Figur 1. Expressens larm om ön Isle de Jean Charles som “sjunker i havet”

Expressen skriver:

Hela 98 procent av landytan har sjunkit i havet – och nu tvingas ursprungsbefolk-ningen flytta från sin historiska mark på Isle de Jean Charles i södra USA.

Den ön ligger i Louisiana på det stora deltat som floden Mississippi har slammat upp under tio tusen års översvämningar.

Figur 2. Ön Isle de Jean Charles ligger på Mississippis delta nära New Orleans

Att landet sjunker är ett problem på de flesta deltan till stora floder, där många av världens största städer ligger. Marken utgörs av uppslammade massor som alltid sätter sig. Innan “civilisationen” kunde skydda sig från översvämningarna, sköljde dessa över landet och avsatte nytt slam i takt med sättningen, så att nivån hölls någorlunda stabil.

Numera begränsas översvämningarna uppströms, så att mindre slam kommer med floden och nedströms bygger man skyddsvallar, så att mindre områden får tillskott av nytt slam. Och själva städerna, ex.vis New Orleans och Venedig skyddas särskilt omsorgsfullt och sjunker då sakta.

Det drabbar också Isle de Jean Charles, vilket absolut inte har någonting med “klimat-förändringarna” att göra, så som Expressen påstår. Det står också klart i de uppgifter journalisterna fått av lokalbefolkningen.

En man på 55 år förklarar att ett område försvann från det hans far var barn tills han själv var barn. Det bör ha gällt 30-och 40-talen, då utsläppen av koldioxid, det Expressens journalister menar med “klimatförändringarna”, var obetydliga. Det skulle de förstått, om de bara förmått tänka efter.

Riksdagsledamoten Jan Ericson i Ubbhult (M) refererar på sin blogg i dagens post till reportage om samma ö av SVT 2017 och Aftonbladet 2020 med samma falska påståenden om “klimatförändringarnas” följder.

Reportaget citerar öbor, som tror att havet stiger och tror att det gäller “överallt”. Deras lokalpress har alltså vilselett dem med samma enfald och okunnighet som Expressen.

“Klimatredaktionen” nedlagd

Med pandemin som förevändning lade Expressen i fjol ned den 5 kvinnor starka “Klimat-redaktionen”. Den visade tydligt att ledningens ambitioner inte är att förmedla “allsidiga nyheter” och kunnig analys av dem. Istället var målsättningen att skrämma läsarna med katastrofer som konsekvent skylldes på “utsläppen”. Den målsättningen har även dagens reportrar haft med sig till Louisiana.

Företaget tycks sakna det alla “vanliga” företag måste ha: En kvalitetskontroll. Framtidens historiker kommer att undra hur läskunniga, fullvuxna företagsledare kunnat driva sitt företag så långt bort från sin verkliga uppgift, och så försnilla sitt existensberättigande.

+ – + – + – +

by

Figur 1. Modell av “M/S Emma Mærsk” i skeppsprovningsränna

Inför tillverkning av nya typer av stora fartyg eller flygplan står så stora värden på spel att man provkör modeller, vars data mäts med stor noggrannhet. Sedan kan dessa räknas om till full storlek med kända ekvationer. Detta ger god tillförlitlighet avseende de flesta parametrar.

M/S Emma Mærsk är 397 meter lång varför jag antar att modellen är ungefär i skala 1:100, d.v.s. 4 meter lång. Provningen kan avse olika form på bogen, fören, för optimalt effektbehov, reaktionerna av roderutslag, reaktioner på vågor, med mera.

Men i full skala kan problem uppstå:

Figur 2. “M/S Ever Given” på tvären i Suez-kanalen

Förklaringen till “olyckan” är att vindarna från Sahara var så oförutsett starka att de drev fartyget snett. Med flera tusen containrar lastade högt erbjuder fartyget ett stort vindfång.

Det blåste alltså från babord, vänster, vilket gjorde att roderna i aktern måste tvinga denna mot styrbord, höger. Men den smala kanalen tycks inte ha erbjudit tillräckligt svängrum. Fartyget körde fast i kanalens högra sida. Den levande kraften i fartyget drev aktern framåt, så att det kom att svänga ut över kanalens hela bredd.

