Vindkraft = “Virus” i elnätet

Vindkraft dödar fåglar, fladdermöss och insekter

Helsingborgs Dagblad den 7 mars hade en stor insändare av rikskände politikern Bengt Silfverstrand och f.d. säkerhetshandläggaren Thord Paulsson med rubriken:

Nu behöver vi öka kapaciteten för att skapa en större produktion av elkraft

De upprepade de officiella argumenten för mera vindkraft på haven och även det falska påståendet att vindkraft är billigare än kärnkraft.

+ – + – + – +

Den 10 mars kom en mellanstor replik av liberala lokalpolitikern Einar Fjellman:

Vindkraft är som en motor med ständigt fel på förgasaren

Silfverstrand tycks tro att nackdelen med vindkraft kan jämföras med en bensinmotor som några gånger per år är utan bensin. Det är mycket värre än så, vindkraft kan liknas vid en motor som ständigt har fel på förgasaren. För mycket, för lite eller inget alls. Aldrig lagom, omöjlig att planera.

Allt tal om ytterligare utbyggnad av vindkraft till havs, eller på land, förlorar sin trovärdighet om det inte åtföljs av en redogörelse för hur behovet av reglerkraft skall tillgodoses.

. . .  grundproblemet för södra Sveriges elförsörjning är att planerbar elproduktion lagts ner utan att ersättas med produktion som har liknande egenskaper.

+ – + – + – +

Genmäle från Silfverstrand-Paulsson den 17 mars:

Kamp likt Don Quijotes mot väderkvarnarna

Lösningar för att bättre kunna undvika brister på el under kortvariga tider (reglerkraft) kan vara energilager som består av batterier och vätgas. 

+ – + – + – +

Redan den 7 mars sände jag in ett manus med färre än 2.000 tkn, ett omfång som det brukar vara lätt at hitta plats för, men det kunde tydligen inte kan accepteras:

Väsentliga fakta om vindkraft

Herrarna Paulsson och Silfverstrand argumenterar för mera vindkraft på haven runt Skåne med samma argument som Miljöpartiet och den socialdemokratiska regeringen. De saknar några viktiga fakta.

I nätverket KLIMATSANS har vi statistik på produktionen av vindkraft och solkraft för varje timme av de flesta månaderna sedan 2015. Den visar följande:

  • Solkraften ger helt obetydlig effekt under vintermånaderna.
  • Ungefär två gånger varje år står alla tyska vindkraftverk på Nordsjön och Östersjön helt stilla i mer än en timme.
  • I februari stormade det i Tyskland, så att nytt rekord för vindkraftens effekt noterades den 17:e med 47,02 GW, gigawatt.
  • Den 11:e noterades 6,01 GW, vilket krävde 53,92 GW balanskraft från kol- och gaskraft samt kärnkraft.

Prisrallyt på energi, det vill säga el, naturgas, olja och kol utlöstes av två veckor med svaga vindar över hela västra Europa. Då startade man upp gaskraft och satte även igång stängda kolkraftverk till höga kostnader.

Politikerna i alla länder hade förklarat att gas- och kolkraft skulle avvecklas med politiska beslut. Därför hade kraftföretagen givetvis inte fyllt på lagren av gas och kol som vanligt. Bränsle av alla slag började ta slut, varför priserna steg så att priset på el femfaldigades i de stora länderna, något som sedan spred sig till Sverige genom kablarna till kontinenten.

Slutsatserna är uppenbara:

  1. Vid vindstilla står alla vindkraftverk stilla, hur många de än är.
  2. Priset för el från vindkraft måste inkludera kostnaderna för de kraftverk som behövs vid vindstilla.
  3. Priset måste också inkludera de många ledningar som vindkraften behöver, vilka är särskilt dyrbara på havsbottnen.
  4. När man således behöver ”planerbar” kraft för hela behovet av el, blir vindkraften bara en extra kostnad, som gör all el dyrare.
De höga elpriserna beror helt på okloka politiska beslut. Effektbristen i Skåne kan inte avhjälpas med fler vindkraftverk.

Sture Åström

Nätverket KLIMATSANS

+ – + – + – +

Den 10 mars sände Ingvar Åkesson in en replik på knappt 3.000 tkn som också tycks vara refuserad:

Vindkraftens mörka baksida

Bengt Silfverstrand och Thord Paulsson framför i insändare den 7 mars 2022 ”Vindkraftens lovsång” enligt MP+S+C.

Det är riktigt att vi behöver mer produktion av elkraft. Detta gäller i synnerhet i elområde 4.

Att kärnkraften blev olönsam berodde på politiska åtgärder med en särskild kärnkrafts-skatt för att den just skulle bli det. Å andra sidan subventionerade man vindkraften direkt och/eller indirekt. Vindkraft och solkraft har väderberoende elproduktion. De förmår inte anpassa sig till när förbrukningen sker.

Vindkraften har många avigsidor. Låt oss glänta på dörren för att se vad som döljs där:

Låg verkningsgrad

Baserat på SCB (Statistiska Centralbyråns) statistik, var verkningsgraden 2021 för vindkraften ca 31%.

