Varje vindkraftverk, vindturbin, kräver en plats runt fundamentet med plats för ett par servicebilar samt en väg för tillträde

Vägen måste göra det möjligt att transportera vingar, som kan var 107 meter långa. Dess bärighet måste vara tillräcklig för ett maskinhus på flera hundra ton.

+ – + – + – +

2020-10-15 Norra Skåne: Vindkraften är inget vettigt val

Ernst Herslow, Hästveda

I en ledare 9 oktober vill skribenten att de som röstade om vindkraftsutbyggnad på Ripfjället i Dalarna (som nejsidan lyckligtvis vann) borde ställts inför alternativ till vindmöllorna. Ledarens formulering är grovt vilseledande när skribenten låter påskina att det finns ett val mellan vind å ena sidan och vatten-, kärn- eller fossilkraft å den andra.

Eftersom vindmöllorna har en naturligt inbyggd opålitlighet (ingen el levereras när det inte blåser lagom mycket) måste det för varje installerad kilowatt vindel finnas motsvarande baskraft i form av stabil vatten-, fossil- eller kärnkraft som kan leverera året om oberoende av vädret.

Denna nödvändighet visades nyligen, då oljekraftverket i Karlshamn fick sparkas igång för att mitt i sommaren rädda elförsörjningen till skåningarna när det inte blåste tillräckligt och kärnkraften var reducerad på grund av normalt underhåll. Som en följd tvingades Svenska Kraftnät säkra leveranser från det nedläggningshotade Ringhals 1 under drygt två månader.

Därmed undvek man att behöva stänga av elabonnenter på grund av kraftbrist och instabilitet i elnätet. En pedagogisk fördjupning av orsakerna till vårt havererade energisystem ges av Elsa Widding på Youtube och i fredagsintervjun i Kvartal.se.

Trots sommarens nödläge kommer Ringhals 1 att av politiska skäl tvingas lägga ner nästa år.

All denna stollighet och oerhörda kapitalförstöring motiveras av en klimatalarmism som baseras på falsifierade hypoteser om människans påverkan på klimatet.

När ska vansinnet upphöra?

När ska politikerna ta sitt ansvar och istället för att yla med vargarna basera energipolitiken på fakta och vetenskap?

+ – + – + – +

by

SSAB: Ståltillverkning kräver höga temperaturer med mycket energi

2020-10-15 Piteå-Tidningen: Minskar Hybrit utsläppen av koldioxid – med hur mycket ?

HYBRIT-projektet startades för att bli ett svenskt världsledande klimatprojekt för framtidens ståltillverkning utan kol med stora exportmöjligheter och minska Sveriges utsläpp av koldioxid med 10 %.

En ny oberoende studie baserad på produktionen av råstål i SSAB:s anläggningar i Sverige (Oxelösund och Luleå) och anläggning i Finland (Brahestad) visar ett mycket stort behov av elektrisk energi och effekt och en marginell minskning av utsläppen av koldioxid med HYBRIT-teknik och elektriska ljusbågsugnar. Mer information kan fås här.

Studien visar att elenergi-behovet i SSAB:s tre anläggningar ökar med ca 16.150 GWh för produktion av järnsvamp och råstål. För SSAB:s anläggningar i Sverige ökar elenergi-behovet med ca 15.040 GWh.

Eleffektbehovet i ljusbågsugnarna, ca 610 MW, kräver stabilitet i elnät och ”backupeffekt”.

Det erforderliga eleffektbehovet är ca 2.150 MW motsvarande produktionen i ett kärnkraft-verk med märkeffekten 2.500 MW eller från ca 3.500 vindkraftverk med märkeffekten 3 MW. Den installerade eleffekten i Norrbottens vattenkraftverk är ca 4.520 MW och ca 15.200 GWh.

För SSAB:s tre anläggningar minskas de totala utsläppen av koldioxid med ca 603 kton. För SSAB:s två anläggningar i Sverige minskas de totala utsläppen av koldioxid med ca 285 kton.

De totala utsläppen av koldioxid från ståltillverkning i Sverige, ca 5.200 kton, minskas med ca 0.6 %.

Utsläppen av koldioxid från stålindustrin i världen är ca 3.400.000 kton. Sveriges utsläpp kommer att minska med ca 0.1 tusendel av totala utsläppen av koldioxid.

HYBRIT-projektet kommer att förbruka merparten av den elenergi och eleffekt från produktionen av elektrisk energi i Norrbotten. Den planerade utbyggnaden av vindkraft i Markbygden, fullt utbyggd ca 1.000 vindkraftverk, motsvarar endast 30 % av elenergi-behovet för produktion av järnsvamp med vätgas.

HYBRIT-projektet kommer att kosta tiotals miljarder kronor i investeringar innan projektet är färdigt för kommersiell drift. Med tillkommande kostnader för utbyggnad av eleffekt-behov ökas investeringskostnaderna till mer än 100 tals miljarder kronor.

Är det rimligt att satsa 100 tals miljarder kronor för att reducera utsläppen av koldioxid i Sverige med 0.6 % och med ca 0.1 tusendel av utsläppen från ståltillverkningen i världen?

Resultaten av studien visar att ”stål utan kol” med HYBRIT-teknik är ett mycket dåligt projekt och slöseri med svenska skattebetalares pengar för en ytterst marginell minskning av koldioxidutsläpp.

Staffan Granström

Klimatrealist med 40 års erfarenhet av stålproduktion och processteknik för stålindustrin.

+ – + – + – +

by

Malmös parkeringshus ANNA med progressivt graffiti-plank

Tester med smart laddning av elbilar kommer att genomföras i P-huset Anna.

Malmös hemsida:

Projektet CLUE ska dämpa kapacitetsbristen genom flexiblare användning av el

I EU-projektet CLUE ska miljöförvaltningen tillsammans med företag och universitet bidra med lösningar till Malmös elförsörjning. Målet är att topparna i elnätet ska minska genom bättre samverkan och ökad förståelse.

Malmös befolkning ökar i rask takt och en ökad elektrifiering av samhället leder till ett stort elbehov. Energibehovet hos den växande befolkningen måste alltså mötas med de resurser som redan finns men användas effektivare än i dag. Miljöförvaltningen ska, tillsammans med flera andra aktörer, försöka minska belastningen på elnätet med färre efterfrågetop-par i elnätet genom projektet CLUE (Koncept, planering, demonstration och replikering av Lokala Användarvänliga Energisamhällen).

Fyra olika tester ska genomföras i Malmö, bland annat med smart laddning av elbilar och användning av storskaligt batteri. Målet är att testerna ska ge lärdomar som kan användas för att skynda på omställningen till ett hållbart energisystem. Projektet ska öka förståelsen för hur samverkan bland olika aktörer, både myndigheter och privata, leder till ökad flexibilitet i elnätet.

Projektet pågår till 15 december 2022 och finansieras med stöd av Energimyndighe-ten. Förutom miljöförvaltningen deltar även E.ON Energidistribution AB, E.ON Energilösningar AB, Lunds universitet, Parkering Malmö AB, Rise Research Institutes Of Sweden AB, Serneke Group AB, Vasakronan AB samt 14 ytterligare samarbetspart-ners i Skottland, Tyskland och Österrike i projektet.

+ – + – + – +

Verkligheten börjar sjunka in. Notera:

Energibehovet hos den växande befolkningen måste alltså mötas med de resurser som redan finns.

Men de låtsas inte om att resurserna MINSKAS med två reaktorer om 1.781 MW, vilket gäller åtminstone till 2026 och även därefter vid vindstilla på havet söder om Trelleborg.

Vad kan “smart laddning” av elbilar betyda ? Såvitt jag förstår kan det bara betyda att man inte får någon ström vid “belastningstoppar” på annat håll. Kan det då hända att man inte får någon laddning alls mitt på dagen ?

Det “storskaliga batteriet” kan sannolikt inte klara vindstilla på havet.

“Flexibilitet” uppnår man genom att stänga av viss förbrukning vid belastningstoppar. Det torde fordra att större delen av abonnenterna är anslutna och att de får olika elpris olika timmar under dagen. Det är naturligtvis högst förnuftigt, men torde kräva flera år för att genomföras. Det lär inte kunna förbättra läget märkbart de närmaste åren, då R1 och R2 är stängda.

EU är också engagerat, förmodligen med något bidrag. Jag motsätter mig principen att vi skall skicka pengar till Bryssel, som vi sedan skall få tillbaka. Administrationen därav torde kosta många procent.

+ – + – + – +

by

Vattenfall i Helsingborgs Dagblad/Sydsvenskan den 13 oktober

Vattenfalls Johnny Ståhlberg intervjuas. Han leder projektet med 40 – 50 möllor på Kriegers Flak 30 km söder om Trelleborg. Några av faktauppgifterna:

• MAX. effekt 640 MW
• Antal möllor 40 – 50
• Höjd 280 meter

Av detta kan man räkna ut att det gäller de allra största möllorna med märkeffekten 12 – 13 MW. Sådana planeras också för den engelska delen av Dogger Bank.

Om inte regeringen “sätter käppar i hjulet” kan möllorna var i drift 2026, men 2027 är vad man planerar för.

Ståhlberg jämför med Barsebäcks reaktorer med effekten 600 MW, men det är ju Ringhals som stängs nu. Dess reaktor R1, som skall stängas till nyår, har nettoeffekten 881 MW enligt Vattenfalls hemsida.

Enligt erfarenheterna från Tyskland kan man för Kriegers Flak räkna med en medeleffekt av 20 – 30 % av märkeffekten, d.v.s. 130 – 200 MW. Den senare siffran kan överskridas så sällan som 10 % av tiden. Mindre än 10 %, d.v.s. 64 MW kan man få 40 % och t.o.m. 50 % av tiden.

OCH, på Kriegers Flak kan det råda total vindstilla flera gånger om året, tre gånger det sista året.

Notabelt är att en stor el av intervjun handlar om miljöskydd bl.a. med “bubbelgardiner” runt byggena för att dämpa undervattensbuller.

Således:

Vi i Skåne skall skall få ersättning för Ringhals 2 med 900 MW och Ringhals 1 med 881 MW effekt, som producerar mer än 90 % av tiden, sammanlagt 1.781 MW. Ersättningen kan ge mer än 200 MW så sällan som 10 % av tiden och flera gånger om året ger Kriegers Flak NOLL MW.

Då kommer inte Tyskland att kunna hjälpa oss med el. Där råder också närmast vindstilla då. Och man avvecklar nu kraftverk för både kärnkraft och kolkraft.

Men vad händer åren 2021 – 2027 ? ? ?

Under de åren har man bara hunnit lägga ner R1 och R2, men inte byggt några möllor.

+ – + – + – +

by

Den största fågeln springer fort, men kan inte flyga

Att strutsar inte kan flyga vet vi. De är för stora och tunga för det. Men andra fåglar kan liksom flygplan flyga. Deras vingyta räcker för att lyfta deras vikt.

Det gäller dock inte eldrivna flygplan. Deras elmotorer blir förvisso små och lätta. Men de batterier som skall ge dem energi är för stora och tunga. Med passagerare och last kommer de aldrig från marken.

Det konstaterar de mycket erfarna och meriterade flygingenjörerna Patrick Berry och Kenneth Nilsson.  För flygplan passar flygfotogen bäst med låg vikt och högt energiinnehåll. Beroende på hur långt de skall flyga har passagerarplan 10-35 procent av sin startvikt som bränsle.

Medelstora plan med runt 150 säten väger ca 60 ton vid starten. Därav är alltså 6-21 ton bränsle. En genomsnittlig flygning kräver ca 20 procent bränsle. Det väger ca 12 ton

Enligt ingenjörerna ger flygfotogen ca 3,7 kilowattimmar (kWh) energi netto (för själva flygningen) per kilo. Gängse litium/jon-batterier ger ca 0,12 kWh netto per kilo. Flygfotogen ger alltså 30 gånger mer energi per kilo.

Det betyder att ett passagerarplan med 150 platser måste ha 360 ton batterier för en genomsnittlig flygning – sex gånger startvikten.

Ingenjörerna konstaterar: Batteridrivna passagerarflygplan är flygtekniskt omöjliga.

För att fungera i passagerarplan måste batteriernas energikapacitet öka minst tjugo gånger. Föga  troligt. Eldrivna flygplan tvingas nog liksom strutsar hålla sig på marken.

Tege Tornvall

+ – + – + – +

by

Skribenterna i Piteå-Tidningen

Det finns många alarmister som sprider sina manus till landets alla tidningar. Deras alster tas rutinmässigt in i många blad utan ifrågasättande.

Boel Vallgårda, Uppsala, har flyg och “flygskam” som vanligaste tema. Nu skrev hon att det är “inte rimligt att för nöjes skull sätta sig i en flygplansstol”.

Jonas Norberg kämpar mot “kött” och vill förmå kommunerna att slopa kött i skolorna åtminstone någon dag i veckan. Han skriver många insändare. Denna gången gör han sällskap i en grupp som kallar sig “Animal Rebellion Stockholm” med rubriken:

Hur försvarar man sänkt skatt på kött?

Ett nytt argument från honom är att “processat kött” är cancerogent.

Jag har haft en del att göra med forskningen om cancerframkallande ämnen. Vid ett besök på huvudkontoret för USA:s myndighet FDA, Food and Drug Administration, fick jag förklarat för mig hur de lägger fast gränsvärden för tillåtet innehåll av skadliga ämnen och tillsatser. Sådana som visats kunna orsaka cancer var särskilt viktiga. Okunniga politiker hade trumfat igenom en lag om att gränsvärdet skulle vara noll för alla ämnen som visats orsaka cancer i människa eller djur.

På myndigheten var man medveten om att det var vettlöst av främst två orsaker:

1. Moderna analysmetoder gör det möjligt att hitta ytterst små mängder, som finns nästan överallt. De är så små att de inte kan ha någon effekt. En mycket stor andel av alla matvaror skulle bli förbjudna
2. I forskningen gör man försök på råttor, hundar och andra djur. Då matas dessa med doser som är 100 eller 200 ggr så stora som kan bli aktuella för människor. Det kan ge horribla resultat. Mina värdar på FDA nämnde särskilt oxalsyra, som förekommer i rabarber och spenat. Människan har inga som helst problem med den i de doser som förekommer i naturen vid normalt intag. Men vid doser över ett tröskelvärde hinner njurarna inte avlägsna oxalsyran helt. Den ansamlas och bildar njurstenar. Dessa kan sedan orsaka cancer i njurarna genom mekanisk nötning. Det är vad forskarna funnit på försöksdjuren, som de bl. a. tvingat i etylenglykol för att doserna skulle bli tillräckligt höga.

Såväl rabarber som spenat skulle bli förbjudna, fast båda är nyttiga matvaror. Det nämnda tröskelvärdet skulle överskridas endast vid omåttligt stort och upprepat intag.

Värdarna nämnde att något liknande gällde rökta produkter. Rök innehåller cancerogena ämnen, men människan har använt metoden utan problem så länge att doserna i matvaror måste betraktas som ofarliga.

Man har noterat att ett liknande tröskelvärde gäller för radioaktiv strålning. Det kan möjligen ligga på olika nivå inom olika folkgrupper. Det finns en region i Indien, där den naturliga bakgrundsstrålningen är högre än de gränsvärden vi tillämpar. Invånarna där drabbas inte ovanligt ofta av cancer.

+ – + – + – +

by

Halten av CO₂ vid Mauna Loa de senaste fyra åren

Varje år svänger halten med den biologiska aktiviteten på norra halvklotet, som har störst landmassa. Här noteras att i mars-april 2020 märks ingen nedgång. Då orsakade Covid-19 en markant nedgång av den ekonomiska aktiviteten och därmed av de fossila utsläppen. Praktiskt taget allt flyg i världen inställdes.

Många rapporter visar att temperaturen driver halten CO₂, inte tvärtom

Dr. Koutsoyiannis, Aten, och dr. Kundzewicz, Poznan, gör en grundlig genomgång av tillgängliga data. Bl. a. konstaterar de att de naturliga utsläppen är mer än en tio-potens större än människans utsläpp. Biokemiska processer ökar i intensitet med temperaturen, varför det är naturligt att halten CO₂ stiger, när det blir varmare.

Jag skulle tillägga att CO₂ ökar fotosyntesen, vilket ger ökad tillväxt som också bör resultera i större omsättning av CO₂ genom nedbrytning av mera dött material.

Vid vår konferens på Lidingö 2016 konstaterade vår dansk-norske vän professor Ole Humlum att fasföljden mellan temperaturen och halten CO₂ visar att det är temperaturen som styr. Medverkade gjorde också professor Jan-Erik Solheim och Kjell Stordahl, Telenor.

Professor Murry L. Salby, Macquarie University, Sydney, är atmosfärforskare och har skrivit en lärobok i ämnet 2012. Där påstår han:

Ökad temperatur ökar netto utsläpp av CO₂. Minskad temperatur har motsatt effekt.

Zbigniew Jaworowski, Warszava, har forskat såväl i Norge som Japan och hållit en ordförandepost i en av FN :s vetenskapliga kommittéer. Han skrev 1992:

Fram till 1985 visade de flesta studier av gaser inneslutna i förindustriell is att koncentrationerna av CO₂ (upp till 2.450 ppm) var högre än nivån i dagens atmosfär. Efter 1985 rapporterades lägre förindustriella värden, vilket användes som bevis på sentida mänskliga utsläpp. Felen i dessa reviderade värden är emellertid av samma storleksordning som höjningen av halten i atmosfären.

De antaganden som använts vid beräkningen av dessa lägre värden har varit: ingen vätskefas i polarisen, luften har varit yngre än isen på grund av fritt utbyte mellan isens djup och atmosfären, samt ingen ändring av sammansättningen i inneslutningarna av luft.

Vi visar att dessa förutsättningar inte gäller.

Således: De av IPCC använda värdena på halten CO₂ i polarisarna är inte trovärdiga.

Konklusionen är: Det är övertygande bevisat att det är temperaturen som driver halten koldioxid, inte tvärtom. Därmed faller hypotesen om Anthropogenic Global Warming, AGW.

+ – + – + – +

by

Figur 1. Svensk Vindenergis kort-tids-prognos från 2020-06-30

Svensk Vindenergi är branschorganisationen för vindkraftsindustrin. På dess hemsida finner jag intressant statistik. Där väntar man sig en produktion av 29 TWh i år och 45 TWh 2023, blå kurva. Gapet mellan den gröna kurvan, installerad kapacitet, och den röda, antalet vindkraftverk, VKV, visar att allt större enheter nu byggs.

Figur 2. Aktuella data för 2019 med prognoser för 2020

• * Faktisk produktion
• ** Beräknad produktion vid normala vindförhållanden
• *** Produktion vid planenligt drifttagande och normala vindförhållanden

Figur 3. Tecknade bindande avtal om kapaciteten för nya möllor per kvartal

Den höga utbyggnadstakten 2018 och -19 har avtagit. Nedgången i årets Q2 kan kanske tillskrivas Coronan. De närmaste tre åren beräknas 4.000 MW tas i drift.

Det låter som mycket, men effektfaktorn är bara 20 – 30 %, d.v.s. netto 800 – 1.200 MW. Dock bidrar de till att sänka elpriset ytterligare även sedan Ringhals 1 tagits ur drift. Sen är ännu fler möllor på gång och ledningarna till Tyskland lär inte bli klara på ett bra tag. Vi i Skåne måste rimligen först få ledningar som räcker.

+ – + + – +

by

Tege Tornvalls uppdaterade faktasamling “Tänk om det blir kallare”

Claes Lindskog har listat några böcker vars budskap han kan instämma i:

Tänk om det blir kallare?

Tege Tornvall (journalist, redaktör i Klimatsans) BIZCOM Business Communications.

Kan beställas från författaren: “tege.tornvall@gmail.com”

Boken innehåller mycket fakta kring uppvärmningen och dess konsekvenser, de organisa-tioner som lever på klimathoten och de olika förslag som framförs från alarmisthåll på lösningar av koldioxidens förmenta klimatpåverkan. De svagheter som ligger i IPCC:s hypoteser kring koldioxidens inverkan berörs. Jag har själv svårt att tro att koldioxidens ökning i modern tid inte till stor del skulle bero på den nyttiga industrialiseringen även om bidraget pga oceanernas temperaturvariation inte kan försummas.  

Klimatkarusellen

Elsa Widding (civ.ing; Vattenfalls fd energiexpert; avrådde från Nuonaffären)

Eget förlag, kan beställas på: “klimatkarusellen@gmail.com”

Boken har sitt värde i att det är en personligt färgad genomgång av många av de sakfel som förekommer i den faktaflora kring klimatet som sprids i massmedia.

Vad händer med klimatet

Lennart Bengtsson, professor em.

Karneval Förlag. Kan köpas från de flesta internetbokhandlarna.

Boken har sitt stora värde i att den förklarar klimatologins grunder. Han anser att koldioxi-den inverkar på temperaturen som IPCC säger (men det finns ju många andra rapporter som motsäger detta) men tror trots det också på att temperaturändringarna hittills och de närmaste decennierna bara är positiva för alla och att extremväder inte är något problem. Han drar samma slutsatser som jag att Sverige inte behöver vind och sol så länge kärnkraf-ten är kvar. Han tar inte upp kosmiska strålningens ev. inverkan på klimatet och ej heller de stora osäkerheter som finns i historiska mätdata och kommenterar inte IPCC:s orealistiska spådom om havens höjning.

Global Warming Skepticism for Busy People

Roy Spencer (PhD, ansvarig för de månatliga UAH-satellitdata)

Beställes som Kindle-bok från t ex Amazon

Confessions of a Greenpeace Dropout: The Making of a Sensible Environmentalist

Patrick Moore (PhD, grundare av Greenpeace som nu klassar Greenpeace som en “fascistisk” organisation)

Beställes som Kindle-bok från t ex Amazon

Slutkommentarer (med risk för att verka tjatig):

Massmedia och andra alarmister säger varje dag att “de globala klimatförändringarna accelererar”, “jorden brinner”, “extremväder blir vanligare” eller “det är redan för sent att börja minska på koldioxidutsläppen”. Mätningar från officiella mätinstitut säger motsatsen: “De globala förändringarna är mycket små och extremväder minskar”. Det finns heller inga mätningar eller andra fakta som säger att klimatet påverkas annat än marginellt av koldioxid utan det förändras mest p.g.a. naturliga orsaker.

Även om Greta och andra nutida flagellanter inte verkar ha en aning om hur ineffek-tiva och kostsamma de lösningar är som de förespråkar för att “rädda” klimatet, ger redan de uttalade klimatmålen, speciellt från svenska regeringen men även från alla övriga partier, allvarliga konsekvenser för allas levnadsstandard om dessa mål skulle få styra politiken. Inget parti verkar förstå hur felinformerade de blivit av klimatflum-profeter som Rockström om det obefintliga klimathotet och de felaktiga, motstridiga och kontraproduktiva åtgärder, helst under FN:s diktat, som påstås krävas för att skapa ett “fossilfritt” (ibland kallat “förnyelsebart” eller “hållbart”) samhälle.

+ – + – + – +

by

Figur 1. Skatterna på utsläpp av koldioxid i Europa med Sverige som etta

Källa: Världsbanken

Ute i världen kan Isabella Lövin nu stoltsera med ännu en förstaplats (Jag tror inte något land utanför Europa har högre skatt på utsläppen.) Hon är ju suverän etta i givmildhet till the great Green Climate Fund. Med den senaste skänken av 4 extra miljarder har Sverige bidragit med mer än dubbelt så mycket som tvåan (såvitt jag minns).

När hon nu lämnar regeringen, kan man bara undra vilket toppjobb inom FN eller EU hon siktar på.

Sverige införde en koldioxidskatt 1991, men blev inte först i världen. Finland införde en sådan året innan. Den är nu SEK 1.190 per ton koldioxid, men många användningsområden är helt eller delvis befriade från skatten, se “Sveriges energiskatter”. Endast 40 % av all användning berörs.

Skatten tycks ha fått avsedd verkan. Utsläppen har minskat.

Figur 2. Sveriges utsläpp av “växthusgaser” 1990 – 2018

+ – + – + – +

by