Figur 1. IUCN följer utvecklingen för rödlistade, utrotningshotade arter. Deras statiskt visar en tydligt nedgående trend sedan 1870.
Vår världskände expert på havets nivå, Nils-Axel Mörner rapporterar:
+ – + – + – +
Idag, den 16 maj, fick jag ett mejl från Greenpeace, som bad om bidrag på grund av:
”NÖDLÄGE: En miljon arter är på väg att utrotas”
Naturligtvis måste vi människor värna och vårda naturen och livet på jorden, men det är en grov överdrift när Greenpeace påstår att ”sex av tio vilda djur har försvunnit de senaste 50 åren”.
Vad säger The International Union for Conservation of Nature and Natural Resources (IUCN) själva kan man undra? Se grafen ovan.
Figur 2. IUCN har vissa uppgifter ända sedan 1500-talet. Samtliga utrotade arter per årtionde fram till år 2009.
Det var överdrifter och negligerande av fakta, som fick påståendet om att det var den ökande halten CO2 i atmosfären som var på väg att föra jorden till en katastrof, att få folk att tappa fattningen och hamna i ren hysteri.
Nu blir det med ständigt ökande tydlighet klart att uppvärmningen på ca 0,5° C efter 1970 är en helt naturlig effekt av solens 60-åriga variationscykel och att vi snart (om ca 20 år) kommer att befinna oss i ett kallt skede (och katastrofen blir då en flopp).
I det läget behövs ett nytt ”nödläge” och en ny ”katastrof” för att kunna fortsätta att dirigera och kontrollera oss människor.
Utan förankring i verkligheten och utan respekt för sanning och rätt går det bara att förvilla och dupera människor under en begränsad tid. Sedan hinner verkligheten ifatt: ”12 timmar har natten, sen blir det dag”, som Brecht uttryckte det.
+ – + – + – +
Verkligheten handlar alltså om en à två arter per år. En miljon är en grotesk överdrift.
De så kallade “ideella” organisationerna, NGO, Non Governmental Organisations, ex.vis Greenpeace, WWF och SNF, Svenska Naturskydds Föreningen, har med tiden utvecklats till “företag” med professionella chefer, som inte kan förväntas vara mindre giriga än chefer i oljebolag. I båda fallen gäller det att få in pengar till driften, de anställda och cheferna själva. I WWF får landscheferna i USA och Kanada högre löner än respektive president.
Skillnaden mellan oljebolag och NGO är att de förra får betalt för att leverera något som man kan se, ta på och väga, medan de senare levererar löften att avhjälpa något som de skräms med, ex.vis isbjörnarnas utrotning, Något som är en bluff och som de inte skulle kunna göra något alls emot, om faran vore verklig.
Andra sätt att skrämmas är “beräkningar” av utsikter för Jordens resurser, ex.vis att det går åt 4,2 Jordklot för att leva som vi gör. Men beräkningarna är fantasier av okunniga och oerfarna akademiker, som inte förstår de branscher de påstår sig räkna för. Så har de ex.vis alltid hävdat att oljan snart tar slut. Kopparn skulle vara slut år 2000, etc. Tyvärr är medias kunskapsnivå lika låg, så de fantasifulla spekulationerna sprids utan invändningar.
Alla NGO nämnda ovan har ledningar, som strävar till en global planekonomi, som de tror att de sin okunnighet till trots, skall kunna lotsa fram förnuftigare än vad demokratier med marknadsekonomi kan göra. De har inte läst sin historia. De tror på ideal, som egentligen är kommunistiska. Denna naivitet och okunskap är förfärande på de höga poster de nått.
+ – + – + – +
by 
Om en vindmölla dödar 800 fåglar per år borde antalet dödade insekter vara mångdubbelt fler. Kan det vara en orsak till att så många av våra pollinerande bin och humlor dör?
Lars
IPBES är en mellanstatlig FN-skapelse, precis som IPCC, och är ingen organisation av forskare utan för politiker som hoppas att få mer bidrag för att rädda artrikedomen
Oj! glömde, varje individuell vindmölla dödar 800 Pippis i snitt..
Vindkraften dödar ju en massa fåglar och andra flygfän, enligt vissa källor i USA så har vindparkerna i Californien utplånat hela fågelarter/populationer. Vi i Sverige är dock förskonade från dylika massutrotningar av våran fågelpopulation, för våra vindmöllor dödar bara ca: 800 pippis/år, borträknat alla fladdermöss som går åt.
Artdatabanken anger oförändrat läge beträffande Sverige (rödlistade arter). Då är det svårt förstå den angivna globala trenden.
Greenpeace menade nog att antalet vilda djur har minskat med 60 %, inte att antalet arter av vilda djur har minskat med 60 %. Den minskningen av antalet vilda djur bygger i sin tur på en rapport som WWF ligger bakom och som har stora brister. Brister som både WWF och Greenpeace naturligtvis struntar i.
Det är ungefär 800 arter som har konstaterats vara utdöda sedan 1500. Då kommer några pseudoforskare och hävdar att en miljon ytterligare ska dö ut de närmaste årtiondena. Seriöst är det då inte. Inga svenska journalister kommer visst på tanken att kolla upp, trots att påståendet saknar all rimlighet.
Data visar till och med att utrotningstakten har minskat och inte ökat. Det var nytt för mig. Pseudoforskarna borde känna till trenden. Endera är de för inkompetenta att känna till den, fast de borde. Eller så bestämde de sig för att hålla tyst om den.
Den där rapporten om en miljon hotade arter är inte ens publicerad än! Däremot finns en sammanfattning. Tydligen kör denna organisation, IPBES, med samma taktik som IPCC. Först skrivs en sammanfattning genom omröstning bland deltagande länder. Sedan skrivs en rapport, där författarna får anpassa sig till sammanfattningen, oavsett vad vetenskapen visar. Men så är chefen för IPBES Robert Watson, som tidigare har varit chef för just IPCC.
Förhoppningsvis är det nödläge för klimathotet, som bara finns i IPCCs klimatmodeller och inte i verkligheten.
Ingenting är permanent, våra egna liv, vår familj och allt annat runt omkring oss. Allt är alltid stadd i förändring. Livet på jorden är föränderligt, utan det hade vi människor aldrig utvecklats. Arter dör ut och nya kommer i dess ställe. Livsbetingelser förändras, livet självt är dynamiskt ständigt i rörelse.
Club of Rome en av de otaliga NGO:er som bildades 1968 har inriktningen att fokusera på miljö och resursfrågor. I deras egna skrifter kan man finna ursprunget till klimatlarmen. Klimatet är en fråga som rör alla oavsett var man bor och kan användas som medel för att få till stånd överstatliga regleringar.
Samma med denna nya larmrapport som är ämnad att flytta fokus från klimatet till utrotningsfrågan. Klimatet uppvisar som bekant inga tecken på att gå alarmisterna till mötes, det blir inte varmare. Måste hitta nya globala problem att torgföra så att världens länder kan och vill fortsätta att ge ifrån sig sitt nationella självbestämmande till globala överstatliga institutioner.
Hoten om en snar klimatkatastrof tappar mark. Allt fler människor och nationer inser att de förutsägelser som IPCC levererar saknar stöd i de observationer som vi alla kan göra själva. Behovet att få till ett nytt katastrofscenario som kräver globala åtgärder kommer lite i panik då klimatet inte längre håller måttet.