Några förespråkar att vätgas lagras för utjämning. Det är dyrt och ogenomtänkt. Verknings-graden för att omvandla el till vätgas och sedan åter till el, är ca 20 – 25 %.

Den totala verkningsgraden blir då max. 8%. Det behövs därför minst 13 st vindkraftsparker för att motsvara 1 st kärnkraftverk, (bio)kraftvärmeverk, gaskraftverk, etc. om vardera vindkraftsparks effekt, är detsamma som nämnda enstaka kraftverks.

Plastföroreningar

Livstiden för ett vindkraftsverk är ca 15 – 20 år. Under dess livstid måste vingarna bytas 3 – 5 gånger.

Epoxiplasten på vingarna slits bort. Till havs är förhållandena mest ogynnsamma. Plasten hamnar som mikro- och nano-plaster i naturen och havet till förfång för djuren och slutligen människan. De utbytta vingarna återvinns f.n. inte, utan deponeras.

Det rimmar dåligt med att föroreningar med plast skall minska/upphöra.

Ljudföroreningar

Vid vindkraftverk utbreder sig omfattande mattor av infraljud i en vid krets. Vid tillstånds-givning tar man felaktigt enbart med ljud enligt dBA, vilken inte omfattar infraljud.

Det gör att egendomar inom ett rätt stort område kring vindkraftverken blir obeboeliga och omöjliga att sälja.

Till havs störs delfiner, tumlare etc. som är beroende av sina klickljud för orientering, födojakt etc. Till lands störs fladdermöss m.fl.

Djurdöd

Vindkraftverkens vingar är rena slakterierna för örnar, havsörnar, andra rovfåglar, småfåglar, etc.

Obalans i elnätet

För att klara elnätet måste SVK (Svenska Kraftnät) hela tiden balansera frekvensen på 50 (49,9 – 50,1) Hz.

Det sker genom generatorernas rörelsemassa från vattenkraftverk, kärnkraftverk, (bio)kraftvärmeverk, etc.

EU har insett risken med för mycket väderberoende elkraft i elnäten. Därför gäller, att varje land måste ha en ”kapacitetsmekanism” senast år 2025. Varje land skall då redovisa hur man löser problemet med obalansen i sitt elnät. ”Kapacitetsmekanismen” skall registreras av EU.

Obalansen kan lösas med bl.a. reservkraft (med rörelsemassa), frivillig och/eller ofrivillig förbrukningsreduktion, nedstängning av kraftverk utan rörelsemassa (såsom vind och sol).

Vindkraft och solkraft får därför ses som parasiter/virus i elnätet.

Vindkraft är inget som hjälper utan enbart stjälper.

Ingvar Åkesson

+ – + – + – +

Exempel på medias snedvridning av informationen

Fjellmans manus kunde accepteras. Han är liberal lokalpolitiker och måste därför uttrycka sig lite försiktigt, så att partiets linje att acceptera vindkraft inte störs. Det kunde HD ta in. Men min och Ingvars totala nedsågning av vindkraft kunde inte accepteras. Läsekretsen måste skyddas för så hänsynslös information.

Läsekretsen skall luras att betala för Miljöpartiets vanvettiga politik !

+ – + – + – +

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

4 thoughts on “Vindkraft = “Virus” i elnätet

  1. # BD-Nille
    Vindkraften och solkraften har alltid företräde till leverans i elnätet. De levererar vad vädret förmår dem att prestera. Därför blir det för vindkraften och solkraften så att denna produktion också blir deras verkningsgrad. För vindkraften kring 30% och solkraften <12%.
    Kärnkraft, vattenkraft, etc. (med rörelsemassa) får ”bara” komplettera när dessa ”kraftslag” inte räcker till. Deras varierande produktion blir då, som du anger, aldrig någon verkningsgrad utan bara vad som utnyttjas.

  2. Vill vi ha ännu dyrare el så bygg mer vindkraft och köp dyr gas/olja eller kol när vinden underpresterar.
    Elen kostar 220 öre per kWh i SE4 och 228 öre i DK1 och 19 öre FI. Det är inte billigt med vindkraft och dyrt med kärnkraft som de gröna påstår.

  3. Mycket bra repliker och jag håller med om det mesta. Dock tycker jag att vi på detta forum ska vara stringenta med begreppen.

    “Baserat på SCB (Statistiska Centralbyråns) statistik, var verkningsgraden 2021 för vindkraften ca 31%.”

    Detta är kapacitetsfaktor 0,31 (31%), inte verkningsgrad.

    Harsprånget har låg kapacitetsfaktor eftersom det är ett vattenkraftverk som nästan bara körs dagtid för att balansera effektbehovet. Jag skulle aldrig påstå att Harsprånget bara har 25% verkningsgrad.

    https://sv.wikipedia.org/wiki/Kapacitetsfaktor

  4. Väderkraftförespråkarna uppfyller ett fundamentalt kriterium för dumhet – när något inte funkar upprepar man bara vad man tidigare gjort och, ofta, i ännu större skala. Dvs, total oförmåga till inlärning!

Comments are closed.