Dogger Bank i Nordsjön får 190 jättemöllor för 13 MW

CivilEngineer

Figur 1. Ute i Nordsjön ligger grundet Dogger Bank som har djupet 20 – 40 meter

Det är ett traditionellt fiskeområde som delas av många länders ekonomiska zoner.

Wiki

Figur 2. De ekonomiska zonerna på Nordsjön

Fem länder delar på Dogger Bank. Vad den svarta konturen visar har jag inte lyckats finna någon uppgift om. Den kan visa det landområde som dräneras ut i Nordsjön.

Det är UK som nu planerar 190 jättemöllor där. De lär vara “Världens största” åtminstone i några år, se posten “Gigantisk mölla för havet”. När typen lanserades, fick den märkeffekten 12 MW. För Dogger Bank har typen trimmats upp till 13 MW. I Markbygden 1101, Europas hittills största landbaserade vindkraftspark i Piteå/Norrbotten, är märkeffekten mellan 3 och 5 MW.

Dimensionerna är mäktiga: Vingarna har längden 107 meter, som ger rotorn en diameter av 220 meter och sveper 3.8 hektar.

Kungadömets energiminister Kwasi Kwarteng uttryckte sin tillfredsställelse över att så många “gröna jobb” kommer till nordöstra England tack vare dess världsledande ställning för “off-shore” vindkraft. Han fortsatte:

  • Projekt som Dogger Bank är helt avgörande för en grönare återuppbyggnad av ekonomin efter pandemin – skapa jobb, stimulera ekonomin och ta itu med klimatförändringarna.

Signerade kontrakt

GE, General Electric, annonserar att de har kontrakt på leverans av de 190 möllorna och på ett femårigt serviceavtal för drift och underhåll. Kontrakten hänger på tillstånd för igångsättning från flera engagerade partners, vilket väntas bli klart innan årsskiftet.

Specialutrustning för varje fas av byggandet

De enorma dimensionerna fordrar specialbyggd utrustning för alla steg av tillverkning, transport och resning av möllorna.

OHT

Figur 3. Möllans torn är 150 m ovan havets nivå och fundamentet kanske 40 m därunder

Se även posten “Vindkraft till havs”.

Sällsynta jordartsmetaller

Vindkraftverk har generatorer med särskilt starka permanenta magneter. Dessa består idag av en legering med den sällsynta jordartsmetallen neodym, järn och bor. En tumregel är att man behöver 600 kg magneter per MW. De består av c:a 65 % järn, 30 % neodym, en dryg procent bor samt mindre mängder niobium och dysprosium.

Jättemöllorna behöver således magneter på mer än 7 ton. De är så starka att de inte kan transporteras som vanligt på en trailer. Dennas lager påverkas så att de kärvar och förstörs.

Varje magnet innehåller mer än 2 ton neodym. Brytbara fyndigheter finns nästan enbart i Kina. Hela vindparken behöver mer än 400 ton neodym.

Jag undrar hur stor del av världens produktion det är.

+ – + – + – +

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

6 thoughts on “Dogger Bank i Nordsjön får 190 jättemöllor för 13 MW

  1. Varför denna satsning på havsbaserad vindkraft. Nej bygg i stället Kinesiska CAP1400 eller AP1000 som har byggts på stipulerad tid och kostnad.

    Även den nu godkända Nu-scale om 60 MWe som kan byggas ihop till maximalt 720 MWe. Strålningen per SMR är P/12 per verk.

    Vindkraften är ett skämt se Affärsvärlden nr 29, 30 där man talar om “blåsningen” i samband med vindkraft. Pengarna som kastats i sjön hade kunnat använts förnuftigare.

  2. Ingen påstådd “växthuseffekt” galopperar. Däremot galopperar vindkraftstokeriet i fullt sken. Om vingarna snurrar tolv varv per minut, rör sig spetsarna med 290 km/h. Rena giljotinen!

  3. Lite gamla siffror men …. 2004 producerades 7000 ton Neodym i världen. Kända reserver var ca 8 miljoner ton, alltså drygt 1000 års produktion. Antagligen bryts mer idag, men då brukar också reserverna öka.

    Ingen gruva bryter neodym separat. Den finns tillsammans med andra REE (sällsynta jordartsmetaller). Halterna är generellt låga. I den svenska fyndigheten Norra kärr, som inte ännu har tillstånd för brytning, är halten av Nd2O3 0,065 % av totalt brytningsplanerad volym på 31 miljoner ton malm. Neodym utgör bara en (mindre) del av det brytbara värdet.

  4. Den info jag har fått är att försäkringsbolagen vägrar att försäkra havsbaserade vindkraftverk.
    Anledning – väldigt dyrt att inspektera och ännu dyrare att reparera.

    Neodym finns i Sverige (främst Gränna). Vilka har sagt nej till att bryta Neodym i Gränna … Jo, MP.
    Gruvor är ju inte bra för miljön …

    Om man kunde dela ut nåt slags pris för mest inkonsekventa politik så tror jag MP är garanterade vinnare.

  5. Kommer detta projekt att påverka magnetiska kompasser för sjöfart och flyg? Eller har allt fått ge vika för den heliga men obefintliga mänskliga klimatförändringen? Klimatet påverkas endast av solen som alla med mer än en hjärncell vet.

Comments are closed.