(Ämnet är tydligen känsligt, eftersom begreppet “effektavgiften” på nätet bytts ut mot det mindre tydliga “okänd avgift”.)
Det är alltså en LAG:
Nu lägger sig politikerna i hur företagen gör sina affärer.
De avgörande uppgifterna i artikeln
En omedelbar reaktion från Mats Jangdal:
Dubbel avgift för att dölja de politiska misstagen
Vi betalar redan mer för effekten ju större huvudsäkring vi har. Det är dessutom på möjligt uttag, inte verkligt. Kan vi slippa den stafflingen och bara betala för verkligt effektuttag nu? Skulle inte tro det.
För familjer där båda arbetar blir det de få timmarna morgon och kväll när man är hemma och vaken som blir dyrast. Ska det ersättas med ny brandbenägen hemelektronik på timer eller fjärrstyrning?
Företag med stora variationer i effektuttag, som mekaniska verkstäder och jordbruk kommer att få ett hårt straff!
Och detta är MER POLITIK för att dölja tidigare MISSTAG AV POLITIKEN
Tre vattensalamandrar kan stoppa Volvos batterifabrik i Mariestad
På Svenska Dagbladets ledarsida konstaterar Peter Wennblad den 21/9 att klimatpolitiken inte är realistisk. Samtliga partier i Riksdagen utom Sverigedemokraterna står bakom “klimatmålen”, som bl.a. kräver att transportsektorns utsläpp skall vara 70 % lägre 2030 än de var 1990. Han skriver:
Det innebär i praktiken att det från och med nu inte får säljas ett enda nytt bensin- eller dieseldrivet fordon.
Det är inte bara osannolikt. Det är helt simpelt omöjligt.
En förutsättning är ju att även lastbilar skall bli eldrivna. Därför planerar Volvo en fabrik för batterier till lastbilar i Mariestad, där kommunen har anvisat ett lämpligt område. MEN, där har man hittat tre exemplar av den stora vattensalamandern, en art som har det högsta skyddsvärdet. Individerna får inte skadas och deras habitat får inte störas.
Att finna ett annat område, kanske i en annan kommun, och dra planerna genom den kommunala beslutsprocessen kan ta år. En försening verkar oundviklig.
Liknande problem hotar den fabrik för batterier till personbilar som Northvolt och Volvo Cars planerar i Göteborg. Dess stora elbehov skulle täckas av havsbaserad vindkraft. Men myndigheternas processer för utredningar och tillstånd för etablering av vindkraft till havs och ledningar dit kan ta flera år.
Wennblad skriver att klimatmålen kräver: en extremt snabb och revolutionerande reforme-ring av miljölagstiftningen.
Alternativet är att en ny regering är ärlig mot väljarna och säger att klimatmålen inte går att nå. . . Och att Sverige därför på nytt behöver ta ställning till både det klimatpolitiska ramverket och vår anslutning till Parisavtalet.
+ – + – + – +
Öppet tvivel på “Parisavtalet”
När ett av de ledande riksmedierna nu uttryckt öppet tvivel på att “Parisavtalet” kan uppfyllas, kan ingen i Riksdagen låtsas att inte veta det. Det bör rimligen betyda en långsam-mare färd mot avgrunden. Det kan förhoppningsvis ge tillräcklig tid för tillnyktring och det “stora avslöjandet”:
Det finns ingen klimatkris, mer koldioxid är BRA för hela mänskligheten. . .
Vid dagens regionfullmäktige, som också är mitt sista möte, beslutades att det inte råder något klimatnödläge i Kalmar län. Inget parti yrkade bifall till medborgarförslaget. Tvärtemot vad samtliga partier i 7-klövern beslutade i Kalmar kommun i oktober 2020.
Det intressanta är vad som skrivs i beslutet i regionfullmäktige, betänk att beslutet togs av samtliga partier, Miljöpartiet är inte representerade i regionfullmäktige. Så här skriver man i det beslutade yttrandet.
”Att utlysa klimatnödläge i kommuner har hitintills inte visat ge någon nämnvärd ökad handlingskraft eller engagemang i klimatfrågan. Ett klimatnödläge borde för att få tyngd och genomslagskraft vara på nationell nivå snarare än på regional eller kommunal nivå.”
+ – + – + – +
Avvisad plakatpolitik
I oktober 2020 beslöt kommunen Kalmar att införa “klimatnödläge”. Efteråt kunde fullmäktiges ordförande inte förklara hur det skulle påverka framtida beslut. Alfsson har inte funnit att det haft någon påverkan överhuvudtaget.