Detta fartyg var också nästan 400 meter långt. Jag utgår från att en modell av det testats noggrant. Men man “tänkte inte på” att testa för kraftig sidvind i en trång kanal. Typiskt för den osäkerhet som alltid vidlåter modelltestning.

Figur 3. M/S Emma Mærsk är försedd med tvärställda propellrar både i fören och aktern.

Märkningen ovan vattenlinjen visar var sådana finns. De gör att fartyget kan manövreras mycket precist och lägga till i hamnarna utan assistans av bogserbåtar. Hade “M/S Ever Given” haft sådana, skulle fadäsen ha undvikits.

Fullskaleprov är möjligt

M/S Emma Mærsk är det första fartyget i en serie på åtta. När hon är i sjön, kan hon användas för prov i full skala, vilket kan ge en finslipning av vissa egenskaper. Då kan ändringar göras i konstruktionen av de senare exemplaren med förvissning om att man säkert vet vilka resultaten blir.

IPCC gör modeller av klimatet

Fartyg är så stora att man använder modeller av dem, för att se “framtiden”, d.v.s. hur de bär sig åt, när de blir färdigbyggda. Uppenbarligen är “klimatet” mycket större, varför det naturligtvis är logiskt att försöka finna modeller av det. IPCC har konstaterat att de inte klarar av att beräkna hur klimatet förändras. Därför förlitar de sig på matematiska “klimatmodeller”. Det är vad dessa visar om framtiden, som IPCC anser “bevisar” hur klimatet kommer att ändras.

Figur 4. IPCC:s 73 “klimatmodeller” jämförda med faktiska mätningar, cirklar och kvadrater

Det enkla faktum att man har så många “klimatmodeller” och de visar så olika resultat är tillräckligt bevis för att de är meningslösa. Detta bekräftas av att de avlägsnar sig allt mer från verkligheten.

Ändå är det på medelvärdet av modellerna, som IPCC baserar sina larm. Och modellerna måste byggas på tjogtals gissningar, eftersom man vet så lite om klimatets drivkrafter.

Klimatet kan inte skalas ner 1:100 eller 1:1.000, så att man någorlunda vet vad man sysslar med. Dess modeller måste därför byggas på gissningar, vilket gör dem helt värdelösa som bevis ända tills någon eller några modeller visat att de kunnat förutsäga klimatet korrekt under 30 à 60 år.

Dit är det fortfarande långt kvar. Mycket långt.

+ – + – + – +

by

Figur 1. Polens president Andrzej Duda planerar att bygga sex reaktorer

Polen har idag inga kärnkraftverk, men stora fyndigheter av kol. Dess elproduktion består naturligen huvudsakligen av kolkraft, som man säger sig vilja avveckla, för att möta EU:s krav på minskade utsläpp. Enligt vanligen välinformerade Die Welt planerar man i Polen att bygga två eller tre kärnkraftverk med tillsammans sex reaktorer med en total kapacitet upp till 10 GW.

Artikeln den 17/5 har rubriken:

Bei der Energiewende setzt nun ausgerechnet Polen auf Atomstrom

(I Energiewende satsar nu närmsta grannen Polen på kärnkraft)

Investeringarna beräknas till € 30 miljarder, d.v.s. drygt SEK 300 miljarder. Driften planeras börja 2033. I Tyskland oroar sig anti-kärnkraft-lobbyn för att kraftverken kommer att placeras nära dess gräns.

Figur 2. Västeuropas kärnkraftnationer 2019 med Polens framtida placering

Flera länder har program för att avveckla kärnkraft, ex.vis Sverige och Tyskland, men debatt därom pågår i flera länder.

Figur 3. Tabell över rangordningen mellan nationerna

Polen kommer att nå en obestridd plats nr två så som planerna i länderna ser ut nu.

+ – + – + – +

by

Så har media larmat om “värmekatastrofen” i 30 år, men nu blir planeten kallare

Häromdagen hörde jag på P1 att man diskuterade den rasbiologiska forskningen i Uppsala. Vetenskapsradion tror jag det var. Det togs ett riksdagsbeslut i maj år 1921 att inrätta det rasbiologiska institutet i Uppsala. För 100 år sedan alltså. Ledamöter från samtliga fem riksdagspartier stödde propositionen. Socialdemokrater, kommunister, högerpartister, bondeförbundare och liberaler. Ungefär en tredjedel av riksdagens ledamöter röstade nej, men inte på grund av att de ogillade projektet utan för att de tyckte det var för dyrt och därför ej borde startas.

