Monthly Archives: December 2023

Klimathandlingsplanen är på 245 sidor kanslisvenska

Igår presenterades regeringens “klimathandlingsplan”, som därefter skall godkännas av Riksdagen

Som vanligt vill svenska politiker kunna skryta med att Sverige är “duktigast i klassen”, vilket betyder att vi skall nå “Nettonoll” år 2045, fem år tidigare än de flesta andra.

Jag kan inte förmå mig att läsa 245 sidor om något som jag anser helt meningslöst. Men jag fastnade för följande på sidan 52:

  • När de övergripande styrmedlen finns på plats för kostnadseffektiva utsläppsminsk-ningar i alla utsläppssektorer kommer fokus i klimatpolitiken i allt högre grad att handla om hur en samhällseffektiv strukturomvandling kan skapas inom ramen för ett allt minskande utsläppsutrymme, med ökat eller bibehållet välstånd. För att klara denna strukturomvandling med bibehållen konkurrenskraft, hög sysselsättning och acceptabla sociala och ekonomiska konsekvenser i hela landet krävs en långsiktig politik som skapar förutsättningar för företag och privatpersoner att fatta kloka beslut.

Notera några särskilt välfunna formuleringar:

  • kostnadseffektiva utsläppsminskningar
  • samhällseffektiv strukturomvandling
  • med ökat eller bibehållet välstånd
  • bibehållen konkurrenskraft
  • ekonomiska konsekvenser i hela landet
  • fatta kloka beslut

Detta uppfattar jag som koncentrerat önsketänkande utan kontakt med verkligheten. Hur många riksdagsledamöter kommer att genomskåda flosklerna. Den opposition som finns vill ju bara göra förvillelsen värre. . .

+ – + – + – +

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

Satellitkoll: Skogsbränder !

Figur 1. Satelliter visar var skogbränder uppstår, Amerika

NASA visar var de finns. Resultatet är något överraskande. I USA syns knappt någon i Kalifornien, vars bränder får stor plats i media, medan de flesta syns längs kusterna i öster och söder. I Sydamerika syns många i Venezuela och Colombia, medan de i Brasilien får mest utrymme i media.

Jag hoppas någon i kommentarerna kan utreda vilken period bilden gäller och hur brän-dernas olika omfattning visas. Kartan tycks visa antalet bränder, vilket ger små bränder oproportionerligt stor plats beroende på dess skala. Den avser:

FIRMS, Fire Information for Resource Management System

Sidan är interaktiv, så att man kan få fram mycken information om tålamodet tillåter.

Figur 2. Skogsbränder på övriga kontinenter

Jag blir överraskad av de många bränderna i Afrika, särskilt i Sahel.

Jag tackar Billy för tipset om sidan. Han undrar i vilken omfattning utsläppen av koldioxid från alla bränder ingår i IPCC:s uppskattningar. Kan någon finna ett svar ?

+ – + – + – +

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

Så tokigt i hela Häcklefjäll !

Skolklass på den tiden då eleverna lärde sig KUNSKAPER

Berndt har släppt på säkerhetsventilen inför det nya året. Han ser den förljugna klimatkrisen som ett resultat av tidigare felslut:

+ – + – + – +

Hur i hela Häcklefjäll kunde det bli så tokigt?

Med skolan. Med invandringen.

När människor fick tid över från arbetet samlade sig på fritiden män som orkade att samtala om allmänna frågor om den upplevda vardagen. Så skapades skolor. Det skedde sedan i alla kulturer; i Babylon, Egypten, Kina, Indien, Grekland och Rom. I västvärldens Grekland kallades den fritidssysselsättningen “Skola” och syftade till att upplysa unga män om den kunskap som en äldre lärare kunde förmedla.

I Europas rand misslyckades den nya stormakten Sverige att skapa en skola för alla ända till 1723, då föräldrar i lag blev skyldiga att lära barn läsa, trots motstånd från kyrkan och adeln. En sexårig skolplikt fastställdes 1882, och sjuårig skolplikt infördes 1936. Så är staten Sveriges skola nu hela 87 år. Inget att skryta över i jämförelse med Atens tretusen-åriga. Därför är det också lätt att inse att den skolan för kunskap avskaffades redan 1974, bara 38 år senare, av överklassyngel som hade tagit över kroppsarbetarnas parti och som nu befallde SIA-skolan, Skolans Inre Arbete, där eleverna inte skulle lära kunskap utan bara sysselsättas så mammorna kunde arbeta.

Naturligtvis informeras inte dagens svenskar om denna banala orsak till dagens urusla skolresultat enligt PISA-undersökningar. Naturligtvis vågar inte MSM, MainStream Media, med propagandakanalen SVT/SR i spetsen riskera politikens skattebidrag och informera allmänheten.

Naturligtvis är räddningen en återgång till kunskapsskolan.

Med invandringen.

Sedan några kloka ur kroppsarbetarpartiet höll Sverige utanför Hitlers vansinneskrig, upplevde befolkningen en aldrig tidigare inträffad uppgång i levnadsstandard. Industrin som hade räddats från krig, skrek bokstavligen efter villig arbetskraft och välkomnade folk från andra länder ,som var beredda att arbeta i Sverige. Efter kriget kom främst finländare. Kopparbergs Landsting skickade delegaten Merks till det besegrade Tyskland och köpte sig billigt en välutbildad tandläkare som hade fördrivits från sitt land, sitt hem, sitt arbete, på villkor att först ha arbete ordnat i Sverige och att ha genomgått en språkkurs.

Det så uppnådda svenska välståndet förledde politikerna att blint tro på den egna skickligheten och de beslöt därför om Miljonprojektet, bygga en miljon moderna bostäder för alla fattiga. Som nygifta bodde vi i en alldeles ny välplanerad fin lägenhet i Storvreten i Tumba medan vi väntade på att köpa hus i Hallunda. Det visade sig att de allra flesta svenskar inte heller ville bo i miljonprogrammets ”statarlängor på högkant”.

När jag 1974 som fackligt ombud satt i Centrala Skyddskommitten i Södertälje med ordförande Hans Mattson, informerades vi om att kommunen stod inför konkurs genom sitt byggbolag Tälje Bygg, som hade drabbats av 1200 tomma lägenheter utan hyra.

En kort tid senare kom en ny elev till min klass från den turkiska staden Midyat, Samir Ganno. Sen kom hemspråkslärare som berättade att analfabeterna i Midyat hade informerats om att de kunde komma till Sverige, bo i nya lägenheter där staten betalade hyran, få försörjningsstöd innan de fick arbete, barnbidrag, bostadsbidrag och alla andra bidrag. Naturligtvis fanns inga arbeten för analfabeter. Naturligtvis spreds den nyheten till hela Mellanöstern och Afrika och lockade bl.a. en miljon med en religion som nu motsätter sig svensk grundlag. Inför denna förändring av samhället står alla partier utom ett handfallna, och låter hellre staten Sverige förfalla innan man övervinner den medfödda undfallenheten och säger ifrån.

Till slut.

Kan det vara så pinsamt enkelt att dessa båda politiska katastrofer skapat dagens vanvårdade Sverige? Två felbeslut? Två förödande skitsaker?

Tro inte på svaret från de skyldiga. De erbjuder ingen räddning.

Om medborgarna får veta, att främst dessa politiska felbeslut är grunden för nuvarande elände, upphävs kanske den fega uppgivenhet bakom vilken medborgaren nu gömmer sig i blundande stöd för alla partier, utom ett.

Stöd Elsa Widdings politik i  “Gästbok “: Skriv bara namn och stöd !

Bernd Stymer

+ – + – + – +

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

Istid är den verkliga faran !

Figur 1. Med hälsning från vännen Viv Forbes i Australien

Han citerar några rader av John Kehr i boken “The Inconvenient Skeptic” 2011:

Trots att media skrämmer oss med värme, är den stora faran som livet på jorden står inför, inte den globala uppvärmningen – det är en återkomst av de dödliga Pleistocene istäckena som en gång täckte de stora spannmålsbältena i Eurasien och Nordamerika.

