Figur 1. Vindkraftens effekt i procent av förbrukningen, januari 2023
Søren Kjærsgård har fortsatt sina analyser av den danska elmarknaden:
Variationerna är minst sagt vilda. Sju toppar når över 140 %, medan tre dalar hamnar under 10 %. Danmark behöver alltså pålitlig kraft för hela sin förbrukning. Det är ett skäl till att ledande danska politiker nu gärna ser kärnkraft i Barsebäck igen.
Figur 2. Dito för februari 2023
Här når toppar över 160 % av behovet. Då exporteras strömmen till mycket låga priser.
Figur 3. Dito för mars 2023
Här är effekten mycket nära noll vid fem tillfällen och en topp når upp till 150 %.
Søren kallar det “vanvett” att nu bygga ännu mer vindkraft, vilket är vad man planerar. När det inte blåser, spela det ingen roll om det finns 5.000 möllor eller 10.000. Men om det blåser så bra att man nu får 160 % av den effekt man behöver, får man då 320 %. Hälften blir ström som ingen vill ha. Elpriset blir NOLL, eller negativt. Ekonomin blir omöjlig.
+ – + – + – +
by 
Niklas.
Tyvärr mest fantasier om vindkraft och batterier.
Det som tex aldrig är med är kostnaderna för investering, underhåll och rivning.
En slumpkraftverk har tex en väsentligt kortare livslängd än de 25-30 år som de räknar med.
Ofta under 15 år varför kalkylen redan där blir ca 2 ggr sämre!
Sedan får du lägga på all uppdatering av nätet som krävs för att klara av all överföring inkl intelligens för att styra allt!
Niklas
Så du menar att 80-90% av tiden behövs ingen stödkraft till vk då hela samhällets elbehov för t.ex bostäder i princip bör klaras via (dagens) allt effektivare batterier? Laddning av batterier sker då alltid bara när det blåser?
Klarar dagens nät en sådan belastning?
Än behovet av svängmassa om vk ska öka som planerat för framtida laddningsbehov?
Vad kostar Ditt batteri idag?
Tack alla för viktig info kring Bangkok’s infrastrukturella situation och särskilt tack till DN som gjort det journalistiska förarbetet!😷
Thorleif,
Förutom att man pumpar upp för mycket grundvatten så nämns också den totala vikten av alla höga och tunga byggnader som pressar ihop jorden de står på. Bangkok grundlades på ett träskområde, då utmärkt för risodling men mindre lämpligt för en modern mångmiljonstad.
Om grundvattenuttag:
• Thailändska geofysiker vet sedan lång tid tillbaka att Bangkoks vattenuttag ‘sänker staden’. Det är ett obönhörligt faktum, men svårt att komma tillrätta med.
• Samma fenomen, dvs överuttag av grundvatten från den stora akvifer, som ligger under staden, sker i Mexico City. Det slutliga tillståndet, eftersom staden fortsatt växer, är att den störtar ner i det underjordiska hålet efter akviferen.
• Maldiverna är, speciellt på huvudön, utsatt för samma (å)verkan, accentuerat av utökad bebyggelse på koncentrerade lokaler.
• I mellersta/västra USA finns en sydlig och nordlig akvifer med tidigare ansenlig vattenmängd. De töms nu p.g.a. konstbevattning och extensiv kreatursuppfödning. Tillflödet understiger väsentligt uttaget. Resultatet är sinande vattendrag och efterhand omöjlig konstbevattning och dito kreatursuppfödning. Naturligt tar det upp till 30000 år att återställa dessa akviferer vid stoppat fortsatt uttag. Ett nyligt scenario är att Bidens demokratiskt styrda administration vill minska uttaget från Coloradofloden, som under lång tid minskat sitt flöde. Denna åtgärd skulle potentiellt ge drastiskt minskad vattentillgång för ett stort antal människor, i t.ex. Colorado, New Mexico, Utah, Arizona, Nevada och Kalifornien. Åtgärden är meningslös, om inte grundorsakerna enligt ovan åtgärdas. Coloradoflodens tillflöden får detta år vid snösmältning dock avsevärt ökande vattenmängd p.g.a att snömängderna i Centrala och Norra Sierra visat mellan 170-220 % ökning mot senaste år.
Det troliga är att om administrationen genomför detta kommer Kalifornien dock gynnas speciellt genom dess genomsyrade vänsterdemokratiska styre.
Ja i Bangkok är det nog grundvattennivån som är boven i dramat. Och den staden är överbefolkad sedan länge så även med god nederbörd räcker inte vattnet utan man pumpar upp grundvattnet vilket leder till sättningar. Kanske bäst att tipsa Bjerström så att hon slipper åka ner dit på “semester” för våra skattepengar. Se där, massor av CO2 som “sparas” på denna onödiga resa SVT.
Bo Normark säger att 2025 så kommer vindkraften göra elen nästan gratis ca 10-20% av tiden. “Bo Normark är ordförande för IVAs nya projekt Vägval el. Han är ledamot av IVA, har varit VD för Power Circle, var vice ordförande i Regeringens nationella råd för smarta nät och har haft en lång karriär inom ABB.”
Och eftersom lagring av el också blir nästan gratis mha elbilar, så får vi väldigt billig el.
Jag förbrukade 29,4kWh el i november i min lägenhet. Har fjärrvärme.
Har en sommarstuga med solceller. Om jag då köper en elpickup RAM 1500 med 229 kWh batteri. Eftersom 229 kWh räcker i nästan 8 månader till min lägenhet.
Då kan jag klara mig hela året på den el som solcellerna i sommar stugan ger.
Den BRF som jag bor i har nu beställt ett 100kWh för att kunna sälja frekvensreglering.
Enlig http://www.checkwatt.se/batteri-intresse så tjänar man
421.301 kr per år om man har ett 100kWh batteri.
Magma
Tack för det alternativet. Grundvatten-nivåerna sjunker när vattenåtgången ökar vid urbanisering. Många länder kanske saknar sötvattenreserver men också beslut om finansiering för långa ledningssystem. Infrastruktur som är bland det viktigaste kostar vilket vi gamla i-länder i väst upptäckt där politiker misskött underhåll och nyinvesteringar länge.
#Thorleif
Jag känner inte till just Bangkok, men när det inte är erosion där vatten spolar bort jordmassorna så är det ofta att man pumpar upp mer grundvatten än vad som tillförs, vilket gör att marken packar sig …
Takk for at benytte Søren K’s tal fra Danmark!
Det er bra, at man i Sverige forstår, hvor vanvittigt, vi agerer i Danmark. Så mangler vi bare, at også vore egne politikere forstår det!!! HS
Karl Erik
Tack för uppgifterna då jag ej kunde läsa artikeln mer än ingress samt lyssna på videon. Stod det något om orsakerna till att marken sjunker?
Med fler vindkraftverk, blir det ändå ingen el när det är vindstilla. Medan det blir ett kraftigt överskott när det blåser. Ett överskott som ägarna bara kan bli av med genom att sälja elen billigt, till under produktionskostnaden.
Vindkraften är helt enkelt en garanterad förlustaffär, som aldrig kan dra in intäkter som täcker kostnaderna!
Thorleif
I artikeln om Bangkok sägs att marken sjunker med 2-4 cm per år, att jämföra med världshavens höjning om ca 3 mm per år. Ändå pratar man bara om problemet med havsnivåns höjning, som i verkligheten bara är 10 % av Bangkoks problem.
Klart att EU till slut visar sitt rätta jag och gynnar storproducenterna. När det nya “world order” är igång kommer man även på sikt uttala sig negativt om vindkraften tror jag (verkligheten styr). När ska miljöextremisterna fatta att vindkraften måste ha stödkraft liksom egentligen hela elnätet för sin stabilitet.
Men har EU ändrat sig om vattenkraft som tidigare klassades ner?
https://www.dn.se/varlden/eu-stams-for-beslut-att-kalla-karnkraft-och-fossilgas-gront/
Det kommer vid vägens slut bli ett hårt uppvaknande för miljövänstern. De behövs dock för Agenda 2030s genomförande samt makttransfern till FN/WEF (och EU).
Dessutom tycks vi mer och mer närma oss ett utvidgat krig i Europa när Nato mobiliserar. Är svenska ungdomar beredda att slåss för ett desperat USA?
Digitala pass och valuta kommer lagom till ett potentiellt undantagsläge 2024 som kan leda till en större konfrontation senare…….
Mycket illustrerande om vindkraft som huvudenergi-källa. Tänk om de inte fick importera el (och svängmassa) från SE4.
OT; DN skriver idag om Bangkok som enligt ingressen hotas av sjunkande mark och stigande vattenmassor. Läsaren ges först intryck av en lokalbo vid vattnet att det beror på global uppvärmning. En myndighetsperson menar dock att staden är bland världens mest 10 sjunkande städer men utan att förklara orsaken. Mycket regn och översvämningar påstås orsaka problem men ingen i inslagen förklarar hur marken förändras vilket jag upplever anmärkningsvärt. Marken sjunker kanske om det regnar oftare och för mycket men det beror då på markförhållandena mer än regnen skulle jag anta. Rätta mig gärna. Kan tänka mig att exploatering, erosion och sedimentering spelar roll. Hur avleds t.ex regnvattnet i staden?
Artikeln är typisk i sitt sätt att hänvisa till stigande vattenmassor att folk måste flytta och att staden sjunker ser man mer som samma orsaks-förlopp, global uppvärmning och inte samhällsplanering!
@Göran !
KLolla posten: “Vindkraft i 15 länder under juni och oktober år 2020”.
Övertygande !
Det skulle vara intressant med en graf där man lägger på flera länders vindkraftproduktion i samma graf. Då kanske man kan se att när det inte blåser i Danmark då blåser det även inte i Tyskland eller ingen blåst i Sverige.
Med andra ord gissar jag att när det blåser då blir det väldigt mycket vindkraft och när det inte blåser då blir det mycket kol eller gas.
Vindkraftsförespråkarna förstår inte att 10*0 = 0 eftersom de vill ha mer vindkraft. Med bara vindkraft blir det ofta elavbrott som är vanligt i utvecklingsländer.
Jag har haft en diskussion med MDU’s energiforskare Bengt Stridh, som fokuserar mycket på sol- och vindkraft och för lite på kärnkraft enligt mitt synsätt.
Här är det senaste inlägget från mig:
https://www.vlt.se/2023-04-18/det-behovs-bade-vindkraft-och-karnkraft
Det är också för tillfället illa ställt med den svenska el-produktionen.
SVK har tydligen svårt att balansera frekvensen. Vid 5-tiden var över 50,1 Hz
Kl. 9.30 var den 50,17 Hz och 10,15 – 10.32 var det dags igen med toppen 50,17 Hz.
Skulle det gå över 50,20 Hz sker AFK av abonnenter.
Av Sveriges produktion svarar för tillfället vindkraften för 6,7% medan kärnkraften och vattenkraften svara för 83,1%. Kärn- och vattenkraft klarar själv hela Sveriges aktuella behov.
Vindkraften orkade bara med 39,7% av exporten.
Vindkraften har en installerad effekt som skulle kunnat klara av 99,6 % av Sveriges behov, men når bara upp till 8,1%.
Dansk el baseras på vind, värmekraft och import.
Ibland exporteras el från vindkraften.
Detta system är väldigt dyrt, än mer när gaspriserna satte avtryck på elkostnaderna.
Tyvärr är det vi , främst elområde 4 , som drabbas av deras importpriser.
Men Danska kunder får låna till elkostnaderna av staten, för senare återbetalning.
https://www.tn.se/naringsliv/21322/darfor-slar-elkrisen-extra-hart-mot-danmark-sverige-kan-sta-pa-tur/
Det finns även i Sverige en del svenska aktivistiska professorer som vill att vi ska ha mera vindkraft även i Sverige.
Med en sådan planering kommer vi lätt att nå 200 – 300% eller mer i överproduktion.
Alla dessa VKV förespråkare talar om Energilager i vätgas.
När jag hör detta tänker jag på Hindenburg och ser hur den ballongen gick upp i lågor.
Jag tror inte det är helt lätt att bygga och anpassa vätgaslager till en så intermittent elproducent som VKV.
Och vem vill ha ett gigantiskt vätgaslager inpå knutarna?
Danskarna kan ändå bygga vätgaslager relativt billigt, eller göra om naturgasbergrum till lagringsyta för vätgas. Notera att vätgas kräver mer volym än naturgas och i vissa fall måste bergrummen modifieras.
Troligtvis beror det på att de har svårt att få ekonomin att gå ihop.
1. Via elektrolysörer göra vätgas av överskottsel. Låg utnyttjandegrad ger höga kapitalkostnader och 1/3 av elektriciteten går förlorad.
2. Via kompressorer fylla upp bergrummen med vätgas (minimum 200 bars tryck). Vissa förluster och kompressorerna kräver också el. 5 – 10 % av kvarvarande el försvinner.
3. Via gasturbiner eller bränsleceller skapa el igen. Verkningsgrad 50 – 60 % och Siemens säger själva att de inte har gasturbiner klara som klarar 100 % vätgas före 2030.
I slutändan och i bästa fall så får man 1 kWh tillbaka för varje 3 kWh man lägger in i processen.
Kostnad, mellan 3 och 5 miljarder för varje 100 GWh el som förs in i systemet.
Vansinnet kan inte illustreras tydligare!