Institutets chef blev läkaren Herman Lundborg.

Nu hundra år senare kan vi inte förstå att man ens kunde hålla på med sådan forskning. Ja det är ju så att man som svensk liksom vrider sig i stolen och skäms litet grand. Vårt land tillhörde dessutom de ledande inom detta forskningsfält. Som släkt- och hembygdsforska-re stöter jag då och då på berättelser, både muntliga och skriftliga hur det gick till vid dessa undersökningar. Man blir både litet illa till mods och häpen. Och det var comme-il-faut ända till början av 1950-talet.

IPCC grundades 1988 med Bert Bolin som dess förste ordförande. Och Sverige har ju allt-sedan dess försökt framställa sig som den nation som är ledande i klimatarbete. Att koldi-oxid i atmosfären är farlig har trummats in allt ihärdigare. Och alla svenska politiska partier stöder och hejar på denna typ av forskning med olika grad av frenesi. Inga media yttrar sig kritiskt förutom enstaka inlägg på någon ledarsida, debattforum eller insändarsida. Vad jag förstår klarade sig rasbiologin också från omfattande kritik i den tidens media.

Tänk om svenska journalister om två generationer sitter och vrider sig litet i stolen och frågar sig hur det kunde bli på det där viset under decennierna runt år 2000. Klimatet blev ju inte varmare utan istället kallare! Man studerar media och riksdagsprotokoll, analyserar och försöker förstå. Klimatideologin drevs ju inte av någon liten religiös sekt konstaterar man, den var helt dominerande i Sverige, Europa och alla andra I-länder. Inget av våra 8 politiska partier var emot. Kunde det vara så att partierna bedömde att folk tyckte det var ”häftigt” att betala klimatskatter? Populärare än högre inkomstskatt, fastighetsskatt eller moms. För politiker behöver ju dra in skattepengar, för att betala de reformer de tilldelar folket. De ser nog det som sitt kall.

 Men medierna då! De som alltid rättfärdigar sig själva som granskare av makten. Vad gjorde dom? Varför jamsade de med? Var det så att chefredaktörerna likt de gamla romer-ska härskarna ville ”ge bröd och skådespel åt folket”. Alarmism och en tipping point om tio år säljer mycket bättre än några lugnande ord efter en journalistisk genomgång av fakta.

Jag kommer ju inte själv att få uppleva den kommande analysen på 2070-talet. Herman Lundborg har fått bära hundhuvudet då det gäller rasbiologin i Sverige. Nu tror jag inte Bert Bolin får samma framträdande roll i en kommande analys av ”klimatideologin”. Det vimlar ju av efterföljare.

Tänk om man säger så här: Hur kunde detta få ske? Skylla en ganska liten klimatförändring på koldioxid. Ökad halt av koldioxid hade ju tvärtom bidragit till minskad ökenutbredning och kraftigt ökad produktion av odlade grödor. Och här i Sverige kunde man läsa rapporter och med egna ögon se skogens ökade tillväxt. Och inget av 8 politiska partier förstod eller vågade ta upp frågan.

Ja, det är sannerligen en gåta.

Tänk om man på något sätt kunde få sitta med vid borden. Att få höra diskussioner om sekelskiftets klimattokerier som media då döpt alltihop till.

Torbjörn Lang

+ – + – + – +

by

Flera köldrekord i Kanada i februari

2021-05-16 VLT, Västmanlands Läns Tidning

Köldrekord runt hela globen aviserar kallare klimat

I februari omkom 69 personer i USA i en snöstorm. I Texas stoppade ett utbrett strömavbrott pumparna för naturgas. I temperaturer ner till minus 20 grader blev ett otal oisolerade hus obeboeliga sedan vattenledningarna frusit sönder.

Den 30 april hade den globala medeltemperaturen sjunkit 0,45 ºC på ett halvår. Det är ovanligt mycket. Den blev lägre än medelvärdet 1991 – 2020.

England hade sin kallaste april sedan 1922. Den 4 maj snöade det i the Lake District så att man öppnade skidbackarna. I Tyskland var april kallast sedan 1977.

Här några axplock:

• I Kina har 20 väderstationer nått historiska köldrekord eller satt nya.
• I februari noterade Alberta, Kanada, 41 rekord och Manitoba 20.
• Moskva fick det värsta snöfallet på 50 år.
• Iwamizawa City, Japan fick mer än två meter snö, 2 000 bilar fast i snön.
• Det snöade i Libyen, Egypten, Syrien, Israel, Jordanien och Saudiarabien.
• Aten och Grekland fick en långvarig snöstorm.
• Norra halvklotet fick extremt mycket snö som kortar säsongen för odling.
• New South Wales, Australien hade sin kallaste sommar på 10 år.
• I Lesotho, Sydafrika, snöade det den 30 april, innan vintern har börjat.
• Nya Zeeland har fått en tidig vinter.
• I april snöade det i Ungern.
• Schweiz noterar den lägsta apriltemperaturen på 30 år.
• I april hotar nattfrost vinskörden i östra Frankrike och delar av USA.
• Island har noterat den lägsta majtemperaturen i historien.

Ett eller två sådana rekord är ”väder”. Men så många runt båda halvkloten aviserar tydligt ett kyligare klimat. Solen har nu gått in i en extremt passiv fas lika dem för 200 och 400 år sedan. Då var klimatet kallt.

Sture Åström

nätverket Klimatsans

+ – + – + – +

2021-05-25 Gotlands Allehanda

Köldrekord runt hela globen

+ – + – + – +

by

Lena Andersson skriver en sensationell ledare i SvD den 15/5

Den är alltså inte sensationell alls för oss som förstått vad “klimatkrisen ” handlar om. Det sensationella är att ett av Sveriges riksmedia börjat tala sanning om “klimatkrisen”.

En av våra medlemmar tilldelade henne omedelbart högsta betyget: 5 guldstjärnor.

Hennes ledare har rubriken:

Journalistiken sviker sitt uppdrag i klimatfrågan

(Tillgänglig på nätet ännu på kvällen.)

Bland kommentarerna finner jag en som utrycker mina reaktioner så väl, att jag återger den oavkortad. Dess författare är Leif V Erixell, ordförande för MedborgarRättsRörelsen Sverige, MRRS. Det torde vara den organisation som mest tydligt, uthålligt och odelat ställer sig på väljarnas sida gentemot den skrå-liknande “Politiken” och de samfällt vänstervridna “Media”. Jag kursiverar citat från artikeln.

+ – + – + – +

Jag hade Torbjörn Tännsjö som lärare i praktisk filosofi en gång i tiden. Självklart kom jag på kant med honom, eftersom jag var en frihetlig humanist och han en kommunist (som de flesta andra lärare inom filosofin på den tiden).

Vi tvingades läsa hans ”Demokrati och proletär revolution” i vilken proletariatets diktatur försvarades med pseudodemokratiska och ytterst ihåliga argument. Och om man på en skrivning inte på något sätt kunde inse det fina i hans teser, fick man kämpa för godkänt hur briljant man än lade ut texten i andra frågor. Sedan dess betraktar jag Tännsjö som en av de främsta kontraindikatorerna på sanning, frihet och rätt. Det har hittills aldrig slagit fel.

Självklart har Tobbe T nu inte bara hamnat i klimatalarmistlägret utan blivit en av dess mest extrema och farliga/bisarra exponenter.

Sveriges Television kör denna vår en domedagsserie på nyheterna, ”Jordens feber”, enligt vilken allt är för sent. Filosofen Torbjörn Tännsjö hävdar i förbifarten i en nyutkommen intervjubok att vi kommer att ”koka oss själva till döds“, vilket gör att han hoppas på att någon befintlig global institution … tar makten och genom folkets stöd genomför en politik som tvingar restriktioner på de mäktiga ekonomiska intressena.

I väntan på det sätter han sitt sista hopp till en globaldespotisk regim. (Filosofi och pandemi, Norma förlag)

Lena Anderssons text är f.ö. en av de första vi har sett där systemmedia (alarmistideologins och därmed Mp:s vakthundar) släppt igenom en seriös text om det påstådda ”klimathotet”. Den 15 maj 2021 är därför en märkesdag.

Nu får vi se hur detta spelar ut. Det är inte särskilt höga odds på att Lena Andersson får lämna SvD, som ju helt okritiskt drivit den ensidiga klimatalarmismen in absurdum. Men kanske också något kan vända. Högre odds dock på det alternativet.

Ni vet hur valsen går i nämnda medier: ”Varje skogsbrand, orkan, skyfall, värmebölja, köldknäpp, snöstorm och inställt Vasalopp tas för bevis. Trots att avvikande väder alltid har förekommit presenteras det som en konsekvens av uppvärmningen och som varningstecken. . . Till och med sistlidna vinter och infrusna vår ses som ett tecken på ”uppvärmningen”.

Detta är förstås typiskt tecken på ett irrationellt sektbeteende och kan liknas vid marxismens gamla metod att tolka människor, som ännu inte sett det vetenskapliga i nämnda lära, som bärare av ett ”falskt medvetande”: allt är ju i själva verket ett resultat av klasskamp och överbyggnadens och ”borgerlighetens” fåfänga självförsvar etc. Det är förövrigt ingen slump att de flesta alarmister är eller har varit vänster. Man hoppar från en totalitär sten till en annan, när den föregående svämmas över av berättigad kritik. Att vi måste montera ned ”kapitalismen” för att rädda ”klimatet” (heliga enfald!) är således ingen slump. Vilket i sig borde får alla frihetliga krafter att rannsaka inte bara den påstådda vetenskapen bakom ”hotet” utan motiven för beteendet, vilka när de upptäcks i sig förklarar mycket av intoleransen, trosvissheten och stigmatiseringen av skeptiker.

Det är det vanliga gamla vänsterbeteendet, bara från en ny plattform. Samma förövare som i de andra strukturerna har kunnat identifieras och kallas till rannsakning. Inte minst den ambitionen gör det nödvändigt att utsläppen ensamma orsakar uppvärmningen. Solens strålar är svåra att anklaga för något. Andra syndare lämpar sig bättre: kolonisatörerna, industrialisterna, kapitalisterna – västerlandet. (Kina skrattar hela vägen till banken.)

Det man dock ser med viss ömkan på är alla de påstått liberala krafter som säger sig tro på alarmismen och på ett genompolitiserat organ som IPCC och dess ständigt i K. Poppers mening falsifierade ”modeller” (Prof. John Christy et al. plus vanlig klimathistoria).

Dessa “liberaler” kan inte betraktas som annat än medlöpare och svagsinta svassare för att få vara kvar i den mediala klimathotsvänliga stugvärmen. Men en dag ska även deras historia skrivas. Bristande karaktär och kritisk förmåga kan i det långa loppet inte döljas. Det behöver dock inte Lena Andersson frukta. Säga vad man vill om vissa av hennes analyser, men hon tenderar att följa, men framförallt respektera, sitt eget förnuft och inte böja sig för sekundära kortsiktiga belöningar, vilket fler borde lära sig något av.

Leif V. Erixell

+ – + – + – +

by

Figur 1. Carlos Tavares chef för Stellantis, nr 4 i bilvärlden

Han talade på Financial Times konferens “Future of the Car”11-13:e maj 2021. (Lägg märke till bakgrunden: Franska PSA har förvärvat tyska Opel från General Motors.)

+ – + – + – +

Bilchef: elbilar för dyra för vanligt folk

Det är mest välbeställda i rika välfärdsländer som har råd med elbilar. Det menar Carlos Tavares. Han är mest tekniskt kunnig av bilvärldens högsta chefer med examen från det ledande franska teknikinstitutet École Centrale Paris.

Tavares har haft höga chefsposter hos Renault, var chef för Peugeot och leder nu den sammanslagna gruppen Stellantis. Där ingår Citroën och Peugeot, Opel och Vauxhall, Chrysler samt Fiat med Alfa Romeo och Ferrari.

Dessutom har han varit framgångsrik rally- och racerförare och hade ledande roller i motorutveckling för Renault och Peugeot i Formel 1. Han vet alltså vad han talar om.

På en konferens ordnad av tidningen Financial Times sade Tavares att han inte kan tänka sig ett demokratiskt samhälle där bara rika har fri rörlighet och övriga hänvisas till allmänna färdmedel.

Som exempel tog han småbilen Vauxhall Corsa (engelskbyggd Opel). Den kostar med bensinmotor 16.000 pund men 26.400 pund med eldrift. För medelstora bilar är skillnaden större.

