denna trend förstärks nu av låg solaktivitet. Solfläcksmaximum för den 24: e cykeln år 2013 var bara hälften så starkt som den tidigare cykeln 2002. Ledande sol forskare hävdar också att nedgången av solens aktivitet kommer att pågå under lång tid och kanske likna den Lilla Istiden (Little Ice Age, LIA) under senare delen av 1600-talet.

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Falsterbo växer

IMG_2458-K-2

En av världens mest erfarna havsforskare, Nils-Axel Mörner, visar hur landhöjningen är noll i ett “gångjärn” vid Stora Bält kring vilket landet svänger, uppåt nordost därom och neråt sydväst därom. I Falsterbo är den c:a 0,5 mm per år. Högst är den vid Höga Kusten med 10 mm per år.

Alla länsstyrelser har ett regeringsuppdrag att utreda följderna av ”klimatförändringarna” och att planera för åtgärder tillsammans med kommunerna. Mycket föredömligt har Region Skåne beställt en rapport från Lunds Universitet, vilken presenterades i februari: ”Klimatsäkrat Skåne”.

Den utgår från IPCC:s scenarier för ”Tvågradersmålet” och för Fyragradersmålet”. Det innebär höjning av havet med 1 meter respektive 3 meter. På kartor visas att Falsterbo försvinner. Den orten ligger lågt och har drabbats av översvämningar vid stormar.

Detta har givit anledning till många skriverier i pressen och bekymmer för invånarna.

Den 23/8 hade Sydsvenskan en klargörande artikel. Här några utdrag:

Stränderna på Näset är bredare än någonsin

Falsterbonäset växer. Aldrig har det varit så stort till ytan som nu, konstaterar geologen Bertil Ringberg. Han är kritisk mot mediernas “domedagsprofetior” om en halvö som dränks i havet.

Bertil Ringberg står på stranden i Skanör. Han betraktar dyner som är tio meter höga men ändå inte äldre än badgästerna.
– De där klitterna började bildas på 1970-talet, säger Ringberg som är pensionerad professor i kvartärgeologi. Norr om den punkt där Bertil Ringberg står är stranden ungefär tjugo meter bred. Söderut är det drygt femtio meter mellan klitterna och vattnet.

Den breda stranden avancerar norrut hela tiden: trehundra meter enbart under den gångna vintern. Bara på den här platsen har Falsterbohalvön alltså vuxit med niotusen kvadratmeter sedan i höstas och likadant är det på andra håll.

Vad är det som händer?

– Falsterbonäset växer, svarar Bertil Ringberg.

Sedan när då?

– Sedan ungefär fyratusen år. Men alldeles särskilt väldokumenterat sedan 1960.

Ringberg plockar fram en karta, som han har fått av filmaren Mikael Kristersson, som i sin tur ärvde den av sin far Ove. Varje år från 1960 till 2008 noterade Ove Kristersson strandlinjen runt Skanör och Falsterbo. Tack vare hans mätningar vet vi nu hur fort och mycket halvön växer, berättar Ringberg.

Denna tillväxt är något som medierna alltid förtiger när de skriver sina domedagsprofetior om Näsets framtid, säger Bertil Ringberg och ger Sydsvenskans utsända en giftig blick.

IPCC:s “scenarier” och “klimatmodeller” baseras på närmare hundra datorsimuleringar av framtida klimat. Dessa har ett 50-tal variabler och kräver någon miljon omräkningar för att komma fram till år 2100. Eftersom IPCC negligerat forskningen om naturliga drivkrafter för klimatet, ex.vis Solens växlande aktivitet, den kosmiska strålningens verkan på molnbildningen, molnens och luftens värmeutbyte med haven på olika breddgrader, etc. har man måst gissa hur dessa faktorer påverkar varandra. Felen i gissningarna har sedan multiplicerats med varandra vid varje omräkning. Resultatet blir således helt meningslöst och inte bättre än en gissning. Det visas också av att simuleringarna visat ständigt stigande global temperatur även under de senaste 18 åren då ingen stigning kunnat noteras i verkligheten. Professor Gösta Walin ser det som ett utslag av storhetsvansinne att tro att man kan få in klimatet i en dator.

IPCC:s uppgifter om att haven skall stiga 1 meter eller 3 meter är helt felaktiga av flera orsaker. De förutsätter att den globala temperaturen stiger med 2 respektive 4 grader, samt att det leder till att landisarna på Grönland och Antarktis skall smälta, så att smältvattnet höjer havens nivå.

För det första finns inga mätbara tecken på en kommande långsiktig uppvärmning, endast IPCC:s meningslösa simuleringar. Däremot finns uppmätta data om solens växlande aktivitet, som indikerar att några kallare decennier är att vänta.

För det andra finns det inga fysiska möjligheter att en sådan förespeglad uppvärmning skulle ge så snabb avsmältning enligt Nils-Axel Mörner. Landisarna är kilometertjocka, ofta mer än 3 km. På den höjden är det 20 grader kallare. Därför sker avsmältningen nästan uteslutande vid istäckets front, även om klimatet blir 4 grader varmare. När senaste istiden slutade och avsmältningen var som störst, steg havet 10 mm per år. Då löpte fronten längs hela Sibirien och norra Europa samt tvärs över hela Nord-Amerika. Idag finns landis bara på Grönland och Antarktis. Sydspetsen på Grönland når så långt söderut som Uppsala. Antarktis ligger nästan helt inom polcirkeln, d.v.s. lika nära polen som Jokkmokk. Därför skulle avsmältningen nästan enbart ske vid Grönlands isfront. Denna utgör en liten bråkdel av istidens front.

Därför kan landisarna höja havens nivå med högst en enda mm per år. Därtill kommer en mm på grund av havsvattnets termiska expansion, således maximalt c:a 2 mm/år. Det bekräftas av de enda pålitliga nivåmätningarna, de som gjorts i hamnar sedan flera hundra år för att följa tidvattnets variationer.

Det allvarligaste är den inkompetens som visas dels av IPCC men även av Lunds Universitet. Politiker måste kunna lita på att forskare vid ett universitet kritiskt granskar validiteten i de uppgifter de baserar sig på. Mörners kritik av IPCC har varit känd sedan decennier. Jag hoppas det är ett tecken i tiden att en stor tidning faktiskt tar in så här allvarlig kritik av dess tidigare rapportering. Och att forskarna läser tidningen.

Sture Åström

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Klimatavtalet är ödesfrågan

150824-Paris-Eiffel

PT-logga

2015-08-24

I december håller FN ett nytt toppmöte om klimatet i Paris.

Där skall alla nationer förmås skriva på ett bindande avtal om åtgärder för att ”rädda planeten”. Det motiveras av klimatpanelen IPCC:s, Intergovermental panel on climate change, hypotes att koldioxid är den dominerande drivkraften för klimatet. Avtalet får knappast någon betydelse för klimatet. Däremot kan det vara avgörande för om vi får en röd-grön miljöfundamentalistisk överstatlig makt över de kapitalistiska västländerna.

Att klimatförändringar förorsakade av människan är ”vår tids största utmaning” är ett påstående utan vetenskaplig grund. Trots spenderade hundratals miljarder dollar och decennier av forskning har vi ännu inga bevis för att koldioxiden har någon avgörande betydelse.

Vad som driver de naturliga klimatförändringarna är inte utforskat. Forskningen har huvudsakligen varit inriktad på att bevisa människans påverkan. Vetenskapen kan ännu inte ge besked om hur alla drivkrafter och återkopplingar samverkar till klimatförändringar. I den politiserade tolkningen av klimatforskningen behandlas detta som en ickefråga. Om ett knappt halvår är det tänkt att alla medlemsstater skall underteckna FN:s klimatavtal i Paris. Många har säkert hört talas om avtalet. Men när det gäller innehållet har inte mycket sluppit ut. Man kan lätt få intrycket att de politiker och byråkrater som ivrar för ett svenskt undertecknande helst ser att allmänheten vet så lite som möjligt om avtalets konsekvenser.

Tillgänglig dokumentation från förberedande klimatmöten förskräcker. Där talas om västländernas klimatskuld som skall återbetalas genom enorma åtaganden. Till exempel skall en klimatfond byggas upp med hundratals miljarder per år.

Men det finns ingen klimatskuld. Den enda ”klimatförändring” som uppmätts är en uppvärmning på trekvarts grad sedan 1880. Tillsammans med den höjda halten koldioxid i luften från 0,3 till 0,4 promille har den gett oss frodigare växtlighet med en grönare jord och dramatiskt rikare skördar. Dessa har lyft hundratals miljoner människor från fattigdom och svält.

Utsläppen har varit nyttiga.

Snabbväxande ekonomier som Kina och Indien, får fria händer att ordna sin energiförsörjning. I övriga u-länder skall fonden stödja utbyggnaden av dyra så kallade förnybara energislag. Med fonden som morot skall u-länder hindras från att utnyttja stabilare energikällor som levererar el kontinuerligt.

Västländerna som skall stå för fiolerna skall tvingas avveckla fungerande effektiv elproduktion och satsa på så kallad förnybar energi som sol- och vindkraft, som levererar endast då det blåser eller då solen skiner. Allt skall administreras och övervakas av en överstatlig superorganisation.

En internationell Climate Justice Tribunal (domstol) föreslås. Den får befogenhet att genomföra sanktioner mot länder som inte uppfyller sina åligganden.

FN:s mål om Global Governance, som låg bakom Stockholmskonferensen 1972, har drivits vidare av klimatpanelen IPCC med klimathotet som föregivet motiv för globala åtgärder. 1989 yttrade professor Stephen Schneider, ledande författare inom IPCC: ”…vi måste berätta om skräckinjagande scenarier, göra förenklade, dramatiska uttalanden utan att nämna något som helst om de tvivel vi kan känna. Var och en av oss forskare måste bestämma hur ärliga vi vill vara…”

Vid Riokonferensen 1992 yttrade Maurice Strong, UNEP:s, United nations environment program, förste chef : ”Är inte den här planetens enda hopp en total kollaps av den industrialiserade civilisationen? Det är vårt ansvar att säkerställa att detta händer.” Enligt uttalande 2010 av tidigare ordföranden i en av IPCC:s arbetsgrupper, Ottmar Edenhofer är målet ett internationellt avtal som omfördelar välståndet mellan världens nationer.

De egentliga avsikterna med avtalet har med tiden blivit allt tydligare. Det handlar inte så mycket om klimat utan mer om makt och pengar. FN:s nuvarande miljöchef Christiana Figueres har sagt att för första gången i historien kommer världsekonomin att transformeras med avsikt. Hon har också uttryckt åsikten att demokrati är ett problem för klimatpolitiken och att hon ser Kina som ett bra exempel. Det är ingen tvekan om att ett bindande klimatavtal kommer att inkräkta på den nationella suveräniteten. Bilden av en överstatlig planekonomi framträder tydligt. Den extrema miljörörelsens dröm om Global Governance kan bli verklighet.

Det är nu hög tid att media ser till att svenska folket informeras om avtalets hela innebörd. Det måste också klargöras vilket mandat klimatministern har när hon reser till Paris.

Hela beslutsprocessen måste redovisas. När det är färdigförhandlat och ett eventuellt avtal ska skrivas under, kommer då Sveriges riksdag få möjlighet att ta ställning till avtalet innan påskrift? Eller har den svenska delegationen carte blanche utan några som helst i förväg lämnade riktlinjer från riksdagen?

Sigvard Eriksson
Norrtälje

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Solen och klimatet

150823-Solen-cykel24-NASA

Redan 1801 rapporterade den tysk-engelske astronomen William Hershel att han funnit ett samband mellan antalet solfläckar och klimat. De har räknats noggrant sedan 1700-talet och uppvisar variationer i tydliga cykler om c:a 11 år. De har numrerats sedan de började räknas och nu befinner vi oss i cykel nr 24. Den är markant lägre än de tidigare, se NASA:s graf ovan. Dettas betydelse utvecklar Tege Tornvall nedan:

Medan Solens direkt värmande IR-strålning växlar mycket litet, växlar däremot dess UV-strålning och magnetiska strålning cykliskt. UV-strålningen påverkar ozonskikt och molnbildning och kan variera upp till tiofalt (NASA Science News, 13–01-08).

