Visby är nu kallast på 76 år

TV4

Figur 1. Meteorolog Leon Lee på TV4 visar att Visby med – 1,1 ºC är kallast på 76 år

I Tarfala var det – 4,5 ºC om natten. Sedan förklarar han vad som ligger bakom den senaste tidens ovanligt kalla temperaturer: Jetströmmen gör ovanligt stora svängar.

TV4

Figur 2. Vi har nu en svag jetström som gör mycket stora svängar

De drar ner mycket kall polarluft långt mot söder och mycket varm luft från tropikerna långt mot norr. När jetströmmen är stark är svängarna mindre och mer regelbundna.

Jetströmmens styrka visar ett samband med Solens aktivitet.

+ – + – + – +

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

1 thought on “Visby är nu kallast på 76 år

  1. Denna text sände jag i vintras ut till media. Total tystnad, vad jag vet.

    Oro i luften ger både kyla och värme

    Extrema väderhändelser beror på oro i luften med stora temperaturskillnader. När varm luft stiger, kommer kallare luft in från sidorna. Rörliga luftmassor är vindar. Stora temperaturskillnader ger starkare vindar. Jämnare temperatur ger svagare vindar.

    När snabba jetvindar i västlig riktning runt Arktis försvagas, börjar de gå i bukter norr- och söderut. Bukter norrut släpper in varm luft söderifrån. Bukter söderut släpper ned kall luft från norr – och omvänt på södra halvklotet.

    Det är vad som händer i år. Det blir kallare än normalt på många håll – och varmare än normalt på andra håll.

    Totalt går trenden mot kallare, eftersom Solens magnetiska aktivitet nu minskat med svagare solvind. Det släpper in mer kosmisk strålning i atmosfären. USA:s rymdstyrelse NASA har registrerat 25 procent mindre solvind och kraftigt ökad kosmisk instrålning.

    Med den följer fler aerosoler (mikropartiklar), som vattenånga kan kondensera på och bilda kylande moln och nederbörd.

    Under den periodvis kalla Lilla Istiden (ca 1300-1870) var Solen i fyra omgångar minimalt aktiv, och det var klart kallare än nu. Värst var nödvintern 1697/98 efter flera års missväxt. Då beräknas 100.000 människor ha dött av svält i Sverige och 80.000 i Finland.

    Så sent som vintern 1867/68 dog i Norrlands inland 10.000 människor av svält efter att för små och för sena hjälpsändningar hindrats av snö och is. Detta har Magnus Västerbro gripande skildrat i boken ”Svälten”.

    Den uppvärmning som driver dagens klimatlarm är i själva verket en välkommen återhämtning från Lilla Istidens kyla, nöd och svält. Vad alarmister förtiger är att det var kallare då. På våra breddgrader flera grader kallare.

    Nu är Solen åter lika passiv som under Lilla Istidens kalla perioder. Svenska TV-meteorologer och media börjar uppmärksamma att jetströmmarna nu går i bukter, Det tyder på kommande kyligare klimat. Inget att se fram emot!

Comments are closed.