Sådan global nedkylning kommer också att utlösa svält eftersom mer av den gödande koldioxiden löses ut från atmosfären till de svala haven. Våra läskiga datoriserade prognoser om farlig global uppvärmning är baserade enbart på en helt trivial faktor – i vilken utsträckning mänskliga utsläpp av koldioxid och metan kan påverka det globala vädret genom att bromsa transmissionen av solenergi genom atmosfären.

De ignorerar det faktum att CO₂ är gödning för alla växter, som utgör föda för djurlivet, och avfärdar det faktum att nuvarande nivåer av CO₂ i atmosfären är farligt låga. Nästan varje dag nu försöker alarmistiska medier hitta på en katastrofhistoria från det växlande vädret. Detta förändras alltid – de enda gångerna jorden har haft ett “stabilt” klimat är under de långa dödliga istiderna.

Figur 2. Anomalin av den globala temperaturen under 700.000 år

Rekonstruktion av den globala temperaturen från borrkärnor i djuphavens sediment, enligt Maureen E. Raymo, 2005.

Det är förfärande att se hur korta de varma perioderna är mellan de 100.000-åriga istiderna.

+ – + – + – +

Läs mera på “The Saltbush Club” !

+ – + – + – +

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

Tidig start för isbrytarna !

Minsta isbrytaren Ale är specialbyggd för Vänern och ofta både först och sist i Bottenviken

2023-12-17, GP, Göteborgs-Posten, Katri Artta Svarfvar:

Tidigaste säsongen på 20 år för isbrytarna

Kylan har i år gett en ovanligt tidig säsongstart för isbrytarna. Redan nu har 20–30 fartyg fått assistans av tre svenska isbrytare, på samtliga hamnar i Bottenviken.

Hösten och vintern har varit betydligt kallare än normalt över Skandinavien och Finland. Den 1 december fick det första fartyget assistans av isbrytaren Ale och sedan dess har isbrytarna assisterat fartyg från Kalix och Haparanda ända ner till Skellefteå.

Det är många år sedan säsongen startade så tidigt, enligt Amund Lindberg som är chef för vintersjöfart på Sjöfartsverket.

– Vi pratar om 2001–2002 sedan vi hade så här snabb isläggning i framförallt Bottenviken så här tidigt, säger han.

+ – + – + – +

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

Vindkraft ≠ elnät-stabilitet

Vestas vindkraftpark i Lemnhult, sydväst om Vetlanda

Där har en mölla kraschat i marken på grund av utmattningsbrott i tornets skruvförband.

Ernst Herslow svarar på en tidigare insändare 2023-10-17:

Kärnkraftens prislapp avskräcker

Christer Neideman räknar upp ett antal projekt för kärnkraft med överskridna kostnader, men bortser från det 50-tal projekt som är på gång runt om i världen.

2023-12-18, KrBl, Kristianstadsbladet, Ernst Herslow:

Vindkraften förstör elnätets infrastruktur

Repetition är inlärningens moder, och det är tydligen nödvändigt att för vind-elskramare som Christer Neideman (CN) och andra skribenter repetera vind-elens systemstörande egenskaper.

Vind-el förstör stabiliteten i elnätets infrastruktur. Den kräver dessutom baskraft (framförallt kärn-och vattenkraft) som alltid måste finnas tillgänglig. Varför inte titta i facit och se vad som händer när man försöker byta ut kärnkraft mot slumpmässig vind-el? Tysklands storsatsning på vind-el samtidigt som man lagt ner sina kärnkraftverk har blivit ett totalt haveri: Man har bland de högsta elpriserna i EU och tvingas nu elda brunkol för att trygga landets elförsörjning!

Vind-elens slumpmässiga förekomst förstör elprismarknaden med omväxlande skyhöga och negativa priser. Slumpmässigheten tvingar vattenkraften att korttidsreglera för att ba-lansera vind-elens upp- och nergång. Detta medför högt slitage och förstörda ekosystem i älvar och vattendrag. Faktum är att kostnad för balanskraft på ett fåtal år ökat till flera tiotals miljarder kronor, orsakat av vind-el. För de pengarna skulle man efter några år istället kunna bygga ett kärnkraftverk! Dessutom måste svängningarna i el-leveranser mötas med kraftigt utbyggda elledningar, vilket så klart innebär ökade elnätskostnader på våra elräkningar.