UV-strålningen samvarierar med Solens magnetiska strålning, som växlar i bl. a. 11- resp. 200-åriga cykler. Magnetisk solstrålning bildar en skyddande sfär runt solsystemet mot inkommande kosmisk strålning. Denna bildar i atmosfären små kärnor, på vilka vattenånga kondenseras och bildar moln och nederbörd med främst kylande verkan (Svensmark, Friis-Christensen, Marsh, Shaviv m. fl.).

Mer solmagnetism minskar den kosmiska strålningen och därmed också kärn- och molnbildning. Detta har visats i försök hos både Århus-universitetet och det europeiska partikelforskningscentret CERN (Calder, Kingsley m. fl.). Jordens klimat följer sedan årmiljoner Solens växlande magnetism. Under Lilla istiden var denna i tre perioder minimal. Nu är den det åter. Satelliter registrerar nu ca 25 procent svagare sådan sfär – och kraftigt ökad inkommande kosmisk strålning.

Vidare växlar Atlantens och Stilla Havets stora strömmar ADO resp. PDO i runt 60-åriga cykler. För Arktis betyder det att omväxlande varmare resp. kallare vatten når Arktis via via Berings sund. När varmare vatten går in, värms sommarisen och minskar i yta. Det gjorde den på 30-talet och åter nu senast. Men nu är solmagnetismen, UV-strålningen och havsströmmarna alla i negativ fas, vilket tyder på kommande kyligare klimat.

Faktiskt konstaterad uppvärmning sedan Lilla istidens slut ca 1850 är en knapp grad i tre etapper med mellanliggande och efterkommande paus/nedkylning. Vi upplever nu en ny sådan. Fem institut följer Jordens globala temperatur. Inget har sedan den ovanligt starka El Niño 1998 registrerat någon nämnvärd uppvärmning. FN:s klimatpanel IPCC bekräftar denna paus – men kan inte förklara den.

IPCC låter pröva olika klimatteorier i över 20-talet datormodeller. Alla matas med antaganden om koldioxidens verkan med obestyrkt och motbevisad förstärkande effekt av vattenånga. Men denna verkar främst kylande genom moln och nederbörd. Däremot missar datormodellerna solmagnetism, kosmisk strålning, havsströmmar och samspelet mellan hav, atmosfär och moln. Dels anser IPCC dem mindre viktiga och har negligerat forsk-ningen om dem, dels är de för svåra att beräkna i datormodeller.

Med felaktiga utgångsdata har modellerna dels starkt överdrivit det sena 1900-talets ändå måttliga uppvärmning, dels helt missat att ingen uppvärmning noterats sedan 1998. Det hindrar inte IPCC från att varna för ända upp till 4 graders fortsatt uppvärmning under detta sekel – i trots mot naturliga fenomen med kylande effekt.

Ändå har 1900-talets måttliga uppvärmning tillsammans med ökande CO2-halt, växt-förädling och bättre metoder gynnat Jordens växtlighet. Satelliter har noterat 11 procent mer växtlighet de senaste 30 åren. Världens skördar har sedan 1930 ökat fem gånger. Fler har fått det bättre.

Hundratals miljoner människor har lyfts ur nöd och svält.

Nu kanske detta hotas av ett troligen kyligare klimat framöver.

Tege Tornvall
Författare till boken “Solen driver vårt klimat”

Den kan beställas av honom direkt: tege.tornvall(snabel-a)telia.com

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Vindkraften höjer elpriset

150821-Elpris-Vind-Eurostat

Varågod, en sammanställning av data från Eurostat och BP, British Petroleum. Den visar hur elpriset nu ser ut relaterat till omfattningen av installerad effekt av vindkraft och solkraft per invånare. Den är gjord av dr. Euan Mearns, en oljekonsult i Aberdeeen. Originalet finns här.

Sverige ligger lågt, vilket jag tror vi kan tillskriva vår lycka att ha mycket vattenkraft, som började byggas ut i stor stil för jämnt 100 år sedan. Dåtidens politiker var alltså rätt framsynta. . .

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Se upp för vindkraften

150820-Vindkraft-VT

VT-Logga

2015-08-20

Vinden är kanske ren, förnybar och gratis. Men genom att maskinerna måste vara så enormt stora blir el från vindkraft det skitigaste och dyraste av alla alternativ. De förstör vår miljö och våra vackra landskap och gör människor hemlösa, sjuka, förtvivlade, arga och fattiga.

Vindkraft saknar helt betydelse för jordens klimat och IPCC:s klimatmodeller har visat sig ge för höga värden. Det råder en betydande enighet bland världens vetenskapsmän om att mer än ungefär en grad varmare (0-1,5 grader) på grund av koldioxid behöver vi inte räkna med, och det är bara till nytta. Inget att oroa sig för således.

I Sverige är det tvärstopp för vindkraft. Många år framledes har vi överskott av el av hög kvalitet från vatten- och kärnkraft. Alla vindkraftföretag går med stora förluster. Senast rapporteras att vindkraftbolaget Samkraft, ägt av bland annat Gävle och Sandviken, inte kan betala räntor på minst 64 miljoner kronor. Det norska företaget Statkraft, som förberett en stor vindkraftpark i Tribbhult i Västerviks kommun, har gjort förluster på två miljarder kronor och nu avbrutit all vidare prospektering i Sverige.

Sveriges utsläpp av koldioxid kommer till 90 procent från bensin, diesel och fotogen, det vill säga från transportsektorn som förbrukar 92 TWh. Vi kan inte driva bilar med vindkraft. Det blir kontraproduktivt och tar resurser som borde användas bättre.

Kalmar län förbrukade 2,8 TWh bensin och diesel år 2014. Det kan jämföras med biogasproduktionen vid Lucerna som är 0,004 TWh. Vindkraften i länet producerade 0,5 TWh och hela landet 11 TWh. Det skulle behövas 150 TWh skogsråvara för att göra transportsektorn fossilfri och det är långt utöver vad Sveriges stora skogar klarar av att levere-ra. Minns, att det var kol och olja och senare kärnkraft som räddade Europas och Sveriges skogar. Så är det fortfarande. Erk du, Maja du, var ska vi ta’t?

Förnybart med sol, vind och grönska har negativa konsekvenser. Om man ändrar ”förnybart” till ”långsiktigt hållbart” för man upp tanken på en högre intellektuell nivå. Där har de monstruösa vindverken inte någon plats. I stället kommer kärnkraft Gen4 in i bilden. I kombination med termolys kommer fordonsbränsle att effektivt kunna produ-ceras långsiktigt hållbart. USA, Kina och Ryssland forskar mycket på det nu. Men i Sverige förorsakar ordet kärnkraft tankestopp hos vissa personer.

Vindbranschen är desperat och det syns i Charlotte Ungers obalanserade artikel i VT (14/8) där hon plussar på en nolla för mycket i antal bilar som skulle kunna drivas med vindkraft. Man skall inte slänga in goda pengar efter dåliga. Finansiärerna gick in i branschen med öppna ögon trots att alla larmklockor klämtade. De har genomfört vår tids största felinvestering och cyniskt medverkat till förstörelse av vår fina natur. Då är det inte mer än rätt att de får ta den smäll som det innebär att ha investerat fel. Det vore en moralisk katastrof om de skulle förlåtas med pensionspengar, skattemedel och ytterligare subventioner.

Lars Cornell
Medlem i nätverket Klimatsans

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Danmarks 100 % vindkraft

Schuster-150819-Danmark-juli-vind

Nyligen fick vi veta att Danmarks vindkraft svarade för 100 procent av behovet den 9:e juli. Det gladde många, men vi får inte dra felaktiga slutsatser av det.

Produktionsdata visar att på eftermiddagen den 8:e steg effekten från vindkraft, så att den mötte behovet, som gick ner inför natten. När det steg nästa morgon räckte vindkraften inte till, men kompletterades av solkraft, så att det bara behövdes c:a 10 procent kolkraft för behovstoppen mitt på dagen den 9:e. Detta upprepades den 10:e fram till eftermiddagen då det plötsligt slutade att blåsa. Sedan kunde den förnybara energin möta behovstoppen mitt på dagen först den 18:e och sedan den 26:e, då månadens maxvärde på 4.043 MW nåddes för vindkraften. Dess minimum blev 44 MW den 5:e, det vill säga en enda procent av maxvärdet.

Schuster-150819-Danmark-juli-tot

De som förespråkar vindkraft inser att vinden är nyckfull, varför man måste bygga ut ledningsnätet över hela Europa, så att strömmen kan ledas från områden med bra blåst dit det blåser lite.

