Ingen hejd på fräckheten !

Figur 1. Professor Lisa Schipper, Bonn, på länk i SVT om “klimatvallar”

Hans Henrik Stjerna blev så överväldigad av förljugenheten i ytterligare ett inslag om “klimatkrisen” i SVT, att han bara måste skriva om det. Vår skattebetalda Public Service, SVT och SR, har skriftliga “Sändningstillstånd” som bl.a stipulerar:

Båda företagen bryter ständigt och systematiskt mot detta, som ju är villkor för deras exi-stens. Beträffande “klimatet” handlar alla inslag ensidigt om den kommande “klimatkri-sen”. Fakta som visar att den är en bluff negligeras totalt.

Den funktion som skulle påtala och korrigera missbruket av sändningsrätten, Gransknings-nämnden, är lika förljugen. Det svenska politiska systemet har inte något verktyg för att ingripa mot företagens vanstyre.

+ – + – + – +

SVT om ”Klimatkrisen” och ”Stigande havsnivåer”

Det finns ingen hejd på lögnerna och fräckheten hos dem som vill lura i oss att vi lever i en “klimatkris”. De försöker (bl.a.) lura oss till att tro, att kommuner vid kusten har börjat bygga vallar för att skydda sig mot stigande hav. Jag såg det häromdagen när jag skummade mejlet ”SVT Nyheter Klimat”. Under rubriken ”Klimatkrisen” och där, under rubriken ”Stigande havsnivåer” och ”Se professor Lisa Schipper bedöma svensk klimatanpassning”, finner ni texten.

Lisa Schipper är professor i utvecklingsgeografi på universitetet i Bonn och har bidragit till flera av IPCC:s rapporter. Intervjun med henne föreföll vara gjord på länk. Intervjuaren spelade upp filmsnuttar för henne och bad henne kommentera de åtgärder som två kommuner i Skåne hade vidtagit för skydda sig mot den kommande katastrofen: Kristianstad i öster och Lomma i väster.

Först kom filmbilder från Kristianstad. Professorn var mycket nöjd med det hon såg av skydd mot översvämningar. Bastanta vallar, uppenbarligen avsedda för att skydda mot översvämning. Problemet för SVT är att det inte finns någon kust där vallarna finns. Det är 2 mil till havet.

Figur 2. Kristianstad ligger två mil från havet och har ingen “kust”

Det är Hammarsjön. Ni ser stranden på andra sidan sjön. Vallarna skall alltså inte skydda mot en ev. framtida havsnivåhöjning och ligger inte vid en kust. Vallar har funnits där sedan 1700-talet.

Figur 3. Man ser stranden på andra sidan Hammarsjön

Vallen ligger alltså ingalunda “precis vid kusten”.

Jag Googlade Kristianstads kommuns hemsida och fann bl.a. följande:

Men närheten till vattnet har också genom alla tider hotat staden Kristianstad och dess omgivningar. Helge å är Skånes största å och den kan tidvis stiga ett par meter. Vid ovanligt väder som ger stora flöden och höga vattenstånd i Helge å och Hammarsjön, finns risk för att staden översvämmas. 

Under senare delen av 1800-talet och i början på 1900-talet drabbades Kristianstad av flera stora översvämningar. Det högsta vattenståndet hittills uppmättes 1928 och var då 2,32 meter över havet. (notera över havet)

Professor Schipper (som av språket av döma var svenska) var inte lika nöjd med Lommas åtgärder. Den delen av filmen inleds med en rubrik ”Sandbank och vallar (min kurs.) i Lomma”. Det förekommer två tagningar i Lommadelen. En som förefaller vara tagen inåt land upp mot Höje å. Sedan en som inleds ute i Öresund in mot land. Kameran följer då något, som i och för sig nog, med mycket god vilja, skulle kunna kallas för en vall. Jag håller emellertid med professor Schipper om att det är en usel vall mot översvämningar, eftersom det hon fick se på filmen var den nya vågbrytaren till småbåtshamnen. Det finns ingen vall överhuvudtaget.

Figur 4. Lomma småbåtshamn med fin badstrand norr därom

Av rädsla för stigande hav förklarade Lisa Schipper: “Där hade inte jag velat bo”

Finns det något enda samhälle i Skåne som har byggt vallar mot ”klimatkatastrofen”? Vellinge tänker bygga vallar, men inte för ”klimatkatastrofen”.

Hans Henrik Stjerna

+ – + – + – +

Grotesk okunskap om havets nivå

Larmen om stigande havsnivå har florerat i mer än 30 år. De avslöjar en så grotesk brist på kunnande och logik att det är ofattbart att den kan gälla akademiker, som kallas professorer.

Resonemanget är följande:

  1. Man utgår från att klimatet kommer att bli 4 grader varmare, trots att det faktiskt är motbevisat av solforskare, som noterat Solens minskade aktivitet.
  2. Då måste isen på Grönland smälta. Dess massa skulle nöja havens nivå med 6 à 7 meter.

De missar att istäcket är tjockt. Dess ovansida ligger på 1½ till 3 km höjd över havet. Där är luften 10 respektive 20 grader kallare.

Även OM klimatet mot förmodan skulle bli 4 grader varmare, ökar avsmältningen bara i fronten längst i söder. Smältzonen klättrar uppför fronten ett par hundra meter. Det ökar avsmältningen bara marginellt, eftersom dagens avsmältning huvudsakligen sker på istäckets undersida.

Så okunniga är de som kallar sig “klimatforskare”

Ändå har de fräckheten att “predika” för oss andra.

+ – + – + – +

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

14 thoughts on “Ingen hejd på fräckheten !

  1. Ska man torgföra en lögn måste man vara fräck! Den lärdomen drog man från Goebbels sätt att föra propaganda i Nazityskland efter kriget. Och man kan bara konstatera att klimatskojarna blir allt fräckare, de förvanskar mätvärden, desinformerar, förvrider forskningsresultat, överdriver och rent ut sagt ljuger för sin egen agenda. Det märks att desperationen ökar bland klimathysterikerna då den MSM-media de styr gått i overdrive med att sprida lögnerna om klimatet som inte alls blir varmare eller följer de “profetior” som man haft i årtionden vilket sent om sider börjar gå upp för folk.

  2. Lars har helt rätt i att avsmältning av isen på Grönland har minimal effekt hos oss. Det vi har att oroa oss för är att det smälter på Antarktis, landglaciärer runt jorden och termisk utvidgning av haven.

    Dessutom kan vi också vänta oss mer intensivt regn i ett varmare klimat vilket gör att man behöver vallar för att förhindra översvämningar på platser där vattnet har svårt att rinna undan, typ Kristianstad.

  3. Grönlandsisen

    Bland de dynamiska effekterna är kanske förutom den minskade gravitationen och resningen av havsbotten dess kombination med corolis som “tippar” de ökande vattenmassorna söderut? Men allt detta torde vara mycket långsamma effekter varför min okunskap inger mig viss tveksamhet.

  4. Thomas P

    Det finns massor av platser på jorden som ligger under havsnivån. 2,31 m är ingenting i jämförelse. Värst är Döda havet med 413 m under havsytan. Allt hänger på hur det ser ut runt omkring. Framför allt Nederländerna har varit framåt när det gäller att bygga vallar och torrlägga området innanför vallen och skapa nytt land.

    I USA har man byggt vallar vid Mississippi för att förhindra översvämningar när flödet och nivån stiger.

    Vilka platser på jorden har byggt vallar för att skydda sig mot världshavens nivåhöjning?

  5. Lars Kamél,

    Du har säkert rätt i det du skriver, men jag hänger inte riktigt med.

    Så här läser jag det du skriver:
    en tjock Grönlandsis drar till sig vatten, och samtidigt trycker den ned en lanmassa.

    Om isen smälter (vilket den inte kommer göra) så borde följande hända:

    1- den vattemassa som dragits dit av gravitationen “frigörs”, och borde ge tillskott till havsnivån
    2- den nedtryckta landmassan kommer stiga uppåt och trycka undan vatten, vilket borde ge tillskott till havsnivån
    3- den smälta isen kommer ge tillskott till havsnivån

    Skulle vilja förstå vilka de dynamiska effekterna är som gör att havsnivån inte stiger märkbart.

  6. Lars K

    Om Grönlands is skulle smälta enl ovan innebär det inte samtidigt att den lättade tyngden mot havsbotten t.o.m kan innebär att botten kan tänkas resa sig och över ett större område än själva Grönland?

  7. Grönlands tjocka och tunga istäcke drar till sig havsvatten med sin gravitation. Istäcket trycker dessutom ned manteln under sig, så att den delvis i stället hamnar under havsbotten. Om istäcket smälter bort, försvinner både dess gravitation och dess tyngd mot manteln. Vilket leder till dynamiska effekter som gör att havsnivån knappt påverkas alls i norra Atlanten och dess gränshav, som Östersjön. Smältvattnet hamnar helt enkelt i andra världshav och havsnivån vid Sveriges kuster påverkas inte nämnvärt.
    Svenska kommuner behöver alltså inte oroa sig för att Grönlands glaciärer ska smälta.

  8. Thomas P

    Jo det är väl ganska känt. Hur lågt ligger en markyta i en “halvcirkel” längs en högsta sträcka (i denna halvcirkel) mot havet i relation till idag högsta vattenstånd vid kusten?

  9. Det är inte alltid risk för stigande vattennivåer, kanske snarare tvärtom ibland.
    Om vi går ca 500 år tillbaka i tiden, så lätt Henrik VIII bygga/färdigställa ett försvarsverk, Camber Castle, mot bl.a. fransk invasion vid Engelska kanalen i östra Sussex. Det stod klart ca 1540 och låg vid den tiden direkt vid kustvattnet.
    Skall vi leta efter byggnaden idag får vi ge oss ca 3 km in i landet. Byggnadsverket är i dag en minnesruin från svunna tider.
    Lilla istiden hade börjat så nätt. Men till dags datum har inte de ”stigande vattennivåerna” gett några problem trots alla larm.
    Det lär väl dröja innan de behöver bygga några skyddsvallar.

  10. Finansministern har väl nervöst börjat räkna på (nya) tänkbara lågkonjunktur -scenarion och pratat med kollegerna om att det nu är dags att brandskatta där det går utan att höja tabubelagda inkomstskatter privat och företag:

    https://www.di.se/nyheter/ny-miljardsmall-for-landets-elkunder-skatten-rekordhojs/

    Kan bli bara början…..för fastighetsägare vilka snart träffar på förfallande räntebundna lån. En blåsig vinter kan för en del dämpa smärtan med då drabbas ist producenterna. Rumpan är alltid därbak!

Comments are closed.