CN bekymrar sig för kärnkraftens kostnader. Han borde nog vara mer bekymrad över de skenande kostnaderna för vind-el, framförallt för havsbaserad sådan. I England fick man inte ett enda anbud på att bygga vind-el till havs! Inga investerare vågade gå in i så osäkra projekt. Siemens som tillverkar vindkraftverk vill nu ha statliga garantier på drygt 150 miljarder kronor. Rörelseresultaten för vindkraftsbolagen i Sverige var redan år 2021 i snitt negativa, förmodligen beroende på överetablering och att subventionerna fasats ut. Studier av bolag som driftsatt vindkraftverk åren 2017-2021 visar att räntabilitet på eget kapital i snitt var minus 15 procent (Blomgren med flera). 80 procent av bolagen gick med förlust. Inga bolag gav utdelning. Vindkraftsmarknaden verkar vara rutten!

I en rapport från OECD-NEA anges att på systemnivå är kärnkraft drygt 4 gånger billigare per producerad kilowattimme jämfört med landbaserad vind-el. För havsbaserad vind-el är skillnaden dubbelt så stor.

CN fantiserar om att lagra el för att motverka slumpmässigheten i vind-el. Han nämner batterier; det vore ett enormt slöseri med sällsynta material för en liten lagringskapacitet. (En årsproduktion av alla världens litiumbatterier skulle klara Sveriges behov i 2 dygn!) Att lagra vind-el med hjälp av vätgas innebär enorma förluster i processen: bortåt två tredjedelar av energin försvinner på vägen.

Vindkraft är enormt tärande på jordens resurser. Total materialåtgång är för vindkraft 10000 ton per terawattimme (TWh), för kärnkraft 1000 (US Dep of Energy). För strategiska metaller ser bilden ut så här: havsvindkraft knappt 300 ton per TWh, landbaserad vindkraft knappt 200, kärnkraft cirka 10 (IEA).

Ansvarsutkrävande utgör en av demokratins stöttepelare. De politiker från framförallt S och MP som bidragit till dagens elsystemelände måste ställas till ansvar för detta. Till och med Riksrevisionen häpnar inför den totala avsaknad av konsekvensanalys dessa politiker uppvisat, bland annat när de tvingade fullt fungerande kärnkraftverk att stänga. Nu måste förnuftiga politiker ta över, all vindkraftsutbyggnad stoppas, kraftvärmeverk startas och ny kärnkraft byggas. Gör nordöstra Skåne till ett vindkraftsfritt område!

Avslutningsvis: CN tvivlar tydligen på koldioxidens nödvändighet för livet på jorden. Har han inte hört talas om fotosyntesen?

Ernst Herslow

Hästveda

+ – + – + – +

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

Oslos elbussar tål ej kylan !

Figur 1. Oslos elbussar får kortare räckvidd i kylan, turer ställs in, TV2

2023-12-05, Document, John Martin Johansen:

Elbusser takler ikke kulden – tas ut av trafikk

. . . rundt 50 bussavganger var innstilt.

Nå forteller kommunikasjonssjef i Ruter, Cathrine Myhren-Haugen, mer om årsaken.

– Det er kulden som gjør at rekkevidden på elbussene ikke er like god som ellers. Bussene går raskere tomme for strøm. Nå registrerer vi hva som skjer dag for dag, og så får vi finne ut hvordan man kan gjøre dette bedre fremover, kommenterer hun mandag ettermiddag til Avisa Oslo.

. . .

Bussene ble kjøpt inn av det forrige byrådet i Oslo, som ikke gjorde noen konsekvensanalyser før kjøpet. De elektriske leddbussene viser seg også å være nærmest ubrukelige på glatt føre.

(Ruter AS er et offentlig eid selskap som er ansvarlig for kollektivtrafikken i Oslo, Wiki.)

I løpet av 2023 får Ruter totalt 320 nye elbusser i Oslo, TV2.

+ – + – + – +

2023-12-12, TV2 NO, Mats Brustad:

Elektriske busser får ikke ladet

Nå fortsetter utfordringene for de elektriske bussene.

Denne gangen handler det om ladeutfordringer.