Men det hjälper inte. Lägger man samman årets produktion av vindkraft för 10 länder från Sverige och Danmark i norr till Tyskland och Frankrike samt Spanien längst i söder finner man att maxvärdet blev 55.603 MW den 30/3 samt att minimum blev 3.756 MW den 7/7 alltså 7 procent av maxvärdet.

Schuster-150815-Wind-Europe

Konklusionen är enkel: Hur mycket nyckfull vindkraft man än bygger, så måste man ha kapacitet av pålitlig kol-, gas- eller kärnkraft för hela behovet.

I Danmark svarar kol och naturgas för ”reglerkraft” då det inte blåser. De kraftverken måste värmas upp långsamt för att inte skadas. En gasturbin behöver fyra timmar och måste sedan hållas igång på låg effekt, för att kunna höja effekten snabbt. Ett kraftverk för kol behöver längre tid.

Att hålla denna beredskap kostar pengar, fast man inte får normala inkomster av att sälja ström. Konsekvensen är att Danmark har Europas högsta elpriser.

Subventioner av vindkraft utgör storskalig kapitalförstöring, särskilt som man inte funnit någon inverkan på klimatet av koldioxid.

Sture Åström
Nätverket KLIMATSANS

Komplettera bilden av Danmarks el-marknad med den i Tyskland här:

Vindkraft i verkligheten

+ – + – + – +

Krbl-Logga

2015-08-24

”Man måste bygga ut ledningsnätet”

+ – + – + – +

NWT-Logga-0

2015-08-27

Vindkraften är otillräcklig och nyckfull

+ – + – + – +

KK-Logga

2015-08-31

Danmarks 100 procent vindkraft

Bildtext: Hur mycket nyckfull vindkraft man än bygger, så måste man ha kapacitet av pålitlig kol-, gas- eller kärnkraft, hävdar Sture Åström.

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

Dödliga vingar

150818-Vinkraftvinge-DT

DT-Logga

2015-08-18

Dödliga vingar i norra Tyskland

(Tyvärr satte rubriksättaren den missledande rubriken utan att ha läst texten. En bra bild av en 59-metersvinge på en tysk vindmölla tycks ha påverkat. I texten står inte ett ord om Tyskland.)

Vindkraftverken växer sig allt högre. Nu kommer 250 meter höga möllor med 80 meters vingar. De ska ge mer kraft, men är också dyrare och ökar riskerna i när­heten.

Vindkraftverk används främst mellan 4 och 25 meter­ per sekunds vindstyrka. Under fyra meter per ­sekund ger det ingenting. Över 25 meter per ­sekund går det för fort och kan skadas­. Bäst går de vid 13 meter per ­sekund. Det är hård vind på gränsen till ­kuling.

Svensk medelvind växlar från två till tre upp till sju till åtta meter per sekund. Mest blåser det i fjällen och till havs. Men där bor nästan inga. Normal medelvind till lands är därför föga över vindmöllornas lägsta gräns. Men det blåser mer högre upp.

Det är huvudskälet till allt högre vindmöllor. Moderna vindmöllor är ofta 150 meter höga med 50 meters vingar. Sådana snurrar 15–30 varv per minut. 250-­metersjättar med 80 meters vingar snurrar­ kanske­ 10–20 varv per ­minut.

Med 15 varv per minut rör sig spetsen på 50-metersvingen med 282,7 kilo­meter i timmen. 80-meters­vinger rör sig i 301,6 kilometer i timmen med tio varv per minut. Så fort går Formel 1-bilar någon gång eller två per varv. Men vindmöllorna gör det oupp­hörligt så länge det blåser ­lagom.

Då vill det till att flytta på sig. Det gör tyvärr inte fåglar­ och fladdermöss. De krossas­ eller klyvs. Höga vind­möllor stör därtill land­skapet och är farliga för flygplan. Dess­utom sänder vindmöllor ut ett lågfrekvent infraljud, som kan skada­ människors och djurs hörsel.

Inte så lyckat, särskilt som vindkraften egentligen inte behövs. Svensk vatten- och kärnkraft producerar ändå mer elektricitet än vi använder.

Tege Tornvall

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather