Höst på Teneriffa

Låga höstmoln över Teneriffa sett från öns södra del

Vilken är den ideala medeltemperaturen?

På Teneriffa är medeltemperaturen i januari ca 19 grader och i juli ca 24 grader. Så har det varit de senaste 30 åren, klimatet har således inte blivit varmare.

September 2019 var den ”varmaste månaden hittills” påstår media. På Teneriffa var temperaturen 0,2 grader lägre än 2018. I själva verket har temperaturen sjunkit fyra år i följd.

Är det därför de Kanariska politikerna utlyst ”Klimatnödläge” ? Nej, man lyssnar tyvärr till AEMet, det spanska meteorologiska institutet.

IPCC:s senaste hot är stigande havsnivåer. Det har AEMet tagit fasta på och påstår nu att Kanarieöarna är speciellt hotade. Detta trots att havsnivån stigit i en jämn takt sedan mätningarna inleddes 1927. Havet stiger 2,09 mm/år. Svårt att se med blotta ögat, då tidvattnet är ±1.500 mm. Havsnivån varierar dessutom mellan 100 – 150 mm på grund av årstiden.

Fördelen med AEMet är att jag har rätt att snoka i deras databas. Det var just data från AEMet som bekräftade att temperaturen ingalunda stiger. Det finns inget bevis för att CO2 varken höjer eller sänker temperaturen i atmosfären. Därför sorterar jag bort CO2 som orsak till att det blir kallare.

Kan det vara Solen som styr väder och klimat? Kineserna har studerat solfläckar i mer än tvåtusen år. Det finns en stark korrelation mellan antalet solfläckar och Jordens medeltemperatur.

Professor Valentina Zharkova, Northumbria University, Newcastle, UK,  har skapat en matematisk modell, som med ledning av antalet solfläckar kan förutsäga klimatförändringar. Enligt henne kommer solcykel 25, som inleds ca år 2020, att leda oss in i en kylig period, förhoppningsvis inte lika kall som under Maunders minimum (1645 – 1715). Under den tiden, liksom nu, fanns det nästan inga solfläckar.

Professor Henrik Svensmark, Köpenhamn, förklarar att Solens magnetfält styr undan den kosmiska strålningen. När det är mycket solfläckar är magnetfältet starkt, så att den kosmiska strålningen är svag. Nu gäller det motsatta: Den kosmiska strålningen är stark, vilket medför att det bildas låga moln. Det stämmer bra med våra observationer. Det har blivit mer låga moln som skymmer solens värmande strålar.

Normalt drabbas vi flera gånger under året av ett väderfenomen som kallas “calima”. Det är heta vindar från Sahara som för med sig hetluft och sandstoft till öarna. Väderfenomenet är numera sällsynt, då de heta vindarna från Sahara begett sig rakt norrut och förorsakat temperaturrekord i Paris och norrut.

Redan 2018 konstaterade man att sanddiset på Kanarieöarna minskat rejält. På södra Te-neriffa råder halvökenklimat, regn är sällsynt. Jag skulle önska att någon kunde förklara varför det inte regnar mer, nu när det finns så gott om låga moln. 

Hur ser då framtiden ut? De Tinerfeños jag talar med tycker bara att det är skönt att det blivit litet svalare. Värre är det med klimathysterin som råder i Sverige och Tyskland. Många avstår nu från att flyga till Kanarieöarna för att “rädda klimatet”. Skulle alla tänka så hade vi på Kanarieöarna tvingats bli “skamflyktingar”.

Familjen Hedenhös tog sig till Teneriffa med bananbåt, ett transportmedel som skampressen gillar.

Saludos/Björn

+ – + – + – +


Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather	

1 thought on “Höst på Teneriffa

  1. Det som styr klimatet är:

    1. Solaktiviteten.
    2. De tre Milankovic-cyklerna.
    3. Kontinentaldriften.

    I det korta perspektivet <10 000 år nummer 1.
    Därefter upp till 100 000 år nummer 2.
    Och sist under miljoner år nummer 3.

    Historiskt har det visat sig att jordens medeltemperatur varit hög med låga CO2 halter och vice versa låga medeltemperaturer med högre CO2 halter i atmosfären. Det ger en indikation att orsaken står att finna annorstädes.

    Kontinentaldriften gör att havsströmmarna ändrar sig men påverkas även av variationer i solinstrålningen. Det är havsströmmarna som är den primära termostaten för jordens klimat. Just nu är pumpar haven effektivt varmvatten mot norr som kyls går tillbaka utmed bottnen och väller upp på flera ställen som västra Indiska oceanen och västra Stilla havet. Vissa år stoppas uppvällningen av kallvatten och vi får El Nino år då får vi signifikant höjda medeltemperaturer vilket lätt kan observeras.

    Koldioxiden kan helt räknas bort ur ekvationen. Bara det faktum att Grönland har kvar sin inlandsis efter senaste nedisningen av Skandinavien och Nordamerika visar att vår innevarande interglacial är på gränsen till en fortsatt glacial, alltså istid.

Comments are closed.