Dagens bubblor är inte riktigt så slitstarka som gårdagens
Foto: Evgenij Katjin
Ingvar i Klippan snavade över en rolig bild med en krönika från 25 maj 2023, men kanske ännu mer aktuell idag:
2023-05-25, Dagens Näringsliv, Krönika, Sven Olof Andersson Hederoth:
En grön bubbla
Ingvar plockar ett par pärlor ur texten:
- Sveriges flaggskepp i den gröna ekonomin, Northvolt. För 2022 rapporteras en omsättning på 1.1 miljarder och en förlust på 3.2 miljarder.
- Vilken privat investerare täcker upp dessa förluster? Varifrån kommer pengarna?
- Våra ledande banker. I de kvartalsrapporter som distribueras säger man att man numera fokuserar i huvudsak på hållbara investeringar och hyllar sig själva som riktigt duktiga världsförbättrare.
- Man frågar sig också hur vindkraftsindustrin ska klara sig. När detta skrivs, kl 14:30 den 17 maj, är elpriset i hela Norden noll. Det blåser rejält så vindkraften levererar massor, nästan 7000 MW men de får alltså inget betalt.
- Med osedvanlig svensk självsäkerhet säger man sig vara övertygad om att kunder kommer att vara beredda att betala 30-50% mer för det gröna stålet.
- Kommer det att hända med den gröna ekonomin? Inte sannolikt, många tecken tyder på att vi är i en bubbla igen. Fantasivärderingar, flockmentalitet, tillgång till riskkapital respektive statliga stöd och så vidare.
- ”Illrött för grön portfölj” går man igenom Aktieinvests Cleantechportfölj som från starten 2021 har tappat 80% av sitt värde.
- Peter Carlsson, Northvolts grundare, har nyligen uttalat tvivel på den egna verksamhetens miljömässighet (di.se den 15 maj). Peter verkar ha insett att batteritill-verkning är en ordentlig resursförbrukare som kommer att kräva mängder av nya gruvor för olika metaller och gigantiska anläggningar för utvinning av litium och förfasar sig över kinesiska bolag som hugger ner regnskogar i Indone-sien för att starta gruvor.
- Investera i företag som förstår att man måste tjäna pengar för att öka värdet.
+ – + – + – +
Förfärande utsikter för nationens ekonomi
De “investeringar” eller snarare “spekulationer” det handlar om gäller tusentals miljarder kronor varav en stor andel kommer från statliga företag, som vi skattebetalare äger och således får ta förlusterna i.
Många av miljardlånen från pensionsfonder och andra har fått “kreditgarantier” av våra verklighetsfrämmande miljöpolitiker, som innebär att vi skattebetalare står för förlusterna när konkurserna kommer.
Därtill pantas invånarnas framtida skatter i spekulationer av kommunerna i norr, för att bygga ut den infrastruktur med bostäder, skolor och vägar, som industrierna och de tusentals nya arbetarna kommer att kräva. Och dessa sätter sig i miljonskulder för sina hus, som blir värdelösa då industrierna och jobben försvinner.
När kommunerna i norr inte kan betala, måste vi i söder göra det enligt det Kommunala utjämningssystemet.
+ – + – + – +
by 
Nja, nu gick ju den första gruvan i Pajala i konkurs med ca 14 miljarder kronor i förlust och att det nya bolaget senare köpte gruvutrustning och annat för en spottstyver av konkursförvaltaren vilket gjorde den någorlunda lönsam är en annan sak. Men med flera sådana svindlande affärer så kommer Sverige alltmer att likna den Ebberöds Bank det blivit de senaste årtiondena. Pajala, en sorts subventionerad gruva av de som förlorade pengar i Northland-skojeriet alltså…
Benny, gruvan i Pajala är en stor framgång, kolla under Kaunis Iron. Pajala har i princip lägst arbetslöshet i landet.
Har man redan i Norrland glömt fiaskot med gruvan i Pajala? Huspriserna tiodubblades och folk som sålde då när gruvan var igång fick miljonbelopp för hus som normalt hade ett marknadsvärde på några hundra tusen kronor. Minnet hos folk är kort, detta hände för bara tio år sedan…
Den “gröna” satsningen i Norrland kommer sluta med totalfiasko. Resultatet kommer bli försvunna skattepengar, tomma bostäder och öde fabrikslokaler.
Tror att en stor bov i dramat är EU. När EU “satsar” pengar så tycker Svenska politiker att det inte kostar något. Pengarna kommer “ovanifrån”. Vi “får” pengar till satsningarna.
Kruxet är att det är våra pengar som EU “satsar”. Först skickar vi pengar till EU, en stor andel försvinner till “administration”, sen får vi tillbaka det som blev kvar, och våra politiker jublar över att vi “fått” pengar.
Tack för ett intressant och klargörande inlägg! Mycket intressant att DagensNäringsliv.se uppmärksammat galenskaperna med Northvolt, grönt stål m.m. Det finns flera artiklar där som ifrågasätter de gröna investeringarna. Med viss tillförsikt kan jag konstatera en begynnande tillnyktring i rapporteringen av klimat- och miljöfrågor.
Den monstruösa kapitalförstöringen i klimatets namn har initierats av de stora globala maktspelarna som Blackrock, Vanguard och de allra rikaste finansfamiljerna. De har tagit kontroll över internationella organ som FN, EU, WHO, WMO, många andra organ och aktivistorganisationer, samt inte minst media. Med sina pekuniära tillgångar, sitt kontaktnät och expertis i hur man manipulerar organisationer och enskilda individer, har de blivit ett allvarligt hot mot demokratin, ekonomin, vetenskapen och därmed hela mänskligheten. De oroar sig säkert inte vare sig för klimatförändringar, pandemier eller krigföring, utan ser dessa företeelser som affärsmöjligheter. Det vore av stort intresse om någon på allvar ville undersöka vilka som tjänat mest på dessa företeelser. Jag tror, på goda grunder, att det är samma klick som med hjälp av skrämsel och lögner skor sig på dessa illgärningar.
Med livlig fantasi kan man åstadkomma det mesta:
https://www.dropbox.com/scl/fi/so73v8h5xl58azo5f59l0/Future.jpg?rlkey=vryokyjnd0uovv01gpfsam01l&dl=0
Vattenfall vann upphandlingen 2021 för Norfolk Boreas om 1 396 MW, till en kostnad om £37.35 (i 2012 års priser), där den övre gränsen var £ 46 per MWh. I dagens priser motsvarar det cirka £45 per MWh. I september 2023 meddelade Vattenfall att de beslutat att inte gå vidare med kontraktet, vilket kostar Vattenfall cirka 5.5 miljarder SEK.
För information var den övre gränsen satt till £ 44 i 2023 års auktion. Inga företag lämnade in anbud och uppskattningen är att gränsen var satt £5 – 12 för lågt, d.v.s. minst £49, men upp till £56 var nödvändigt för att kunna göra ett anbud. Det kan noteras att Vattenfall menade att kostnadsökningar på (minst) 40 % låg bakom beslutet, vilket innebar att deras kostnader krävde en CfD om £37.35*1.4 = 52.29, vilket ligger inom ovanstående intervall. I dagens priser skulle det innebära £52.29*(45/37.35) = 63. I SEK motsvarar det 63 * 14.38 = 905.84 SEK / MWh.
Svenska exploatörer ylar om 510 kronor/MWh, varför skulle det vara så mycket billigare i Sverige än i England, snarare dyrare, då vi saknar expertis att bygga havsbaserad vind.
Den ‘gröna bubblan’ (fin VW f.ö.) är på väg mot den ‘gröna paniken’. Allteftersom det blir mer uppenbart att verkligen är något annat än ‘gröna utopier’ och ordstävet ‘tomma tunnor skramlar mest’ får förnyad betydelse, kommer ‘officiell’ förvåning och förnekelse att följas av än mer ökad repression och censur mot oliktänkande, s.k. konspirations- och desinformationsagenter enligt känd PK-retorik. Ordstävet kring ‘tomma tunnor’ kommer framgent få en utökad betydelse avseende ‘bubblans’ ekonomiska realiteter; ‘Pengarna är slut!’
Den engelska regeringen har dragit egna slutsatser härom i sin senaste CfD kring havskraftverk om 44£/MWh, som inte gav något bud från s.k. vindkraftsentreprenörer.
Den skotske ekonomiprofessorn Gordon Hughes beskrev tidigt (från 2012 framåt) vindkraftsindustrins risklogik och dess ekonomiska fundamenta. Hans väldokumenterade analyser och slutsatser, bl.a. kring begränsad livslängd hos vindfläktsparker medförde ett förutserbart motstånd från vindfläktsindustrins lobbyorganisationer. (Läs gärna hans ‘Wind Power Economics’ med undertiteln ‘Rethoric & Reality’ från 2020; Volume 1 behandlar UK, Volume 11 Dk)
Det som uppdagas där får sin logiska konsekvens i den under 2023 uppdagade kostnadsexplosionen i leverantörledet, vilket anger att s.k. ‘economics of scale’ inte finns i vindfläktsindustrin.
Vill man investera i bolag som tryggt kommer få dina pengar att växa i framtiden finns det gott om olje-, kol-, och gasbolag.
– Vi lever i den verkliga världen och måste fördela kapital på ett sätt som möter den verkliga världens behov, sa han i en intervju med FT nyligen.
Under måndagen aviserade Chevron att man har förvärvat företaget Hess för 53 miljarder dollar, en stor aktör i oljeutvinningen utanför Guyanas kust.
Affären kom som ett svar på Exxon Mobils köp av Pioneer Natural Resources, med närvaro i det stora oljefältet Permian i södra USA, för 60 miljarder dollar, skriver Financial Times.
Affärerna visar att oljebolagen fortsätter att tro på oljan och investerar i fortsatt utvinning, trots förutsägelser från exempelvis International Energy Agency att toppen på oljeefterfrågan kommer att nås före 2030.
Inga problem med Northvolt! Pengar finns det alltid. Northvolt planerar en börsnotering på Nasdaq Stockholm nästa år. Lika säkert som Telia!
Ett spansks energiföretag, Ecoener, har just tilldelats fem el-lagringsprojekt för Kanarieöarna, totalt 21,6 MWh. Företaget kommer att investera 11,8 miljoner Euro och kommer att få en subvention på 6,9 miljoner Euro från “Next Generation-EU”-fonder.
“Grön energi” är nästan gratis när någon annan betalar.
I flertalet kommuner sker upplåning från Kommuninvest AB. För att kunna låna av Kommuninvest måste den enskilda kommuner skriva på en solidarisk borgen, vilket innebär en väsentlig riskutsättning för enskilda kommuner att tvingas vara med att betala eventuella lån som tas av norrlandskommuner som skall frälsa världen med batterier, grönt stål, vindkraft mm
Vad gäller kommunala utjämningssystemet så lägger redan vår största kommun i elområde 4, MALMÖ. rabarber på högsta nivån per invånare
Kanske ännu en ”grön bubbla”
Vi har tidigare i Klimatsans, 2021-11-11, behandlat elektrobränsleproduktion för
”hållbart” flygbränsle SAF (Sustainable Aviation Fuel) med ”Alcohol to Jet”. Kund till bränslet var SAS. Hur det blir med detta i deras nya uppköpta roll är oklart. Blir det några köp alls?