Figur 1. Berlin 1989-10-18. Till vänster om de uniformerade står Erich Honecker och Michail Gorbatjov
De träffades även på Warszawa-paktens möte i Budapest 1986. Protokollen från det mötet har nu återfunnits i arkiv från DDR.
+ – + – + – +
På Warszawa-paktens möte i Budapest den 9-11 juni 1986 redogjorde Sovjets statschef Michail Gorbatjov för kärnkraftsolyckan i Tjernobyl. Ännu en och en halv månad efter olyckan tycktes deltagande statschefer vara illa informerade.
Gorbatjov berättade att den kollapsade reaktorn var på väg att kapslas in i en sarkofag av armerad betong och att olyckan väntades komma att orsaka ett 50-tal direkta dödsfall av strålskador under saneringsarbetet.
Hur många som faktiskt konstaterats döda just av stråldoser från Tjernobyl är oklart. Världshälsoorganisationen WHO har datorberäknat uppåt 10.000 dödsoffer i Ukraina, Belarus och Ryssland – men datormodeller är inte verkligheten.
Samtidigt som Gorbatjov långt ifrån berättade allt om olyckan och dess följder, enades mötet ändå om att utnyttja olyckan för att avskräcka västliga länder från att satsa på kärnkraft.
Det dubbla syftet var att dels göra västländerna mer beroende av främst rysk olja och gas, dels ”bygga upp socialismen för att befästa den internationella kommunistiska rörelsen och stärka de antiimperialistiska krafterna”.
Internationell politik gäller främst kontroll av energi och resurser. Mötet ville begränsa Warszawa-paktens militärutgifter, som tagit allt större andel av ländernas nationella budgetar. Effektivare information och propaganda skulle kompensera detta.
Som ett verktyg sågs fredsfrågan, som kan kopplas till att viss kärnkraft också kan utnyttjas militärt – med dubbel skrämseleffekt. För ”säkrande av fred” förordade mötet en ”bred offensiv”.
Den skulle ”i överensstämmelse med folkmassorna” vända sig mot Natos raketbaser mot öststaterna och mana till nedrustning även av konventionella vapen och styrkor.
Till detta rekommenderade DDR-ledaren Erich Honecker mötesländerna att gå ”elastiskt” tillväga och genom information och propaganda stödja Västtysklands socialdemokrater i de förestående valen.
Honecker prisade det ”nästan dagliga” samarbetet med tyska SPD och varnade för att Helmut Kohl kunde följas av en ”ännu värre” CDU-ledare. Därför gällde det att ändå ”inte åsidosätta CDU” av taktiska skäl.
Protester mot Natos raketbaser lade grunden för den tyska miljörörelsen. När FN:s klimatpanel IPCC skapades 1988 kunde dessa protester motiveras med påstådda miljö- och klimathot utan hänsyn till människors försörjning.
Mötet i Budapest ville effektivisera öststaternas utrikeshandel med ”större partikontroll” och ”starkare engagemang från partiet”. Ledarna efterlyste ”tätare samarbete mellan de socialistiska länderna” och ”fler gemensamma aktioner”.
För detta skapade de en särskild ”förvaltning för information, pressarbete och propaganda”. Alla mål skulle nås och alla problem lösas med kollektiva åtgärder via möten och kommittéer.
Hur långt detta räckte ser vi på att Berlin-muren öppnades 1989 och att Sovjetunionen upplöstes 1991.
Men tysk miljörörelse lever vidare främst genom Deutsche Umwelthilfe (DUH), som aktivt motarbetar tysk energiförsörjning och industri genom att stämma städer och delstater, som inte klarar de av DUH genomdrivna, överdrivet låga gränserna för utsläpp av kväveoxider och mikropartiklar.
I Sverige inspireras många inom Miljöpartiet och olika miljö- och klimatrörelser just av DUH. De är ett hot mot vår försörjning med mat och förnödenheter.
Tege Tornvall
+ – + – + – +
Figur 2. DUH demonstrerar i Berlin 2017-08-06
Süddeutsche Zeitung uppskattar antalet medlemmar i DUH till 273 st. Föreningen finansieras av sponsorer som ex.vis Deutsche Telekom, men också genom federala och delstatliga bidrag.
+ – + – + – +
by