Det är alltså ett typexempel på meningslös “symbolpolitik” eller “plakatpolitik”, d.v.s. sådan politik som bara är ämnad att tillfredsställa känslor hos okunniga väljare. Efter ett sådant beslut inbillar sig de engagerade aktivisterna att de åstadkommit något, så att de kan känna sig nöjda.
MEN, såvitt jag känner till, har ingen kommun hänfört några konkreta beslut till det antagna “klimatnödläget”.
Kalmar Regions beslut idag torde bli vägledande för flera regioner och kommuner. Kanske även för Riksdagen.
Istället för att ta vara på tre procent av energin i kärnbränsle kan ny teknik ta vara på mer än hälften. Det är fjärde generationens kärnkraft som utvecklas för att kunna återanvända det mesta av avfallet som i dag inte kommer till användning.
Om den tekniken, som kallas bridning, ersätter dagens kärnkraftsteknik behöver nytt uran inte brytas på överskådlig tid.
+ – + – + – +
Ny regering, nya takter
Man kan tro att Vattenfalls PK ledning börjat förstå att en ny regering kommer att kräva en annan politik.
DMI visar 2022-09-28: Utbredningen av isen på havet i Arktis
För tillfället är utbredningen större än åren 2018 ‒ 2019 vilket kan betyda att isen gått in i en fas av fortsatt tillväxt. Det vore naturligt med hänsyn till de normala svängningarna av klimatet i Arktis.
2022-09-29, LTZ, Länstidningen, Östersund:
Nu växer polarisarna igen
Isen på havet i Arktis tinar varje vår och sommar, så att dess areal minskar till ett minimum, som inträffar vid höstdagjämningen. Denna inföll på torsdagen den 22 september och då var arealen lika stor som i fjol och större än de två föregående åren, drygt fem miljoner kvadratkilometer. Detta redovisas dag för dag av Dansk Meteorologisk Institut, DMI, googla: ”dmi icecover”.
Ända sedan 2007 har minimum svängt mellan fyra och sex miljoner kvadratkilometer, med undantag för det extrema året 2012.
Således finns ingen tendens mot vidare minskning.
Hela Sveriges areal är knappt en halv miljon kvadratkilometer och då skall vi minnas att halva landet ligger norr om Östersund.
Landisen på Grönland är mycket tjock med översidan upp till tre kilometer ovan havet. Där är det 20 grader kallare än vid havets nivå. Den smälter också på sommaren månaderna juni – augusti. Men i år inträffade ovanligt rikliga snöfall både i juni och augusti, så att tillväxten ökade närmare 100 kubik-kilometer mer än vanligt.
Det ger ingen anledning till oro för att landisen skall försvinna. Den har klarat stora svängningar i klimatet under tre miljoner år.
(Global “mojning”: Saktar klimatförändringen ner vindarna?)
Brittiska forskare har upptäckt att varmare klimat ger svagare vindar. Detta vet visserligen äldre och mer erfarna personer, men nutida forskare måste köra det i datormodeller först för att inse det.
Tidningen Yale Environment redovisade den brittiska studien den 13 september i år. Den visar att genomsnittlig europeisk vindhastighet åren 1978-2010 minskade med 2,3 procent per årtionde, alltså totalt med 6,7 procent.
Samtidigt värmdes våra nordliga breddgrader. Atmosfärforskaren professor Paul Williams vid brittiska Reading-universitetet betonar att vindar uppstår av temperaturskillnader mellan varma och kalla luftmassor – och att större skillnader ger mer och starkare vindar.
Enligt den brittiska studien visar minskande vindhastighet på fortsatt global uppvärmning, som FN:s klimatpanel IPCC upprepat varnar för.
Dock tycks europeiska vindhastigheter i stället ha ökat sedan 2010. År 2019 redovisade andra forskare 5.7 procent högre vindhastigheter sedan 2010. Det tyder snarare på lägre temperatur på våra breddgrader jämfört med de varma tropikerna.
Nu är Solens magnetiska aktivitet åter lika låg som periodvis under Lilla Istiden. Amerikanska rymdstyrelsen NASA har registrerat 25 procent mindre solvind och kraftigt ökad kosmisk instrålning.
Det förebådar kyligare klimat framöver – med mer och starkare vindar. Precis vad världen nu upplever.
Anläggningen “Elkhorn Battery” syns i mitten längst upp
Mitt i bilden, där skorstenarnas skuggor slutar, syns “Moss Landing Power Plant”, där brand i batterier uppstod både 2020 och 2021.Jämför med bilden i posten “Brand i jättebatteri i USA !”.
Ett Tesla Megapack-batteri fattade eld vid PG&E:s storskaliga batterianläggning i Elkhorn i Monterey County, Kalifornien, på morgonen den 21 september. Branden var helt under kontroll sent på eftermiddagen.
Systemet inkluderar 256 Tesla Megapack-batterienheter på 33 betongplattor och har kapacitet att lagra upp till 730 MWh med en maximal effekt av 182,5 MW under perioder med hög efterfrågan. Intill Elkhorn Battery finns en 400 MW batterianläggning som ägs av Vistra, vilken drabbats av två överhettningsincidenter sedan september 2021. De tvingade fram partiella tillfälliga driftstopp.
På grund av den mycket giftiga röken från branden stängdes motorväg # 1 under 12 timmar och grannar uppmanades att stänga fönster och dörrar samt all ventilation.
Du hör kanske bara dåliga nyheter, men du får inte höra inte hela historien.
Det är lätt att tro att livet på jorden blir allt värre. Media lyfter hela tiden fram den ena katastrofen efter den andra och gör skrämmande förutsägelser. Med den aldrig sinande strömmen av nyheter om undergång och dysterhet orsakade av klimatförändringar och miljön är det förståeligt varför många människor – särskilt de unga – verkligen tror att världen är på väg att gå under.
Men faktum är, att även om problemen kvarstår, blir världen bättre. Vi får bara sällan höra om det. Vi får oavbrutet höra om katastrofer, oavsett om det är en värmebölja, översvämning, skogsbrand eller storm.
Men fakta säger något annat:
Naturkatastrofer orsakar mycket färre dödsfall. Under 1920-talet omkom 500.000 personer per år, men i det senaste decenniet var genomsnittet endast 18.000. I år liksom 2020 och 2021 gäller det ännu färre. Orsaken är ökad rikedom med större resurser för folket.
Bränder drabbade ungefär 4,5 % av landarealen varje år runt 1900. Under förra seklet minskade siffran till c:a 3.2 %. Under de senaste två decennierna har minskningen fortsatt. Under 2021 drabbades endast 2,5 %. Rikare samhällen förebygger bränder mer effektivt.
Kostnaderna för katastrofernas skador minskar faktiskt i förhållande till GDP. Men de ökar i absoluta tal, eftersom en rikare befolkning bygger fler och dyrare hus längs kusterna.
Stora Barriär Revet förklarades nästan dött av larmande aktivister för ett decennium sedan. Klimatförändringarna ansågs ha orsakat korallernas blekning. Den prestigefyllda The Guardian i London t.o.m. publicerade en dödsruna. I år avslöjas att 2/3 av revet har den största täckningen av koraller man noterat sedan man började logga statusen 1985. Men denna goda nyhet har bara fått en mycket liten del av den uppmärksamhet som de dåliga nyheterna fått.
Bilder av isbjörnar har ofta använts som illustration till faran med klimatförändringar. Al Gore visade dem i sin skrämmande film “An Inconvenient Truth”. De förklarades hotade av utrotning. Men i verkligheten har deras antal ökat från 5 à 10 tusen på 60-talet till fler än 26 tusen nu. (Susan Crockford uppskattar antalet till nästan 30 tusen 2020 och andra forskare anser att de kan vara 35 tusen numera.)
Människans förväntade livslängd har fördubblats under det senaste århundradet, från 36 år 1920 till mer än 72 år idag. Detta är den viktigaste indikatorn på tillståndet i världen. Den har blivit mycket bättre.
Luftföroreningar, det dödligaste miljöproblemet, var fyra gånger värre 1920 än idag, mest för att fattigt folk då eldade med koskit och ved för uppvärmning och matlagning.
Världen har blivit bättre
Trots problem med pandemin har mänskligheten fått det bättre. Ändå kommer dome-dagsprofeterna att fortsätta varna för att slutet är nära. Det är bra för deras insamling av pengar, men kostnaderna för samhället är skyhöga: Vi gör dåliga, dyra politiska val och våra barn skräms från vettet.
Det slutar med att vi ignorerar mycket större problem. Tänk på all uppmärksamhet som ägnas värmeböljor. I USA och många andra delar av världen minskar faktiskt dödsfallen av värme, då tillgång till luftkonditionering hjälper mycket mer än vad stigande temperaturer skadar. Men nästan överallt dödar kyla i tysthet många fler människor än vad värme gör. I USA dör cirka 20 000 människor av värme varje år, men 170 000 dör av kyla – något vi sällan får höra. Dessutom ökar dödsfallen av kyla i USA, eftersom politikerna har infört “gröna” lagar som gör energi dyrare, vilket innebär att färre har råd att hålla varmt. Otillräckliga perspektiv innebär att man inte fokuserar först på var man kan hjälpa mest.
MAO var otålig med den långsamma utvecklingen av industrin, som ju var förutsättningen för ett bättre liv. Han ville effektivisera jordbruken genom kollektivisering och så frigöra arbetskraft för att forcera den industriella utvecklingen.
Stål ansågs vara grunden för all industri, så den produktionen skulle ökas. Kollektivens bönder skulle bygga egna masugnar och möta högt ställda kvoter för produktion. De smälte ner allt de hittade: stekpannor, verktyg, redskap. Resultatet blev tackjärn, som inte kunde användas till någonting förrän det behandlats i ett riktigt stålverk, som det ju inte fanns tillräckligt många av.
Kollektiviseringen bröt den invanda organisationen av jordbruket, som dessutom skulle byta till nya metoder för odlingen utan de redskap som smälts ner. Skördarna minskade eller uteblev helt. På många håll hade utsädet tagits i beslag. Många svalt ihjäl.
Uppskattningarna går från 16 till 80 miljoner döda, troligast förefaller 45 miljoner.En jättekatastrof !
MAO:s misstag var ingalunda unikt i historien. I boken “DÅRSKAPENS VÄGAR” beskriver Barbara Tuchman hur “grupptänkandet” bland de styrande gjort dem oförmögna att fatta vettiga beslut. Det har gällt genom hela historien. Hon tar exempel från Troja, påvarnas förlust av halva kristendomen, Englands förlust av kolonierna i Amerika och Vietnamkriget. Vid alla tillfällen negligerades viktig information och varningar utifrån.
Det är precis vad som gäller “klimatpolitiken” i alla västländer.
Detta tema har tagits upp i WSJ, vilket gör att inga ledande politiker kan låtsas inte veta om det. Jag ser det som mycket viktigt, då vi därmed kan referera till denna ansedda källa. Jag klipper ett par avslutande stycken:
2022-09-21, WSJ, Wall Street Journal,Helen Raleigh:
(Väst efterliknar Mao, tar ett Grönt Språng Framåt)
Istället för att gradvis fasa ut fossila bränslen samtidigt som de investerar i forskning och utveckling av förnybar energi har västerlandets “Gröna Revolutionärer” lanserat sin egen version av det Stora Språnget i Europa och USA. Dagens “Gröna” verkar i ett demokratiskt system till skillnad från Mao, men de har tillgripit statligt tvång för att ersätta fossila bräns-len (och kärnkraft) med “förnybart” i en forcerad takt. EU är inställt på att minska utsläpp av växthusgaser med minst 55 % till 2030, och Biden-administrationen lovar att “nå en 50-52 procents minskning från 2005 års nivåer i ekonomin övergripande netto föroreningar av växthusgaser 2030.”
En av de väsentliga lärdomarna från Kinas Stora Språng Framåt är att katastrofala misslyckanden oundvikligen följer av politikers insisterande på att ignorera förnuft, logik, sanning och ekonomi.
Europas nuvarande energikris, Kaliforniens fortsatta strömavbrott och Sri Lankas matbrist är alla varningstecken. Det “Gröna Språnget” har satt mänskligheten på ett snabbt spår till ännu en självförvållad katastrof.
Sedan 2020 har Boliden Bergsöe haft ett “smart” batteri i Landskrona
Där driver företaget återvinning av blybatterier från bilar. Installationen av batteriet presenteras så här:
+ – + – + – +
Tillsammans med Vattenfall och Landskrona Energi genomför Boliden med stöd av Energimyndigheten ett tvåårigt forskningsprojekt där ett batterilager placerats på Bolidens anläggning Bergsöe i Landskrona. Syftet med projektet är att undersöka hur batterilagret kan säkra en tryggare elförsörjning för exempelvis industrier, samtidigt som det bland annat möjliggör sänkta elkostnader.
+ – + – + – +
Containern innehåller 24 BMW i3 elbilsbatterier med effekten 500 kW och en lagringskapacitet på 1MWh. Kostnaden anges till 7,5 miljoner kronor
I dagens Helsingborgs Dagblad redovisas resultat från testperioden:
+ – + – + – +
Projektet avslutas i dagarna och beskrivs som mycket lyckat.
Jättebatteriet kan själv känna av när elförbrukningen är som lägst, det vill säga på tider när det är billigare, ofta på natten, och det är då det laddar upp sig. Det är flexibelt och ser till att kunden gynnas.
– En annan tjänst är att det ser till att hålla frekvensen i elnätet på en stabil nivå. Är det begränsningar i nätet på grund av tillfällig hög förbrukning, effekttoppar, kan batteriet gå in och stötta nätet, säger Fredrik Kanth, vd på Boliden Bergsöe.
Jättebatteriet bidrog till att Boliden Bergsöe, som huvudsakligen använder el och naturgas som energikällor, sänkte sin elräkning med nästan 20 000 kronor i månaden.
by 
