WSJ: Orkanen Ian i Florida !

Figur 1. Orkanen Ian med katastrofala skador i Florida visar inte tecken på fler och värre orkaner

TVÄRTOM, året 2021 hade det minsta antalet orkaner, tyfoner, cykloner sedan 1980, då satelliter kunde spana in stormar över hela klotet. Det har föranlett en ledarkolumn i WSJ. Det är särskilt intressant att den är författad av en medlem i redaktionen. Jag översätter:

2022-10-11, WSJ, Wall Street Journal: Holman W. Jenkins, Jr.

Stop the Hurricane Climate-Change Babble

(Stoppa pladdret om orkaner och klimatförändringar)

Global uppvärmning kanske inte påverkar stormars svårighetsgrad, men den påverkar definitivt elnätets tillförlitlighet.

Florida är en av USA:s snabbast växande stater, med fyra miljoner människor som flyttat in sedan 2005. Jag väljer startdatumet av en anledning: 2005 var året då orkanen Katrina visade en global publik vad som händer när en kraftig storm passerar ett stort befolknings-centrum i USA.

Och ändå flyttade fyra miljoner människor till Florida.

Varje orkan som inte direkt träffar Jacksonville, Miami eller Tampa är ett bra resultat för Florida. Ian landade på Fort Myers och Neapel, också de blomstrande samhällen, men inte lika tätt befolkade. Hittills har 120 personer noterats omkomna, de flesta av drunkning.

Ian är både Floridas dödligaste storm på årtionden men också en demonstration av hur mycket bättre Florida har blivit på att överleva orkaner. Exempel: Kategori 4-stormen som passerade Miami i september 1926 dödade 372 vid en tidpunkt då Dade County hade knappt 100 000 invånare. Sedan dess har havet utanför Miamis kust stigit 25 cm, halten CO₂ i atmosfären har ökat med 50 % – och befolkningen har vuxit 27 gånger i Miami-Dade County.

Detta antyder något: Det minskande hotet mot liv och säkerhet från orkaner är en viktig faktor som förklarar Floridas befolkningstillväxt trots den kända risken för tropiska cykloner samt den allmänt hörda prognosen att sådana stormar kommer att bli mer dödliga på grund av klimatförändringar.

För jämförelsens skull rapporterar Texas att 246 omkom i strömavbrottet vintern 2021, med privata uppskattningar så höga som 700 personer baserade på siffror på överdödlighet.

Strömavbrott, till skillnad från orkaner, antas (ännu) inte av allmänheten vara ett rutinmäs-sigt, säsongsbetonat hot, även om detta håller på att förändras. Det visas av försäljningen av privata elaggregat (vars utsläpp lämnas utanför statens redovisning).

Strömavbrott kan (ännu) inte förutsägas genom att titta på en väderapp, men de är alltmer ett fokus i TV-nyheternas väderrapporter. På ett orimligt sätt tränger klimatförändringarna sig in i medias diskussion om orkaner men inte i den om strömavbrott, vilka delvis uppstår på grund av klimatdriven energipolitik.

Tänk på det: Klimatets roll för att skapa orkanen Ian är spekulativ och omöjlig att avgöra. För ordningens skull säger både FN:s klimatpanel och den amerikanska regeringen att ingen tydlig trend kan spåras för stormarnas frekvens och intensitet. Däremot är beslutet från Texas och andra stater att prioritera förnybar energi framför elnätens stabilitet ett mänskligt beslut – vilket återigen visades förra veckan av en rapport från en nätoperatör i New York, som varnar för en krympande säkerhetsmarginal på grund av statens mandat att fasa ut konventionella energikällor.

Tillåt oss ett ögonblick av realism. Vädret är alltid en produkt av klimatet: Om vi hade ett annat klimat, skulle vi ha olika orkaner, men vi skulle fortfarande ha orkaner. Även om det fanns mindre CO₂ i atmosfären, skulle chansen att en storm passerar dig vara i princip oförändrad från idag och fortfarande ligga utanför någons kontroll.

Den minst slumpmässiga, mest kontrollerbara faktorn, å andra sidan, är människors anpassning och lärande inför förutsägbara risker, vilket gör det möjligt för 21 miljoner att nu njuta av Floridas låga skatter, starka affärsklimat och lättillgängliga sjukvård. Liksom närvaron av många utflyttade vänner och grannar från andra håll trots den välannonserade tropiska cyklonfaran.

Före och efter Ian uppehöll sig en mängd nyhetsartiklar med rätta vid den enorma ökningen av Floridas befolkning och pladdrade mestadels planlöst om det. Få brydde sig om att lägga märke till den enda otvetydigt perversa roll, som spelats av regeringen, nämligen med skattepengar till subventioner för försäkringar mot översvämningar och till generösa stöd för återuppbyggnad. Vilket uppmuntrar fler människor att sätta sig själva i fara än vad som annars skulle bli fallet.

Ett bidrag från Washington Post till genren valde i sin första mening att rama in Floridas utvecklingsboom med det “existentiella” hotet om klimatförändringar. Detta är ett ord, säger Oxford, “som relaterar till existens” eller “teorier om existentialism.” Ingen av dessa betydelser verkar passa in i Postens användning, vilket innebär att klimatförändringarna utgör ett hot mot mänsklighetens fortsatta existens utan att faktiskt säga det, för då måste tidningen visa bevis.

Den något mer uppenbara sanningen är att klimatprocesser, även när de påverkas av växthusgaser som släpps ut av människor, verkar på mycket längre tidsskalor än mänsklig anpassning och innovation. Med så många människor och deras rikedom som anländer till deras stat, kommer Florida-borna att vara väl försedda med medel och incitament att anpassa sig till de risker som kommer av att bo i orkanernas normala bana.

+ – + – + – +

Byggreglernas betydelse

I anslutning till artikeln finns en video, där betydelsen av offentliga byggregler visas.

SVT

Figur 2. Flera lokalgator visar på kvarter, där alla hus blåst bort

Detta gäller ett område bebyggt för länge sedan, då byggreglerna var få och “milda”. Resultatet var att husen ej kunde motstå orkanens vindstyrka.

Figur 3. Till vänster hus enligt moderna byggregler med krav på en minsta höjd över havets nivå

Till höger hus utan sådana krav, där hela området blivit översvämmat. De moderna husen har också stått emot vindarna bättre. Alla tycks stå kvar relativt oskadda, medan några hus förefaller saknas i kvarteren till höger.

+ – + – + – +

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

4 thoughts on “WSJ: Orkanen Ian i Florida !

  1. Vilka byggregler som ska gälla är en fråga för försäkringsbolaget och den som ska bo i huset. Bygg ett redigt hus och betala mindre i premie eller bygg ett dåligt hus och betala mer i premie.

    Som vanligt ska myndigheter och politiker lägga sig i och t.ex. betalar skadestånd för dåligt byggda hus. Då får man dåligt byggda hus, eller att hus byggs där det inte är lämpligt att bygga hus.

  2. Under byggboomar har man alltid lättat på restriktioner och regler samt inte minst genom politiskt korrumperade myndigheter (bygglov). Längs med lerhöjder utmed våra älvar i t.ex sydväst har vi genom åren sett flera ras pga undermineringar vid olika högvatten inkl is-och snösmältningar.

    Under nuvarande byggboom har avregleringar på många områden “krävt” strandnära bebyggelse som en demokratisk rättighet inte sällan bortom sunt förnuft. Fråga t.ex lyxvilla-ägarna längs stränderna från Torekov till Simrishamn. Särskilt de på näset Falsterbo-Skanör. Även kommunala bostadsplanerare har sett som sin uppgift att erbjuda dyra flerfamiljshus så strandnära att bottenvåningarna kunnat stå med egen båtplats osv. Försäkringsbolagen har i det längsta oftast vaknat sent.

  3. Envar som bosätter sig i havsnivå nära stranden i orkanområden får skylla sig själv. Bohusläns fiskarfolk visste bättre.

  4. Bangladesh klimatminister erbjöd sig att berätta för Floridas ansvarige för hur de gör livet säkrare för innevånarna vid översvämning.

Comments are closed.