Solpaneler invid motorväg i Tyskland
Under värmeböljan i England i början på juni avslöjades ett problem med solpaneler, som hittills inte varit uppmärksammat: Deras effekt minskar, när de blir varma. De är nästan svarta, så att de absorberar solstrålningens värme och kan nå temperaturer på 50 – 70° C. Då kan de tappa 20 % av sin kapacitet.
Jag klipper en post av P Gosselin på WUWT:
Coal to the rescue
(Kol till undsättning)
Kolkraft blev räddningen i Storbritannien eftersom solpaneler fungerar för dåligt också på sommaren
Höga sommartemperaturer i Storbritannien har ökat efterfrågan på el, så att man “börjat elda kol igen för elproduktion för första gången på en och en halv månad”, rapporterar Blackout News, med hänvisning till Telegraph, 13 juni 2023 .
I det varma sommarvädret har Storbritanniens solpaneler inte velat samarbeta. I värmen sjönk deras kapacitet avsevärt och därför kunde landets elbehov inte tillgodoses utan kolkraft.
Kol till undsättning
“Måndagen den 12 juni gick ett block vid det koleldade kraftverket Ratcliffe-on-Soar i Nottinghamshire online igen efter ett par veckors uppehåll. Ett annat koleldat kraftverk hölls i beredskap om ytterligare kraftbehov skulle uppstå tidigt på eftermiddagen”, enligt Blackout News. “Utbytet av solenergi under föregående helg var nästan en tredjedel mindre än helgen innan. Detta berodde på de höga temperaturerna, som översteg 30 grader Celsius i många delar av landet.”
Solkraftens många tekniska nackdelar
Detta är ännu en teknisk nackdel som solkraften står inför. Den fungerar inte bara extremt dåligt på vintern, när elen behövs som mest, utan också på sommaren när temperaturen stiger upp till 30°C. Solpaneler verkar fungera bäst, när de egentligen inte behövs.
Fungerar bara när man inte behöver dem
Solpaneler är designade för att fungera bäst när deras yttemperatur är 25°C. Men på sommaren kan deras ytor lätt nå 60 eller till och med 70°C. I regel innebär varje grad över 25°C en kapacitetsförlust på 0,5%. Det betyder att vid 65°C förlorar panelen 20 % av sin nominella kapacitet.
25 % lägre produktion
“Alastair Buckley, professor i organisk elektronik vid University of Sheffield, förklarade att de högre temperaturerna har bidragit till en stor del av nedgången i produktionen av solkraft. Jämfört med en sval, molnig dag kan solpaneler ha mer än 25 % lägre kapacitet”, skriver Blackout News.
I Tyskland, där kärnkraften har fasats ut, klarar landet sina energiproblem på sitt eget lysande sätt: importerar kärnkraft från Frankrike!
+ – + – + – +
by 
@Magma
El + värme + plutonium = Ågesta (i Farsta), samt ett antal sovjetiska kkv, i exempelvis DDR. https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85gestaverket
Något kkv i Schweiz har byggts om för fjärrvärme för att temperaturen i Aar blev för hög sommartid.
Efter Fukushima-händelsen rekommenderas att inte bygga något kkv närmare än 100 km från en större stad.
Vilnius gnällde när Ostrovets kkv byggdes för att den ligger bara runt fem mil uppströms stan.
Mins jag inte fel delas iodtabletter numera inom en 50 km radius från ett kkv, mot tidigare bara någon eller några km (jag mins inte vilket).
# Ingvar Å
Det fanns tidigt i utvecklingen av kärnkraft tankar om att koppla kylvattnet till fjärrvärme. Det var på tidigt 70-tal vilket gör att jag inte har alla detaljer kvar i minnet, men som jag minns det så var en av de främsta faktorerna att det inte blev av helt avhängigt okunniga politiker.
Den som drev frågan hårdast var Torbjörn Fälldin som hävdade att man på inga sätt kunde acceptera att radioaktivt vatten skulle pumpas runt i folks värmeelement … som om det överhuvudtaget funnits med i tankarna.
Som förtäljs längre upp i kommentarsfältet så finns det något som kallas värmeväxlare och om jag minns rätt så hade man inte ens tänkt sig enbart ett steg i dessa. Dessutom var tanken att det skulle vara högre tryck på vattnet i sekundärkrets än i primärkrets vilket hade gjort att ett eventuellt läckage hade inneburit att vatten strömmar från fjärrvärmesystemet till kärnkraftskretsen, och inte tvärt om.
Det hade radikalt ökat verkningsgraden i systemet eftersom man kunde nyttjat betydligt mer av kärnenergin.
Även om det hamnar lite utför bloggens rubrik fortsätter jag med det anförda om kärnkraftverken.
Det finns mer om detta enligt bloggposten; https://klimatsans.com/2022/07/30/sma-reaktorer-kan-ge-mer-effektivt-utbyte-av-energin/
Hur man skall kunna ta tillvara de 60 – 65% som man i dag kyler bort borde diskuteras ännu mer och värderas ur ett större totalt samhällsperspektiv.
Därför bör nya kärnkraftverk, enligt min uppfattning, byggas där det finns möjlighet till kylning med t.ex. fjärrvärmvatten, etc., vilket minskar behovet av annan uppvärmnings- och tappvarmvattenenergi. Det kan medföra att kärnkraftverkens effekt minskar till kanske 33/35% i stället för 40% i elenergi. Sen kan det vara så att denna kylning inte alltid räcker till, varför ev. efterkylning måste till. Eller så måste vissa verk byggas där ”säker” kylning med havsvatten finns för säkerställa el-produktionen.
En stjärnklar natt blir det minusgrader på ett mörkt tak även vi flera +grader i luft.
Medvetenheten om detta påverkar min strålnings-anpassade villa.
Årsanvändning ca 4000kWh
Thomas P,
när kylvattnet tas från floder kan det ibland bli problem med kylning pga av att temperaturen kan nå upp några grader över satta gränsvärden.
verk som ligger vid hav har inte detta problem…
Tilläggas ska kanske också att man inte använder denna spillvärme för att värma t.ex. hus.
Detta är synd då ca: 60 % av all energi som ett modernt KKV skapar går bort som spillvärme.
Ett KKV som det nya i Finland med 1600 MWe har alltså 1600/0,4=4000 MW totaleffekt.
Värt att notera är vad det innebär att solpaneler är nästan svarta: De täcker ytor som säkerligen är ljusare. De absorberar mer solljus än de ljusa ytor som täcks. Det mesta av solljuset blir till värme, inte till el.
Sätta upp solpaneler görs med argumentet att minska global uppvärmning. I verkligheten ökar solpanelerna uppvärmningen! Visserligen bara lokalt, men med tillräckligt stora ytor täckta med solpaneler (Vilket vi än så länge är långt ifrån), kommer det att märkas på global medeltemperatur också.
tompas11, man använder *alltid* värmeväxlare i kärnkraftverk för att garantera att ingen radioaktivitet följer med kylvattnet. Tror du det på något vis förändrar att kylvattnet värms upp?
När vi flyttade in i vårt hus på Teneriffa insåg jag att uppvärmning av vatten tog 27% av elräkningen. Vi beställde en panel. Den är snart 23 år.
Trädgården skulle planeras och ha plats för en jacuzzi. Var jag än frågade sa man att det är vara att “stoppa kontakten i väggen”. Jag byggde därför en jacuzzi som går på sol . 100% . Där är det 34 grader just nu. Jacuzzin med sin vattenbärande solpanel är redan 22 år.
Jag har länge funderat på en solpanel till kyl/frys. Solpanelen fungerar emellertid dåligt under natten men den skär kostnaden rejält under dagen. Två år drygt och solpanelen är betald. Detta skulle inte fungera i Sverige!
Hurra för solen, hurra för koldioxiden som får våra växter att prunka!
#UWb
Jag tänkte att man kunde få både el och varm vatten.
Jag använder trädgårdsslangen för att få varmvatten till duschen. Jag kan knappt fatta att vattnet kan bli så varm i slangen. Ja, när solen skiner så att säga.
Det går att använda värmeväxlare för att kyla vattnet till kärnkraftverk. Dock är det en kostnadsfråga.
Även fossil- och kärnkraftverk har fått stängas ibland under värmeböljor för att kylvattnet är för varmt. Man tar in kylvatten från en flod och sen värms det upp när det används för kylning, men om det redan från början är varmt så blir det så varmt att det skulle döda allt liv i floden om man släppte ut det. I valet mellan ett avstängt kraftverk och en död flod fick man välja det förra.
Bidrag, bidrag, bidrag!
Det blir inga Gröna installationer av något slag, utan bidrag från dig (via staten).
Just nu gäller paneler på taket, men fungerar bara när solen är uppstigen
Noor I – IV
Noor är en anläggning i Marocko, som består av tre torn och en mindre solcellsanläggning. Tornen har en installerad effekt om 510 MW och solcellsanläggning har en installerad effekt om 72 MW, alltså sammantaget 582 MW. Totalt sett är investeringen för I – IV: 634 + 827 + 644 + 83 = 2 188 miljoner €.
För att säkerställa att energilagringen fungerar måste cirka 19 ton diesel förbrännas varje dag. Dessutom krävs stora mängder vatten för att kyla anläggningen och rengöra speglarna, nära 3 miljoner kubikmeter per år.
Den första anläggningen om 160 MW producerade under 2017 totalt cirka 413 MWh, vilket var mer än de förväntade 370 MWh. Totalt förväntas 1.5 TWh produceras per år för hela anläggningen, eller 45 TWh under 30 år. Det ger en kapacitetsfaktor om cirka 29.4 %.
De totala kostnaderna under 30 år beräknas till 4 400 i kapitalkostnader, 420 i kostnader för diesel, 90 miljoner för vatten och 300 miljoner i övriga driftskostnader, total 5 210 miljoner €. Det gör att kostnaden per MWh blir cirka 116 €. En vanlig solcellsanläggning, utan möjlighet till energilagring producerar motsvarande mängd el för under 40 € per MWh.
Det ska noteras att beräknad kostnad enligt officiella uppgifter ligger på 180 € per MWh.
All solpaneler fungerar sämre i varmt klimat har varit välkänt länge. Det är ett av skälen till att de fungerar “relativt” bra i Sverige, då de kyls ner mer än i centraleuropa.
Ett annat problem, som inte är lika vanligt här i Sverige, är att i torra områden så får de snabbt ett dammlager som måste spolas bort. Nu är inte vatten så lättillgänligt i torra områden så de är dyrare än i till exempel Sverige.
Den omtalade Noor anläggningen i Marocko har det problemet. Det glömde Erika Bjerström ta upp när hon visade upp anläggningen i SVT, liksom att de gick några kubik diesel för att säkerställa att smältsaltet inte stelnade när solen inte lys och under natten. Det man inte ser har man inte ont om.
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/vi-ska-bli-en-gron-energibro-mellan-afrika-och-europa
#Göran – då kallas de solfångare. När man tidigare var på semester till Medelhavet var det vanligt att de hade en svartmålad tunna på taken. Varje morgon fylldes den med vatten och under dagen värmde solen vattnet så på kvällen kunde man duschar relativt varm (om man inte var för sent och vattnet tagit slut). Det finns kommersiella sådana, men är inte så vanliga här.
Kan man inte vattenkyla solcellerna och på så sätt får varmvatten?
Tillägg. Man för 60 öre per kWh, utöver systempriset.
Nils
Stämmer att det kan vara god ekonomi för den enskilde husägaren. Till ganska stor del beroende på subventioner. Först får man bidrag till installationen. Sen får man 60 öre per kWh för el levererad till nätet, upp till hälften av egen förbrukning tror jag.
Under gynnsamma omständigheter, brant tak i söderläge, inga skymmande träd, många soltimmar osv kan man nog få återbetalningstid ner mot sju år. I praktiken oftast några år till.
Oberoende av elbolaget blir man inte. Solpanelerna går inte utan vidare att köra i ö-drift.
När elförbrukningen är som högst levererar solceller nära 0. Vad mer behöver sägas?
Det som påverkar produktionen från vår 370 W solpanel är i huvudsak molnen. I april i år var de flesta dagarna molnfria, 90 kWh. I februari mycket molnigt, 46 kWh. Väderenergi! Fördelen är dock att elräkningen år i snitt är 20% lägre än utan solpanel.
Nils
Med solceller är du fortfarande helt beroende av elbolagen. Överskottsel säljer du till elbolagen och när solcellerna inte levererar den el du behöver måste du köpa din el från elbolagen.
Det är troligen ekonomiskt lönsamt med solceller om du får ett bra avtal med din elleverantör.
Många skaffar solceller för att minska sina utgifter för elförbrukningen, genom att kunna sälja ”överskottet” till sitt elbolag. Detta innebär många gånger att det krävs omfattande åtgärder, såsom nya kablar, transformatorstationer etc., för att det skall kunna fungera. Sen finns också risken att marknaden blir ”övermättad”, d.v.s. det produceras mer än vad som kan förbrukas och med tillräcklig balanskraft för dess sviktande balansförmåga för frekvensen. Vi såg härförleden att Polen stängde ned solcellsanläggningar av denna anledningen.
Solkraften började med att man hade solfångare som producerade varmt vatten som sedan kunde lagras i vattentankar, där det också fanns möjlighet att producera ”gratis” tappvarmvatten och värme till huset när solen inte lyste, såsom kvällar och nätter. Dessa användes ofta som komplement till elpannor, gaspannor, biopannor, luft/vatten-värmepumpar, etc. Naturligtvis krävdes ett vattenburet värmesystem.
Jag har sett de som byggt system där solfångarna följde solens färd och höjd under dygnet. De hade värme och tappvarmvatten en stor del av året.
Många nackdelar med solkraft.
Inte så insatt. Men som jag fattat det kan solpaneler ändå vara något positivt för enskilda husägare. Det kan göra en mindre beroende av elbolagen och dra ner elkostnaden.
Stämmer det eller är det bara nåt jag fått för mig. Hur mycket kan det i såna fall dra ner kostnaden. Nån som har erfarenhet?