– Det knytter seg ikke til lav strømkapasitet. Ett av anleggene har utfordringer med ladeinfrastrukturen, og de jobber med å løse dette. Det er ikke problemer med selve el-bussene, sier kommunikasjonssjef i Ruter, Cathrine Myhren-Haugen, til Nab.no

Også Unibuss bekrefter til Nab.no, at det er utfordringer med ladeanlegget.

Nå jobbes det på spreng for å løse utfordringene.

+ – + – + – +

Konkurs för Proterra batteribussar i Kalifornien

Figur 2. Proterra har hittills levererat c:a 1.000 batteribussar

2023-08-12, WaPo, Washington Post: Ian Duncan:

Electric buses get billions in federal aid. A top maker just went bankrupt.

(Elbussar får miljarder i federalt stöd. En ledande tillverkare gick just bankrutt)

Proterra grundades 2004 och sålde sin första buss fem år senare. Som en nyckelaktör i en liten industri väckte Proterra uppmärksamhet från federala tjänstemän som drogs till dess klimatvänliga arbete. Biden besökte virtuellt företagets tillverkning i South Carolina 2021. “Ni får mig att se bra ut,” sa Biden under den virtuella rundturen.

Proterras konkurs följer på ett tillkännagivande i juni från den svenska tillverkaren Volvo att dess bussverksamhet, Nova Bus, skulle lämna den amerikanska marknaden och stänga en fabrik i Plattsburgh, N.Y., senast 2025. Företaget sa att det fattade beslutet efter uppre-pade ekonomiska förluster.

+ – + – + – +

Volvo köper Proterras batteritillverkning

Bland de tillgångar som förvärvas finns ett utvecklingscenter för batterimoduler och kompletta batterier i Kalifornien och en monteringsfabrik i South Carolina. 

Transaktionen mellan Proterra Inc. och Proterra Operating Company som säljare och Volvo som köpare är villkorad av konkursdomstolens i USAs godkännande. Dessutom kommer slutförandet av transaktionen, som förväntas ske i början av 2024, att vara föremål för konkurrensgodkännande och vissa andra villkor.

+ – + – + – +

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

VKV SoliVind gör förluster: Driftstopp, is på vingarna !

Erosion på vindkraftverkens vingar minskar effekten på samma sätt som isbildning

Den ekonomiska föreningen “SoliVind” bildades som ett kooperativ bland kunderna till Telge Energi, som ansvarat fördriften av föreningens VKV. I ett medlemsbrev rapporterar Telge Energi:

Driftstopp och is på vingarna i november

Samtliga verk utom två på Fallåsberget har producerat mindre än normalt i november. Verken i Hedbodberget och Svegström har haft längre driftstopp på grund av is på vingarna vilket lett till kraftigt reducerad produktion under första delen av november. Grötlingbo drabbades under slutet av november av ett driftstopp men producerar på full effekt igen sen i början av december. Allt detta kan innebära att vi får ett litet underskott av produktion sett till medlemmarnas förbrukning under november.

. . .

Resultatet för april-oktober blev -5,2 Mkr vilket är 2,1 Mkr sämre än budget. Det negativa resultatet speglar en kombination av lägre produktion och lägre elpriser än normalt för perioden.

+ – + – + – +

Effektförlusten kan bli 80 %

Det har konstaterats i en studie på Iowa state University.

Även i budgeten hade man räknat med en förlust. Såvitt jag förstått medlemsbrevet har värdet på andelarna minskat med två tredjedelar. Dock torde Telge Energi ha ett avtal för förvaltningen, som ger dem en säker intäkt oberoende av vädret.

Detta torde vara ännu ett exempel på vindkraftens bristande lönsamhet. Då har vi ännu inte sett den fulla effekten av den minskade livslängden. I kalkylerna har man normalt räknat med en produktiv livslängd på 25 – 30 år. Allt eftersom tiden går visar det sig att den ekonomiska livslängden för de flesta möllorna är 15 – 25 år. Då måste värdet skrivs ner till Noll eller t.o.m. minus, för att täcka kostnaderna att montera ner tornen och återställa naturen. Det kan bli mycket dyrt för de få som fortfarande är medlemmar då.

+ – + – + – +

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather