Elmarknadens fundamenta

Schuster-160211-Load-11-15

Figur nr 1. Med data från fem år har Rolf Schuster utarbetat grafer, som visar de mest fundamentala förhållandena på HELA TYSKLANDS elmarknad. Här visas varaktigheten i behovet av effekt.

Notera att Y-axeln börjar med 20 GW. Maximalt behov var 78 GW under enstaka timmar. Med minskande effekt ökar varaktigheten för att nå 8.500 timmar vid 38 GW, d.v.s. hälften av maxvärdet. För årets alla 8.760 timmar är minsta behovet mellan 24 och 32 GW.

Det är alltså mycket tillfälligtvis som effektbehovet är lägre än hälften av maxvärdet.

Schuster-160211-Wind-11-15

Figur nr 2. Här visas på samma sätt varaktigheten av levererad vindkrafts relativa effekt. Y-axeln visar produktionen som procent av totala märkeffekten.

Enstaka timmar kan 75 % nås. Effekten faller snabbt med ökad varaktighet. Vid 1.000 timmar till c:a 40 % och vid 3.000 timmar till 20 %. Under halva året är effekten lägre än c:a 15 %.

Notera hur mycket blåsigare 2015 tycks ha varit.

Schuster-160211-Wind-Prod-11-15

Figur nr 3. Röd kurva visar total märkeffekt av installerade vindkraftanläggningar. Med blått visas faktiskt levererad effekt. Den upplösning vi kan ha på bilder här ger ett något skevt intryck. Många blå linjer blir tjockare än de borde vara, vilket gör att perioder med vindstilla inte framträder korrekt.

+ – + – + – +

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

2 thoughts on “Elmarknadens fundamenta

  1. Det är t o m värre än det ser ut på bilderna. Precis som Josef Fransson (SD) så bra visat i sin utbildning för MP-are, läs främst Lise Nordin, så samvarierar ju inte dessa båda kurvor med varandra. D v s det lägsta värdet på vindeffekten inträffar mycket troligt samtidigt som högsta effektbehovet. Det framgår ju av Schusters övriga diagram, så det är ingen anklagelse för felaktigheter. Professor Lennart Söder – en av vindkraftens vapendragare tycks bortse från detta enkla faktum i sin rapport. Tack och lov ett tag sedan jag hörde talas om den. Passar bäst i glömska.

    1. År 1960 studerade jag elkraft på KTH. I ämnet elanläggning ingick konsekutiva belastningskurvor som en viktig del i undervisningen om hur man planerar elproduktion och eldistribution. För dåtidens elanläggningar var julafton (och mårtensafton i södra Sverige) stora problem som man var tvungen att lösa med hjälp av gasturbiner som bara var i drift under mycket kort tid varför produktions och kapitalkostnader per KWH blev enormt höga.
      Med en hög andel vindkraft och solkraft blir produktionsproblemen mycket större eftersom elproduktion måste planeras både för belastningstoppar och för variationer i vind och solstrålning.
      SLUTSATS: Politiskt styrd elkraftproduktion kommer att medföra kraftigt ökade elkostnader och därmed försämrad konkurrenskraft för svensk industri, främst basindustri som skog och stål.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *