Kablar i havet för miljarder

HD-Sydsvenskan rapporterar problem med vindkraft på havet

(Upplösningen är inte tillräcklig för att man skall kunna läsa texten)

Det är glädjande att man ägnar 1½ sida åt problemen med vindkraft på havet. Läsarna blir nu varse att förra regeringens tilltänkta subventioner handlar om miljarder. För bara ett av alla föreslagna projekt.

Uppenbarligt grundlagsbrott

Vad som inte sägs är att MP:s insisterande på att subventionera kostnaden för kablarna i havet bryter mot grundlagens förutsättning att staten inte skall särskilt gynna vissa företag. Men i ändringarna av grundlagen 1976 lyckades Socialdemokraterna få med en bisats, som gjorde hela lagen helt meningslös. De lade till att rättslig prövning av påstått brott mot grundlagen kan göras endast om det “uppenbarligen” är ett brott. Det betyder att något som 176 ledamöter i Riksdagen och 23 ministrar beslutat aldrig kan anses “uppenbarligen” bryta mot grundlagen.

Sittande regering kan göra som den vill, vilket frestat MP att driva igenom flera grundlagsvidriga åtgärder, ex.vis inrättandet av skattebetald propaganda via “Fossilfritt Sverige” och “Energimyndigheten”.

+ – + – + – +

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

4 thoughts on “Kablar i havet för miljarder

  1. Havs kablar och anslutningar kostar som tumregel lika mycket som verken i sig. 1 mdr sek är en glädjekalkyl. Det är minst 1 mdr Euro.

  2. Nyckelmeningen kommer i bildtexten:

    “…svenska staten inte bjuder på kabeldragningarna”.

    Naturligtvis måste anläggningen subventioneras. Skälet till att jag tyckte en miljard var lite pengar – och beloppet är troligtvis högre, men av olika skäl vill inte Vattenfall skylta med hur mycket pengar som anslutningen faktiskt kostar, det kanske går att “gömma” lite på andra konton – annars är inte vindkraften “billig”.

    Nåväl, enligt uppgift kostade anläggningen på den danska sidan mellan 1,1 och 1,3 miljarder EUR med installerad effekt om 605 MW. Det danska nätbolaget stod för transformatorstationerna i havet, sjökablarna från parken till den danska sidan (och till den tyska delen av Krieger’s Flak samt landkablar till transformatorstationen på land. Detta kostade lite mer än 500 miljoner EUR, så totalkostnadne för den anläggningen blev ungefär 1,7 miljarder EUR, eller cirka 19 miljarder SEK.

    Notera att i bästa fall kan genomsnittsproduktionen uppgå till 300 MW, ungefär som Hitachi’s BWRX-300, som enligt uppgift kostar cirka 1 miljard EUR och som inte behöver en massa anslutningskostnader om den placeras på rätt ställe.

    Vattenfall anger att den svensk delen av Krieger’s Flak kostar 10 – 15 miljarder SEK. Nu tillkommer en miljard för sjökabeln, så cirka 16 miljarder SEK. Anläggningen är på 640 MW, alltså i samma storleksklass som den danska delen.

    Olika tidningsuppgifter ger vid handen att kostnaderna för havsbaserade vindkraftsparker har ökat med minst 15 %, hur kan då Vattenfall påstå att kostnaderna minskat med 3 miljarder (från 19 –> 16) på några år. Den faktiska och sanna kostnaden är troligtvis högre än 19 miljarder för parken och det kan vara huvudskälet till att Vattenfall tvekar. En sådan kostnad ger genomsnittskostnader per kWh om minst 60 öre, troligtvis lite högre per kWh. Knappast billigt längre….

  3. Tanken från början var att alla tre parkerna skulle vara sammankopplade. De tyska och danska delarna av parken är sammankopplade, så med vissa begränsningar kan producenterna välja var elen producerad av vinden ska säljas.

    Blåser det lite, är det troligt att elen säljs till Tyskland, men blåser det mycket med stort överskott får Danmark hantera problemet.

    Om nu Krieger’s Flak ska kopplas samman på samma sätt blir det samma problem. Om det blåser lite och elområde 4 behöver elen är risken stor att Tyskland får den elen i stället. Om det blåser mycket är det troligt att Sverige får hantera både den egna elen och elen från de andra parkerna, då Danmark och Tyskland inte kan hantera detta (på grund av överbyggnation av sol- och vindkraft).

    Kostnaden för sjökabel låter låg, det kanske är en AC kabel då det inte är så långt till land. Den nederländska upphandlingen använder HVDC (28 GW för 3o miljader €, där Hitachi Ludvika fick cirka halva kontraktsvärdet).

  4. Kriegers Flak är delat mellan Tyskland, Danmark och Sverige.
    Tyska delen har en vindpark på 385 MW klart 2015
    Danske delen en park med 600MW klart 2021
    Svenska planerna är ännu inte utförda.
    Men varför inte ansluta till Dansk eller Tysk ledning?
    Vad ser vi samordningen?

Comments are closed.