Många köldrekord i Indien

Indiens huvudstad New Delhi har numera 32 miljoner invånare

En intressant rapport:

2023-05-15, CO₂ Coalition, Vijay Jayaraj:

Media Ignore Delhi’s Coldest May Since 1901

(Media ignorerar Delhis kallaste maj sedan 1901)

Den 4 maj noterade Indiens huvudstad New Delhi den tredje kallaste majmorgonen sedan 1901. Vid 16 grader Celsius (60 Fahrenheit) vaknade regionens 32 miljoner invånare till en relativt kall morgon i vad som vanligtvis är den varmaste månaden på året.

Så varför är det rekordlåg temperatur när dominerande media säger att klimatföränd-ringarna har gjort vår omgivning varmare än tidigare? Är detta bara en tillfällighet?

Medan västerländska medier var besatta av det varma vädret i Spanien, noterade Indiens huvudstad en mycket kall sommarmorgon. Faktum är att de flesta av köldrekorden i Delhi har inte rapporterats i västerländska medier, som främst är intresserade av att visa upp stadens extrema sommartemperaturer.

Kallast på 122 år

Prydligt dold för allmänhetens ögon är de rekordlåga vintertemperaturerna som Delhi har sett sedan 2017. I december 2018 registrerade Delhi en genomsnittlig lägsta temperatur på 7°C (44°F), den tredje lägsta de senaste 50 åren. Den 30 december 2019 låg den maximala temperaturen på 9°C (49°F), vilket gjorde det till den kallaste decemberdagen på 122 år.

Kyla dödligare än värme

Som är fallet globalt, är vinterkyla i Delhi en större mördare än sommarvärme. Enligt studier står kortvarig exponering för extrema temperaturer för 6,5 procent av alla dödsfall i Indien, med 88 procent av den mängden orsakad av kallt väder och endast 12 procent av varmt väder.

Detta är ett exempel på medias partiskhet med berättelserna om apokalyptisk uppvärm-ning i rapporterna. om väder. En del av denna sneda rapportering är också medias nonchalans mot den verkliga orsaken till noteringarna av alla tiders höga sommartemperaturer: Lokala värmeöar, UHI, Urban Heat Islands.

“Urban Heat Islands” sätter rekorden, inte klimatet

Under min tid som klimatkonsult i New Delhi bodde jag nära Safdarjungs väderstation. Enligt IMD, Indian Meteorological Department, var den högsta temperaturen som någonsin uppmätts i Safdarjung 47°C (117°F) den 29 maj 1944.

Denna höga temperatur för nästan 80 år sedan har ännu inte överträffats under 2000-talets uppvärmning, den som påstås leda till Jordens undergång. Anledningen är förmodligen stationens läge.

Till skillnad från de andra väderstationerna i Delhi ligger Safdarjung-stationen i en relativt grön del av staden. Således är den mindre utsatt för Urban Heat Island-effekten och har därför inte noterat de extremt höga temperaturerna på 49°C (120°F) i och runt Delhi.

Mahesh Palawat, vicepresident för Skymet Weather Services, säger:

“Safdarjung väderstation ligger i ett ganska grönt område, jämfört med resten av Delhi, som har många tätt bebyggda områden utan mycket grönt täcke. Temperaturerna i dessa delar av staden kommer därför, förståeligt nog, att bli högre.”

Så anledningen till att termometrar noterar nya rekord i Delhi är på grund av urbaniseringens byggnader, trottoarer och andra landskapsförändringar. Vädertjänstemän noterar också att några av de nyare automatiska instrument som används i tättbebyggda områden kan vara benägna att ge fel intryck.

“De flesta observatorier i Delhi har automatiska system, som har utrymme för fel, eftersom de använder bimetaller, som reagerar snabbt för olika väderförhållanden”, säger en tjänste-man från IMD i Hindustan Times. Han tillade att onormala temperaturspikar på de felbe-nägna stationerna bör jämföras med avläsningarna från äldre stationer som Safdarjung för att få “en mer exakt uppfattning om temperaturen.”

Det krävs bara lite sunt förnuft för att förstå effekten av den konstgjorda UHI-verkan på termometrar i städer och flygplatser. Men förutfattade meningar om katastrofal uppvärm-ning utgör allvarliga hinder för att förstå denna verklighet.

Delhis fall illustrerar att uppvärmning inte är ett kontinuerligt och aldrig tidigare skådat fenomen som vissa hävdar att det är. Istället ser vi ett kaotiskt klimatsystem i arbete med oförutsägbara vädermönster. Dessutom måste vi vara uppmärksamma på effekten av UHI när vi läser nyheter om rekordhöga sommartemperaturer.

Vijay Jayaraj är en forskningsassistent vid CO2 Coalition, Arlington, Virginia. Han har en magisterexamen i miljövetenskap från University of East Anglia, Storbritannien och är bosatt i Indien.

+ – + + – +

Elektroniska instrument inte jämförbara

Problemet är inte mätfel som Jayaraj och IMD antar, utan snabbare och noggrannare mätningar av elektroniska instrument i jämförelse med gammaldags termometrar. Elektroniken hinner uppfatta även mycket kortvariga värmetoppar beroende på tillfälliga vindpustar. Deras data kan därför inte direkt jämföras med äldre noteringar.

I Australien har Jennifer Marohasy, Joanne Nova, fört en lång kamp med BOM, Bureau of Meteorology, för att få ut data från en station med både kvicksilvertermomterar och platina-givare. Hon uppskattar att elektroniken kan ge 0,7 grader högre maxvärden.

Det allvarliga är att den offentliga myndigheten ansträngt sig för att göra det svårt för henne att få fram dessa data. BOM har visat sig som en av de mest förljugna vädertjänsterna. . .

+ – + – + – +

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

8 thoughts on “Många köldrekord i Indien

  1. Javisst är s k “urban heat” i stadsmiljöer högst verklig! Det ser jag varje vintermorgon med temperaturer kring nollan då mina kollegor från landet fått skrapa sina rutor medan jag som bor i staden slipper samma procedur. Och detta är givetvis självklart om man tänker efter då hus som uppvärms avger värme och om solen lyser en vinterdag värms även gator och hus upp som sedan lokalt värmer upp luften. Och riktigt stora städer har naturligtvis ännu större påverkan!

  2. PW

    “Coldest May since 1901″ betyder kallaste maj-månad sedan 1901. I texten står ” tredje kallaste maj-morgonen sedan 1901″. De båda påståendena har en viss koppling men de motsäger inte alls varandra. Förmodligen är båda riktiga.

  3. PW

    Använder vi bara USAs äldsta termometrar utspridda över hela landet samt exkl alla UHI-mätplatser finns det inte stöd för signifikant ökande temperat i nordamerika.

  4. Den viktigaste anledningen till att media inte uppmärksammat ”Dehli’s Coldest May since 1901” är väl att det inte stämmer. Den efterföljande texten anger att det rör sig om en morgon i maj, och den var inte den kallaste utan den tredje kallaste. Varför inte hålla sig till sans och måtta?

  5. Det är väl så att koldioxiden även orsakar kyla. När koldioxiden ökar så ökar extremväder åt båda hållen. Det var ironisk skrivet, men det ligger sanning i att det går att skylla precis allt på koldioxiden.

    Solen, jordens rotationshastighet, jordaxelns lutning, månen, planeter, kosmisk strålning, Miliankovic-cykler, magnetfält, jetströmmar m.m., det är bara konspirationsteorier.

  6. I västeuropa (som på andra ställen i världen) byggts stora städer med mycket betong. Ytor har asfalterats. Vägarna har breddats och asfalterats. Mot bakgrund av UHI-resonemanget : Kan detta ha mer än marginell betydelse för temperaturutvecklingen för hela västra Europa?

  7. Massmedia kommer aldrig att knysta om kylan i Indien för den motsäger den katastrofala uppvärmningen som koldioxiden orsakar.

  8. I stort sett alla mediala rapporter om rekordvärme tycks komma från stadsmiljöer. De visar att det kan bli varmt i städer, inte att det är lika varmt utanför.

    När vi i dagliga väderrapporter läser om plusgrader i New York, Moskva eller Peking, kan vi utgå från att det är minusgrader utanför. Samtidigt med omfattande kyla och snömängder i stora delar av USA rapporterades plusgrader i dess storstäder.

    Redan i mitt lilla Leksand är det runt 2 grader varmare i centrum än utanför. I Dalarna åks Vasalopp och SM-skidor trots slask i städerna. Vart har vanligt sunt förnuft tagit vägen?

Comments are closed.