Onödig oro för metan

Ett klipp från SVT:s presentation om “hotet” från metan i atmosfären den 12/12. Notera att Jorden värms av en gaslåga från en brännare till höger.

Här en analys med kommentar av Rutger Staaf, som kollat källorna:

+ – + – + – +

SVT rapporterar att halten stiger allt snabbare och fortsätter:

” Kampen mot den globala uppvärmningen kan bli ännu svårare på grund av en ökad koncentration av metangas i luften.

Metankoncentrationen steg långsamt från 2000 till 2006, sedan steg den tio gånger snabbare de tio följande åren, enligt studien som har publicerats i tidskriften Earth System Science Data. Den kraftigaste ökningen – som inte helt har gått att vetenskapligt förklara – var under 2014 och 2015.”

Jaha, det säger man, och drar till med en rapport från hela 81 forskare. En tiofaldig ökning. Hoppsan, det var inte dåligt. Men det låter lite lurigt. Bland journalister säger man ”kolla aldrig en bra story”. Den här storyn är bra för att skrämma folk med, så den måste vi kolla.

Först måste vi ta reda på var de största metanutsläppen kommer ifrån. Se på kartan nedan.

Med blått visas varifrån mest metan kommer. Det är i de tropiska länderna och i de varmare länderna med mycket risodling. Det är inte så konstigt, för metanbakterierna gillar värme och syrefritt vatten. De gillar inte kyla i Arktis. De trivs också i idisslarnas magar/vommen. I den länk som SVT hänvisar till förklaras ökningen:

”mostly because of larger natural emissions from individual sources such as inland waters, natural wetlands and geological sources” och “ indicate a predominance of tropical emissions”

(“mest beroende på större naturliga utsläpp från olika källor som insjöar, våtmarker och geologiska källor” vilket “indikerar en dominans av tropiska emissioner”.)

Alltså vattendränkta marker i tropikerna.

En annan vetenskaplig rapport skriver:

“. . . the methane rise was dominated by significant increases in biogenic methane emissions, particularly in the tropics, for example, from expansion of tropical wetlands in years with strongly positive rainfall anomalies or emissions from increased agricultural sources such as ruminants and rice paddies.”

( . . . den stigande metanhalten dominerades av betydande ökningar av biologiska utsläpp, särskilt i tropikerna, t. ex. från utvidgning av våtmarker efter starka regn och utsläpp från ökade agrikulturella källor som boskap och risfält.)

Visst var det tropikerna ! ! Ur samma publikation: Med mera regn förökar sig bakterierna mer i stillastående vatten. Uppgången var extrem under 2014 med 12,5 ± 0,4 ppb (miljarddelar).

Enheten ges i ppb (miljarddelar) 1 ppb = 0,001 ppm (miljondelar).

Nu måste vi ha något att jämföra med. SVT anger att från 2000 till 2006 steg halten långsamt, (egentligen steg den knappast något) men sedan har stigningstakten varit 10 ggr så stor.

Medelvärdet från 2006 till 2016 är 6 ppb per år. Fast de säger inte att utsläppen var c:a 12 ppb/år från 1980-talet fram till 1992. I samband med El Nino 1997/98 var det också c:a 12 ppb och nu har det varit på samma nivå. Kanske har den senaste starka El Niño spelat in.

Det är lite svårt att greppa hur de räknar. Om man jämför drygt noll ppb med ca 6 ppb är det då tio gånger mer? (det kanske är tjugo gånger mer) Sedan finns det lite olika data att räkna på. Mellan 2000 och 2006 kan det t.o.m. ha varit en liten minskning av metanet i atmosfären.

Intet nytt under solen. Nu väntar vi på de fortsatta mätningarna . Kanske blir det så som det var under den kraftiga El Niñon 1998: först en uppgång och sen en nedgång. Så var det också med CO₂, extra mycket utsläpp 1998. Samma sak under det senaste året. Det var inte länge sedan det var en nyhet att ökningstakten av CO₂ har stannat av. Fast under det sista året har det varit en 50-procentig ökning av CO₂-utsläpp, vilket i SVT:s tappning blir:

”Men medan koldioxidutsläppen ökar mindre än tidigare, fortsätter metanet att öka kraftigt”.

Vilka år var tidigare ? ? ?

CO₂ ökar mindre skriver de. Det står helt klart att nyhetsredaktionerna skulle behöva lite mer vetenskaplig kompetens.

För mer kött på benen se lagmansnatursida.

Slutsats: Ökningen av metan kommer från tropiska områden och den är inte uppseendeväckande. Det kan inte ha varit komagarna som orsakade den “stora uppgången” 2014 för kornas antal hade inte ökar nämnvärt.

Det var inte heller den arktiska permafrosten som gav ifrån sig massor av metan. Den permafrost som tinar idag är i första hand den permafrost som bildades under den Lilla Istiden. Det visas bl.a. från studier i Abiskotrakten. På vissa platser är permafrosten nästan 1.500 m djup. För att bilda så mycket permafrost krävs det flera på varandra följande istider under 100.000-tals år. Under den förra, varma interglacialen Eem var det globalt sett ett par grader varmare enligt borrkärnor från isen på Antarktis, men det räckte inte för att smälta den tjocka permafrosten.

