Figur 1. Hamnen i Freeport, Texas, är en av sju i USA, utrustade för export av LNG
Nyheten om en brand där påverkar direkt tillgången på naturgas i Europa och därmed dess pris och elens pris, vilket kommer att märkas även i Skåne. Jag har inte sett att nyheten nämnts i svenska media. De tycks inte förstå dess betydelse. Här en översättning av en post på WUWT:
Kommer du ihåg i mars, när Biden lovade att öka amerikansk LNG-export till Europa?
23 JUNI 2022
Brand orsakar avstängning av Freeports exportterminal för flytande naturgas, LNG.
Den 8 juni 2022 ledde en brand i Freeport LNG:s anläggning för flytande naturgas i Texas till att anläggningen stängdes helt. Avstängningen av Freeport LNG kommer att minska USA:s totala kapacitet för export av flytande naturgas (LNG) med cirka 2 miljarder kubikfot per dag (Bcf/d), eller 17 % av USA:s totala kapacitet för export av LNG.
Freeport LNG är en av sju LNG-exportanläggningar som är verksamma i USA. Freeport LNG har tre operativa linjer för kylning av gasen till -162 °C så att den blir flytande. De har en kombinerad baskapacitet på 1,98 Bcf/d och en toppkapacitet på 2,14 Bcf/d.
Anläggningen levererade sin första LNG-last i september 2019, och det var den femte amerikanska LNG-exportterminalen som kom online i de nedre 48 delstaterna. En fjärde linje (med en kapacitet på 0,67 Bcf/d) har godkänts fullt ut, men dess ägare har ännu inte fattat ett slutgiltigt investeringsbeslut.
Enligt Freeport LNG Development, L.P, tyder den preliminära bedömningen på att branden orsakades av övertryck i en LNG-rörledning som flyttar LNG från anläggningens lagrings-tank till terminalens dockningsanläggning. Branden påverkade inte Freeport LNG:s huvud-anläggningar, såsom dess kylutrustning, LNG-lagringstankar, dockningsanläggningar eller LNG-processområden. Företaget meddelade att man inte förväntar sig att terminalen ska återgå till full service förrän i slutet av 2022, även om man siktar på att ha terminalen delvis i drift om cirka 90 dagar.
+ – + – + – +
Leveranser huvdsakligen till Europa
EIA
Figur 2. Exporten från Freeport LNG åren 2020 ‒ 2022
Notera att staplarna visar takten i leveranserna, miljarder kubikfot per dag. De har tydligt skiftat över till Europa.
Marknadernas reaktioner på branden har varit naturliga: Stoppet betydde att i USA skulle plötsligt större mängder naturgas säljas. Självklart föll priset. I Europa minskade den förväntade tillgången lika plötsligt. Självklart steg priset.
(Den gröna paradoxen – fallgroparna med grön energi och hur man kan övervinna dem)
En ofta förbisedd aspekt, som gäller både vind- och solkraft, är att deras respektive turbiner och paneler står inför extrema utmaningar för deras återvinning. Den genomsnittliga livslängden för ett vindkraftverk är ungefär 20 år, medan det för en solpanel är någonstans mellan 25 och 30 år.
Avveckling av vindkraftverk kommer med en hög kostnad, ungefär $532 000 per vindturbin. För vindkraftverk till havs varierar kostnaden allt från $223 000 till $668 800 per MW.
Uppgifterna om kostnaden för avveckling av solpaneler är för närvarande något skissartade. Tillgängliga uppskattningar pekar dock på ungefär $60 000 för ett markmonterat 2-MW solpanelssystem, vilket ger kostnaden upp till ungefär $30 000 per MW.
Vissa material är återvinningsbara, men vindkraftverkens stora vingar är det inte. Resultatet är att de ofta grävs ner på soptippar. Även om vissa solpanelskomponenter är återvinningsbara, aluminiumramen är ett anmärkningsvärt exempel, är många andra komponenter inte lika återvinningsbara. Det innebär att utslitna solpanelers solcellssystem får samma slut som vindkraftverkens vingar, nämligen i deponier, där de släpper ut giftiga material i jorden.
År 2050 kommer turbinernas vingar att utgöra cirka 43,4 miljoner ton avfall. I fjol tillkännagav vindkraftstillverkaren Vestas planer på en ny teknik för att separera glaset eller kolfibern från hartset i vingarna, vilket i teorin skulle göra dem återvinningsbara.
Även om utslitna vingar och paneler inte kommer att vara en brådskande fråga förrän om ett eller två decennier, är det ändå viktigt att vidta förebyggande åtgärder nu. Enbart de återvinningsbara materialen i gamla solcellsmoduler kommer att ha ett förväntat värde på ungefär 450 miljoner dollar i återvinningsbara tillgångar år 2030 och 15 miljarder dollar år 2050. Med tanke på denna lukrativa potential borde det finnas större incitament för både företag och forskare att hitta sätt att optimera återvinningen av vingar och paneler än vad vi ser för närvarande.
Att hitta sätt att ta itu med den gröna paradoxen är avgörande om vi vill vara så hållbara och miljövänliga som vi utger oss för att vara. Nästa generation kommer att hålla oss ansvariga för de åtgärder vi vidtar idag och detta, inte en liten del, omfattar också påstådda “gröna” lösningar.
+ – + – + – +
Var finns pengarna ? ?
Det är alltså fråga om stora belopp för att skrota anläggningarna för “förnybar” energi, särskilt med tanke på att återställa naturen efteråt. Hur får man upp ett fundament från havsbotten på 40 meters djup ? Det kommer knappast att ske, eftersom ingen ser dem. Men fundament på land syns. Även om de lämnas kvar blir kostnaderna för att demontera maskinhus och riva tornet högst betydande. När maskineriet blir olönsamt glider företaget mot konkurs. Är det troligt att ett konkursfärdigt företag har så stor kassa att det kan betala skrotningen ? ?
Behövs lagstiftning som säkerställer att pengarna finns ?
I Markbygden utanför Piteå röjer man skog för uppställningsplatser till 1.101 vindkraftverk, vägar till dem och kraftledningsgator
Et grønt Sverige er bedre end vindmølle- og solcelleparker.
Sverige har allerede bidraget stort til at mindske global opvarmning.
Sverige har store landområder med skov og anden grøn beplantning. Sammenholdt med et begrænset antal indbyggere giver det et stort grønt areal pr. indbygger.
Nyere forskning viser, at skove og grøn beplantning i overraskende stor udstrækning har begrænset den globale opvarmning.
Derfor kan Sverige kompensere udslip af CO2 med den kølende effekt fra sine store grønne arealer.
Det er ikke nødvendigt at opstille så mange solcelle- og vindmølleparker som ellers planlagt. Slet ikke hvis de betyder rydning af skov og anden beplantning. Det er direkte skadeligt for klimaet. Det forringer også livskvaliteten for naboer til solcelle- og vindmølleparker.
Skove danner lavthængende skyer, som køler klimaet. Især skove med nåletræer er rigtig gode til at danne skyer. Det fortæller European Space Agency.
NASA fortæller, at kloden i de sidste 15 år er blevet grønnere, og det har haft en kraftig kølende effekt på global temperatur. Effekten er så stor, at det svarer til al den energi, som blev produceret og forbrugt i hele 2015. Studiet fortæller også, at den kølende effekt var 25 gange større end varmeeffekten på grund af nedhugning af regnskov.
Studiet fortæller, at den kølende effekt udgør 10-20% af global opvarmning. Hertil kommer effekten af, at træer opsuger og lagrer mængder af CO2, og at skove danner lavthængende skyer, som køler klimaet,
Hvis svenske politikere ville gøre noget godt for klimaet, så brugte de pengene på rejsning af ny skov og en grøn tilplantning af enhver ledig plet i Sverige.
Grenfell Tower är den värsta branden i London i sen tid. Wikipedia:
Branden i Grenfell Tower var en brand som bröt ut vid 00:50-tiden lokal tid natten mot 14 juni 2017 i 24-våningshuset Grenfell Tower i North Kensington, London. 72 människor miste livet i branden. Byggnaden står (2019) kvar men är totalförstörd och planeras rivas 2022.
Jag översätter rapporten i The Telegraph:
+ – + – + – +
Lägenhetsbrand nära Grenfell Tower utlöstes av elcykel
Boende hävdar att inga larm eller sprinkler gick igång efter brand i lägenheten i västra London som började när en elcykel laddades.
En elcykel utlöste en brand på 12:e våningen i ett kvarter med höghus i västra London, mindre än en mil från Grenfell Tower, där 72 människor dog i en brand 2017.
Brandmän och ambulanspersonal kallades till platsen på tisdagsmorgonen. En boende i flerfamiljshuset sa att branden började när hans vän laddade en elcykel i sitt hem.
Liiban Shakat sa att hans besökare, som han kallade Abid Naser Mohamed, väckte honom på tisdagsmorgonen med en “svart mun” av röken och ledde honom till gästrummet, som var uppslukat av lågor.
Mohamed hade andats in rök och fördes till sjukhus sade Shakat. 38-åringen, som har bott i byggnaden i mer än 20 år, mindes att han såg Grenfell Tower brinna från samma lägenhet som fattade eld på tisdagen.
När han pratade med reportrar utanför byggnaden och fortfarande bar sina macawier – en traditionell somalisk pyjamasstil – sa han: ”Han tvingar mig att vakna. Jag följer honom. Jag gick in i rummet och hela rummet brinner. Jag sprang till diskbänken, jag tog en hink med vatten och försökte avskräcka elden men sedan blev den värre.”
Han tillade: “[Min vän] var i rummet som brann. Han låg i sängen. Hans mun var svart eftersom han andades in så mycket rök.” Mr Shakat sa att inget brandlarm eller sprinkler hade gått igång och att han enligt uppgift inte kunde använda hissen, för att fly byggnaden, eftersom den automatiskt stängs av när det brinner.
“Jag var i chock”, sa han. “Jag visste inte vad jag skulle göra.” Åtminstone ett dussin rädd-ningsfordon kantade gatorna runt byggnaden. Några boende lade ut handdukar och började sola i ett grönt område utanför, medan de väntade på att få återvända till sina lägenheter.
Video från platsen visade ett svårt förkolnat och svärtat fönster på 12:e våningen, med beläggning av sot och aska runt fönstren till den drabbade lägenheten.
Under tiden kallades räddningstjänsten till en separat lägenhetsbrand i Manor Park, där en del av en lägenhet på 13:e våningen i ett 15-våningshus brann. Omkring 60 personer lämnade byggnaden innan cirka 100 brandmän anlände.
Jan Blomgren, professor i tillämpad kärnfysik, har varit flitig debattör om Sveriges ener-gisystem, dels inom Timbro, och dels hos SwebbTV, ex.vis den 18 maj med citatet ovan.
De mediakanalerna har emellertid Sveriges “beslutsfattare” ansett som “alternativa”, vilka därför kunnat negligeras. Nu har sensationen inträffat att SvD, ett “etablerat” pressorgan, tagit in en debattartikel av honom. Den är en replik på en artikel av fyra väl “etablerade” röster för den förda klimatpolitiken:
Svante Axelsson nationell samordnare för Fossilfritt Sverige Åsa Pettersson vd, Energiföretagen Sverige Jan Moström vd och koncernchef, LKAB Mikael Källgren affärsområdeschef förnybar energi, SCA
Dessa författare får ofta tillträde till media.
+ – + – + – +
2022-06-22, SvD, SVENSKA DAGBLADET, professor Jan Blomgren:
Att utmåla en fiktiv harmoni där alla kraftslag arbetar tillsammans mot samma mål har mycket lite med verkligheten att göra. Det skriver Jan Blomgren i en replik.
”De senaste trettio åren har vi gått från att göra det som fungerar till att göra det som låter bra”. Dessa ord av den amerikanska nationalekonomen Thomas Sowell ringer i öronen när jag läser debattartikeln ”Alla fossilfria energislag kommer behövas”. Fyra författare hävdar att alla fossilfria energislag behövs för att klara klimatkrisen, och efterfrågar breda politiska överenskommelser.
Några av de förslag man framför är intressanta och värda att följas upp. Det är notabelt att man likafullt bortser från hur verkligheten ser ut i det svenska elsystemet. El är en komplicerad trepartsdans, där produktion, överföring och användning måste vara i balans i varje ögonblick.
Planerbar kraft
Det finns fyra stora sätt att skapa planerbar kraft. Det är kolkraft, fossil gas, vattenkraft och kärnkraft. De första två faller bort om vi vill ha fossilfri el. Det finns i praktiken ingen vattenkraft att bygga ut i södra Sverige.
På ren svenska: den bistra sanningen är att vi kan välja på kärnkraft. Punkt.
Då är det intressant att författarna i sin förmenta teknikneutralitet glömmer (?) den effektivaste kraftkällan för södra Sverige: storskalig kärnkraft.
Småskaliga reaktorer
Att författarna drar en lans för småskaliga reaktorer noteras med tacksamhet. Dock, dagens lagar och regelverk gör det både dyrare och svårare än nödvändigt.
Södra Sverige
Södra Sveriges elsystem i dag kan sammanfattas brutalt:
Författat debattboken Allt du behöver veta om Sveriges elförsörjning.
Våra “beslutsfattare” i Regering och Riksdag bortser envist från de bestämda bedömningar som gjorts av verkliga experter som professorerna Jan Blomgren och Per Fahlén samt mångårige ansvarige för stamnätet på Vattenfall, Sivert Göthlin.
Notera att den sistnämnde varnade för dagens elbrist redan 2018 !
Lilla Miljöpartiet på vänstra sidan och lite större Centern har drivit in Riksdagen i det stora projektet “Kimatomställningen”
Leif W har varit engagerad i ledningen för flera stora projekt och har några frågor:
+ – + – + – +
Apropå klimatet . . .
Alla som deltagit i ett större projekt vet att det inte är möjligt att från start veta exakt var man kommer att hamna.
Det finns förstås ett övergripande mål, men speciellt om projektet är omfattande, så upprättar man delmål och/eller kontrollpunkter utefter vägen. Regelmässigt har man en totalbudget, men finansierar bara fram till nästa delmål.
Väl där vet man ju så mycket mer.
Det är så man gör.
Nu har Regering och Riksdag dragit in miljard efter miljard i klimatkrisens namn. Det har pågått i åratal.
Nu vill jag veta vad våra pengar har ändrat på, så några frågor:
Vilket är slutmålet?
Vilka delmål har man passerat?
Hur har måluppfyllelsen varit för delmålen?
Hur mäter man uppfyllelsen?
Vilka metoder används vid mätningen av uppfyllelsen?
Följs budgeten för de olika delmålen?
Hur kommer verifiering och validering av slutmålet att utföras och när kommer medborgarna som finansierat projektet att få ta del av resultatet?
Vad händer när slutmålet nåtts?
Kommer det att göras en utvärdering av resultatet och kommer eventuella överblivna pengar, t.ex. på grund av överfinansiering, att betalas tillbaka till medborgarna?
Traditionsenlig “Midsommar” firas på Wij Trädgårdar i Ockelbo
Alla besökare önskas en riktigt GLAD MIDSOMMAR i vackert väder utan tankar på “klimat” och sånt. Måtte framtiden öppna för riktig YTTRANDEFRIHET, så att sanningarna om klimatet avslöjas för hela folket.
Första uppslaget i HD/Sydsvenskans SEX helsidor om projekten i norr som vilar på drömmar
(Av respekt för upphovsrätten är upplösningen för låg för att spalterna skall kunna läsas.)
Ett av de största industriprojekten genom tiderna
Bara den nya batterifabriken Northvolt Ett i Skellefteå behöver anställa 4 000 personer fram till år 2025. Etableringen väntas ge ytterligare 7 000 kringliggande jobb. Bland annat för att bygga upp fabriken, bygga bostäder, driva restauranger, service och inte minst jobb för kommunen med vård och skola.
Kan de jobben gå till arbetslösa skåningar som Hala Sarajzada?Hemma i Malmö har hon förgäves sökt ett hundratal jobb. Nu är hon redo att flytta 1 400 kilometer norrut i hopp om att jobblyckan ska vända.
– Man måste offra något för att få något, säger hon.
Den första byggnaden i produktionslinan för batterifabriken tornar upp sig framför oss. När allt är färdigt väntas Northvolt Ett-anläggningen bli lika stor som Gamla stan i Stockholm.
Det är lite Klondike
Just nu letar Magnus Ljunghäll, hans fru och elvaårige son, hus i Skellefteå inför flytten i augusti.
– Den gröna boomen sker här i norra Sverige. Den här fabriken är inte en angelägenhet för Skellefteå kommun, utan för hela Sverige. Vi måste få politiker, fackföreningar och näringsliv att förstå att det är här det händer, säger han.
Det här är ett av de största industriprojekten genom tiderna, lika stort som Öresundsbron. Det måste man ha med sig, att man vill vara en del av den här resan. Det är lite Klondike, ett äventyr, säger Magnus Ljunghäll och syftar på området längs Klondikefloden i Kalifornien dit guldletare flockades i slutet av 1800-talet.
Fossilfri järnsvamp 2026
Roger Karlsson är teknisk chef för LKAB:s nya etablering för att förädla järnmalm med vätgas. Han tittar ner över platsen i Malmberget där det ska ske och beskriver två stora reaktorer som ska skjuta 175 meter i höjden. I dag står lagerlokaler och några upplag på platsen som breder ut sig med snötäckta berg i bakgrunden.
– Ingen annan gör det här i dag i så stor skala som vi kommer att göra. Det finns ingen som tillverkar stål från ren vätgas, det är bara på experimentstadiet.
Första anläggningen ska vara i bruk år 2026, och därefter planerar man för ytterligare två. De kommer att sysselsätta ett par tusen personer – både anställda och leverantörer.
Huspriser !
Från sin stuga i Poikkijärvi ser Stina Lindh Ishotellet i Jukkasjärvi på andra sidan Torne älv. Isen ligger kvar fläckvis trots att det är i slutet av maj.
– Att hitta boende är svårt, det är ganska dyrt allting. Jag behöver inte så mycket, så länge hundarna får tak över huvudet. Jag har kollat på en stuga utan vatten och avlopp längs älven, den kostar 2 miljoner, berättar hon.
Inga tvivel på den gröna omställningen
Chana Svensson har vit sidenblus och svarta kostymbyxor på sig när hon kommer in i köket. Hon är tech-entreprenör och jurist, född i USA, med amerikansk pappa och svensk mamma. Under en flygresa hamnade hon bredvid en charmig Luleåbo. Nu bor hon här.
Chana Svensson hyser inga tvivel om att den gröna omställningen är på riktigt.
– Det finns en fantastisk uppfinningsförmåga i Sverige. Skanska, Spotify, Ikea, det är förbluf-fande att allt detta kommer från det här lilla landet. Jag fattar inte varför vissa tvivlar.
+ – + – + – +
Investeringar i Norrbotten och Västerbotten
I en graf redovisar HD/Sydsvenskan uppgifter från Handelskammaren Norrbotten om pla-nerade investeringar av företag:
Kiruna: LKAB, fossifri järnsvamp, 400 miljarder kronnor till 2040.
För alla planerade investeringar är siffrorna dessa:
Norrbotten: 700 miljarder kronor.
Västerbotten: 200 miljarder kronor.
Där torde vägar, järnvägar, kraftledningar, skolor och kommunhus vara med. Jag antar att man också har med alla bostäder, som kommer att behövas.
När drömmarna kollapsar
Ja, investeringarna vilar på drömmar. De kollapsar, för att bluffen om koldioxiden och klimatet avslöjas. När vintrarna blir kallare, om inte förr. Sen vill folk inte betala mera för elbilar eller fossilfritt stål. De stora fabrikerna får stänga. Jobben försvinner. Skolor och kommunhus blir tomma.
Då blir katastrofen verklig. Men förlusterna för tomma industrier och skolor drabbar bara anonyma aktieägare och skattebetalare. Det blir värre för ägare av villor och bostadsrätter. De är fysiska personer, som satt sig i skuld i tron att värdet skulle bestå. När jobben har försvunnit och alla vill flytta, blir husen värdelösa. Folk bara reser därifrån. Jag har sett en spökstad i USA som övergivits efter guldruschen. Folktomt. Det var kusligt. Värre än i sön-derbombade städer i Tyskland. Där fanns människor som arbetade med att bygga upp.
Villaägaren har lånat i banken med en inteckning i huset som säkerhet. När husets värde sjunker under inteckningens värde, begär banken pengarna tillbaka. Knappast någon villaägare har pengar att betala tillbaka lånet, att lösa inteckningen. Här är läget allvarligare i Sverige än i en del andra länder, ex.vis USA. Där övergår ägandet till banken, när ägaren inte kan betala. Ägaren kan flytta iväg och börja ett liv på en annan ort.
I Sverige blir ägaren inte kvitt skulden. Banken går till Kronofogden, som säljer huset på exekutiv auktion, vilket ger mycket lite pengar i en avflyttningsort. Det som sedan fattas blir en skuld som ägaren är skyldig att betala. Han kan gå i konkurs, vilket betyder att han förlorar allt av värde.
Förutom att industrierna går i konkurs, kommer några tusental av deras anställda att tvingas till konkurs. Något de inte kan flytta ifrån. En hel landsända går i stå.
Vad det får för politiska konsekvenser kan jag inte ens fantisera om.
Rostocks hamn med färjan till Trelleborg kändes befriande för Sydsvenskans politiska chefredaktör Heidi Avellan
Hon är en ovanligt ambitiös och hedervärd ledarskribent, som inte bara sitter på sitt kontor. Hon besöker verkligheten där utanför ibland och berättar om sin resa från ett Berlin med 37 grader i skuggan i en egen spalt den 22/6:
Sällan har 14 grader och duggregn känts så befriande som när vi nådde färjeläget i Rostock i helgen – och inte genom ett regnigt Europa, utan från ett stekhett Berlin. 37 grader i skuggan, och då ändå ingenting mot den tidiga värmebölja som södra Europa flämtar i.
Hetluften från Afrika håller Spanien, Portugal, Frankrike och Italien i ett järngrepp.
I norra Italien måste vattnet ransoneras, Pofloden ligger tre meter under normal nivå. I Frankrike tvingas kärnkraftverk stänga för att kylvattnet i floderna är för varmt. I norra Spanien härjar skogsbränderna redan.
Besöksnäringen behöver inte saluföra Gamla stan, Ven eller Höga kusten. Den kan helt enkelt sälja svensk sommar.
+ – + – + – +
Detta bekräftar vad i redan vet. Media kittlar människors känslor och har mindre respekt för fakta och logik. Om man skriver ledare, vars mening är att “leda” läsarna i djungeln av information, bör man givetvis underrätta sig om dagens fakta i relation till historiska data, innan man beskriver dagens väder som en klimatkris.
Samma dag har Sydsvenskan SEX helsidor om de enorma satsningarna i Norrbotten, som kan lösa Skånes problem med arbetslöshet. Där uppe skapas många tusen nya jobb. . .
Johan Kuylenstierna “gör” regelbundet TV4:s “Klimatkollen “
Den 18 :e juni beskrev han kolcykeln och förklarade hur utsläppen kan kompletteras med CCS, Carbon Capture and Storage. Flera projekt pågår i Sverige bl.a. i Växjö, som t.o.m. fått EU-stöd.
Jenny Strömstedt frågade om tekniken har några nackdelar. Han nämnde att det ju blir lite komplicerat och kostbart med transport av den infångade gasen och dess nedpumpning i något gammalt borrhål för olja. Men han nämnde inte att det kan var svårt att veta om gasen läcker ut frän borrhålet och inte heller den helt avgörande invändningen:
Enligt Henrys lag ersätter haven den koldioxid som tas bort från atmosfären. Eller c:a 98 % av den eftersom haven innehåller 50 ggr så mycket av gasen som atmosfären innehåller. Det är bara en fråga om hur lång tid det tar. Eftersom klimatförändringar handlar om halva och hela sekler, kan man räkna med att processen hinner fullbordas.
Detta är värre än “En blind som leder en blind, så båda faller i gropen”. Här leder en falsk profet den blinda, okunniga, regeringen år fel håll, så räddningen blir mer avlägsen.
+ – + – + – +
PS: Geraldirektör för FORMAS
Johan Kuylenstierna tar över som generaldirektör för Formas efter Ingrid Petersson. Det står klart efter regeringsbeslut den 15/6. Han tillträder den 6 september.
På hemsidan presenterar FORMAS sig så här:
Formas är ett statligt forskningsråd för hållbar utveckling. Vi finansierar forskning och innovation, utvecklar strategier, gör analyser och utvärderar. Våra verksamhetsområden finns inom miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Vi genomför forskningssammanställningar som syftar till att underlätta för Sverige att nå våra miljömål. Därutöver kommunicerar vi om forskning och forskningsresultat.
+ – + – + – +
Propagandaorgan för politiken att nå “miljömålen”
Notera den sista meningen: “kommunicerar”. Kommunicerar VAD. Jo, resultaten av den forskning som beställts för att stärka motiven för den avsedda politiken, mera plan-ekonomi och mera socialism.
FORMAS är ytterligare ett statligt organ som drivs med skattebetalarnas pengar och skall övertyga skattebetalarna om socialismens politik med “forskning” som verktyg.
I en demokrati skall väljarnas skattepengar inte kunna användas till propaganda för politiska idéer, eftersom sådana alltid strider mot några väljares övertygelse.
by 