Figur 2. Tyska Opel Corsa lika engelska Vauxhall Corsa

”Hur kan vi värna fri rörlighet för medelklassen, som inte har råd med en elbil för 30.000 pund (340-350.000 kronor), när de kan få en vanlig bil för hälften?”, frågade Tavares och menade att de flesta då behåller äldre bilar med smutsigare avgaser.

Han anklagade politiker för att tvinga biltillverkare att byta till elbilar i stället för att göra vanliga bilar renare och billigare att tillverka och köra.

”Det är inte bilindustrin som har beslutat om elbilar”, betonade han och påpekade att elbilar med sina tunga batterier vanligen väger 300-500 kg mer än vanliga bilar. Därför kräver de också mer energi per körd mil.

Tavares uppmanade politiker och miljöaktörer att räkna med alla resurser som elbilar tar i anspråk hela vägen för tillverkning, användning och skrotning med sällsynta, dyra och miljöfarliga metaller i sina batterier.

Enligt gruvjätten Glencores chef Ivan Glasenberg har biltillverkarna knappast råmaterial i reserv för elbilar. Det kan enligt Carlos Tavares ytterligare höja priset på råvaror.

Tege Tornvall

+ – + – + – +

by

Figur 1. Elproduktionen under de fyra första månaderna 2021 i alla länder med komplett statistik

Med viss förvåning noterar jag den låga produktionen i Storbritannien, Schweiz, Holland och Danmark. De två senare är förstås kända för sin agrara produktion.

Figur 2. Andelen “Icke Förnybar” el

Här är kärnkraften inkluderad. Dock torde även “De Gröna” snart inse att det inte går att stänga kärnkraften. Frankrike kan nog aldrig gå med på det. Och vad Frankrike gör gäller för hela EU.

+ – + – + – +

by

The Colonial Pipeline försörjer östra USA med flytande bränsle från Texas

Kapaciteten uppges till 100 miljoner gallon per dag, nästan 400.000 m³ per dag, vilket utgör 45 % av allt bränsle i de östra delstaterna. Det gäller såväl bensin som diesel och jet-bränsle samt olja för oljepannor. Driften har varit stoppad sedan den 7:e maj på grund av en Cyberattack mot de datorer som styr flödet. Förövarna vill inte betraktas som terrorister utan som pålitliga kriminella som bara vill tjäna pengar. De begär en lösensumma för att öppna upp programvaran. Dess storlek är inte angiven.

Anmärkningsvärt är att deras program inte fungerar med det ryska alfabetet, vilket BBC uppger sig ha funnit ut.

Man har förklarat ett regionalt nödläge, där bränsletransporter skiftas över till vägarna.

+ – + – + – +

Sårbarheten i Sverige ? ?

Hur många nationella datasystem har vi i Sverige, som kan utsättas för intrång av hackare med krav på lösepenningar ?

+ – + – + – +

by

Svenska Kraftnät i Lyby, Hörby. Omriktarstationerna till höger och ställverket till vänster

Provkörningar har startat

Helsingborgs Dagblad/Sydsvenskan rapporterar den 11/5:

Den viktiga högspänningskabeln provkörs sedan i fredags med successivt ökad effekt.

Svenska Kraftnät skriver i ett internmeddelande:

Sydvästlänkens samtliga fyra omriktare är nu i drift. Effektöverföring 400 MW per länk, effektriktning söderut. Detta är körplanen som planeras gälla från nu och över helgen.

HD kompletterar:

De senaste veckorna har ett tjugotal tekniker från General Electric i England och Frankrike tillsammans med ett trettiotal kolleger från Svenska kraftnät justerat mjukvaran vid Sydvästlänkens omriktarstation i skånska Lyby. Under tidigare provdrift har effekten begränsats till 50 procent (2×300 MW). Nu har den skruvats upp till 67 procent (2×400 MW).

Sydvästlänkens projektledare Sverker Ekehage säger:

– Jag har full tilltro till att vi för projektet i mål. Jag ser inte något idag som kan hindra oss från att gå i mål den 15:e augusti.

Jovisst, men det har väl ingen tvivlat på i sju års tid ?

Vi konsumenter hoppas att tilltron skall besannas denna gång.

+ – + – + – +

by