Rutger Staaf

+ – + – + – +

Jag får lägga till: Inverkan av metan på klimatet är ännu mer obevisad än koldioxidens. I båda fallen handlar det om IPCC:s hypotes, som snarast är falsifierad efter 25 års misslyc-kade försök att bevisa den.

Mätningar på planeternas atmosfärer har visat att deras “växthuseffekt” beror på atmosfärens tjocklek oberoende av gasblandningen. Vare sig koldioxid eller metan påverkar klimatet.

+ – + – + – +

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmailby feather

7 thoughts on “Onödig oro för metan

  1. Det verkar som “miljöhotarna”, ledda av IPCC och i Sverige av johan Rockström, har blivit nervösa och griper efter nya halmstrån att klamra sig fast vid för kunna sprida nya falska larm och hotbilder!
    Den förhöjda metanhalten/koncentrationen i atmosfären är f.n. ca 1800 PPB, (Parts Per Billion), vilket motsvarar ca 2 PPM att jämföra med 400 PPM för CO2 och ca 20-30000 PPM för vattenånga.
    Som växthusgas så är därför effekten av metan på nuvarande koncetrationsnivå negligerbar.
    Mats kälvemark

    Mvh, Mats

  2. I atmosfären reagerar metan med syre och bildar vatten(ånga) resp. koldioxid. Tvärt emot vad alarmisterna hävdar går det rätt fort. Varför skulle det dröja?

  3. Dels förväxling mellan orsak och verkan, dels ännu ett exempel på att mäta vad som kan mätas just för att det kan mätas och att sedan tillmäta det ett värde just för att man mätt det (nästan som Claes Eriksson i Galenskaparna!).

  4. Varför får vi aldrig hör hur mycket metan som alger orsakade av konsgödselläckage ger ifrån sig när de faller till botten i vattendrag och hav? En enda rapport har jag sett, som det aldrig skrevs mer om sedan: Alger under isen i Arktis. Vid borr-test visade det sig att gasen som bubblade upp var metangas. Eftersom metan är lättare tom än vattenånga försvinner den snabbt uppåt och syns nästan aldrig.
    Så snart algerna, som huvudsakligen tillkommit från kväverester som spolas ut i osynliga täckdiken så snart det regnar lite mer på höst och vår, fallit till botten och förbrukat syret, bildas metan. Varför ser vi inga siffror på detta? Vi vet att det ibland blir fiskdöd i havet pga av syrebrist när algerna dör, Men det påpekas aldrig att så snart syret tagit slut fortsätter förruttnelsen ,och bildar då metan Samma händer även i dammar för dricksvatten och kraftverk. Det liv i början på näringskedjan som tidigare lockade upp all slags fisk i våra floder dör idag ofta i dessa dammar pga syrebrist och metan. Fisk på väg upp i floder vänder snabbt när den upptäcker syrebristen. Det mesta beror på oansvarig kväveanvändning. Kväve är fritt i luften för alla, Varför köpa det när det finns billiga växter som bnder det ur luften och sedan i jorden, UTAN LÄCKAGE! Med hjälp av intensivt rotationsbete ökar man snabbt jordens kolhalt. I USA har bönder som Gabe Brown dragit upp kolhalt från 1.7% till över 4.5% med hjälp av täckväxter, plöjfritt och rotationsbete. I sverige ligger samma halt i snitt på 2.1%. Prärien i USA hade ca 7% kol i jorden innan plöjbruket startade, som jämförelse. Infiltreringshastiigheten av regnvatten ökade från ca 25 mm per timme tilll 200 mm per timme idag, efter att Gabe Brown ökat kolhalten från 1.6 till 4.5%. Det betyder att sådant regn förr medförde vatten ibland i veckor i svackor så att det inte gick att köra, med mindre än täckdikning, som tar med sig kväve mm till sjö och hav. Med 200 mm per timme infiltreringsghastighet kan man köra på fältet dan därpå, utan förlust av några näringsmedel, samtidigt som vattnet finns där och ofta räcker året runt. Utan bevattning . Det finns smarta bönder och det är väl mödan värt att se flera av GAbe Browns videopresentationer på youtube!

    1. Tack för din intressanta beskrivning.

      Metanets påverkan på klimatet är densamma som koldioxidens, d.v.s. i praktiken NOLL.

    2. Mycket intressant, också att se Gabe Brown. Och kan det vara pga dåligt omhändertagande av jordarna, som ökenarealen stiger på vissa håll av världen, inte pga av den ökande temperaturen, vad som nu än orsakar den?

      1. Tack för intresset. Gissar att Jordbruksdepartementet och Ulltuna inte vill mäta eller ens tal om SOC – soil organic content, det som Gabe Brown drivit upp till över 4.5% på sin mark och lokalt ännu högre.. Naturskyddförening nämnde 2.1% i snitt. Det borde finnas ett värde för varje farm. Här är länknen till Gabe Browns föredrag i Mars i år, 2017.
        https://www.youtube.com/watch?v=uUmIdq0D6-A
        Lyckades få antingen engelsk eller svensk bra text tidigare, men inte idag!

        Om markens infiltreringsgrad så enkelt kan ökas, kan det vara så att “täckdikning” inte infördes som ett sätt att odla tidigare, utan för att kompensera för den konstgödselförstörda infiltreringskapaciteten som försenade odlingstarten genom vattenfyllda fält? Det här borde jordbruksverket ha rejält kläm på tycker man. Har dom några experimentfält med 1,2,4,5,6 % soc, t.ex.?

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *