Stamledningen för naturgas löper endast längs västkusten

Från Dragör i Danmark till Helsingborg har den diametern 600 mm, sedan 500 mm och norr om Göteborg 400 mm. Arbetstrycket är c:a 20 bar i stamledningen, vilket sänks till 4 bar i lokala distributionsnät.

Ingvar Åkeson förklarar några av naturgasens praktiska egenskaper. Han bor i Klippan dit en ledning går.

+ – + – + – +

Naturgas

I det senaste numret av Nordisk Energi (NE 2 – 2021) fanns ett reportage om att Danmark satsar på naturgas – ett inhemskt bränsle – till Nordic Sugars fabrik i Nakskov, som ligger på Lolland. Det är också på Lolland som Rødbyhavn finns med sitt färjeläge för resa till Puttgarden i Tyskland.  I detta skedet handlar det om samråd för att bygga en 115 km lång gasledning i ett projekt som kallas ”Green Gas Lolland-Falster”.

Nordstream 1 och 2

Tyskland satsar på Naturgasen för att försöka säkra energiförsörjningen. Nordstream 2 är under byggnad (tillfälligt stoppad) för att fördubbla kapaciteten från Nordstream 1 som redan är i drift, med Naturgas från Ryssland. Den beräknade kapaciteten för 1 + 2 motsva-rar ca 1.180 TWh/år (2 x 590). Gastrycket i ledningen är/blir 220 bar.

De nedlagda kärnkraftverken Barsebäck 1+2, Oskarshamn 1+2 samt Ringhals 1+2 i sina krafts dagar tillsammans med de kvarvarande verken Oskarshamn 3, Ringhals 3+4 samt Forsmark 1+2+3 har/hade en total kapacitet på ca 88 TWh/år vid 92 % tillgänglighet.

Sveriges el-förbrukning, d.v.s. exkl. export, var 2020 ca 134 TWh. Energin i gasen är nästan 9 gånger Sveriges el-förbrukning. Gasen ger mycket nyttig koldioxid till luften till gagn för växtligheten.

Sveriges stamnät

Det är skillnad mot Sverige där man försöker avveckla den redan befintliga naturgas-användningen i sydvästra Sverige. Ledningar finns från Trelleborg till Stenungsund i ett smalt bälte. När naturgasen introducerades skulle den, enligt de ursprungliga planerna, varit ”framme” i Stockholm 1995, men så blev det inte. Sverige är duktiga på att förstöra investeringar i infrastrukturen – vi är kanske rentav världsledande.

När CO₂-fobin försvinner så börjar man förstå vilket utomordentligt rent och säkert bränsle som Naturgasen är. Fobin försvinner när allt fler har genomskådat IPPC:s bluff och deras ”vetenskapliga” redovisning.

Biogassatsningar

Vi läser allt som oftast om att man skall ta vara på avfall och omvandla det till biogas för bl.a. fordonsdrift och eldning. Biogas är ett mycket vitt begrepp och berättar egentligen inte om vad det är för gas. Skall avfall tas om hand blir det till Rötgas. Sådan kan fram-ställas genom två olika processer, men det lämnar vi därhän.

Alla bil-, buss-, lastbilsmotorer, etc. för gas är byggda för naturgas. Det finns även motorer för gasol (propan 95), men de lämnar vi därhän. För att kunna använda ”biogasen” måste den ha samma Wobbe-index-värde som naturgasen.

Wobbe-index är ett jämförelsetal. Gaser med samma indextal ger samma förbrännings- och/eller driftförhållande. Enheten har vanligtvis värdet MJ/Nm³, megajoule per kubik-meter vid normalt atmosfärstryck, (detta skall inte förväxlas med värmevärdet, som har samma beteckning). Rötgas har mycket lägre wobbe-index-värde än naturgas. Rötgas kan därför inte användas ”rakt av” utan måste ”processas”.  Koldioxiden i rötgas, ca 35 %, måste bort, då den är obrännbar. Man måste även ta bort ev. svavelväte och andra föroreningar. För att få upp index-värdet tillsätts sedan gasol.

Nu när ”biogasen” är klar, med naturgasens wobbe-index-värde, fungerar den utmärkt till fordon och förbränningsanläggningar och kan släppas ut på naturgasnätet. Så de som ”tankar” vet inte om de kör på naturgas eller ”biogas”.

Naturgasens förbränningsegenskaper

Naturgas är det renaste bränslet som går att uppbringa. Det går därför också bra att ha utrustningar som möjliggör kondenserande drift med möjlighet att ta tillvara bränslets ”fulla potential” med verkningsgrader på över 100%. För naturgasen är den nästan 111 %. Det aktuella värdet beror bl.a. på förbränningens luftöverskott, atmosfärstrycket och luftens relativa fuktighet samt vad avgaserna kyls med. Egentligen är det så att natur-gasens övre (kalorimetriska) värmevärde är ca 11 % över det undre (effektiva) värmevärdet.

Av hävd räknar vi i ”västvärlden” med undre värmevärdet. Det går aldrig att erhålla de tänkta 100 %:en utan att kondenseringen ”spökar till det”, vilket framgår av nedanstående diagram. Det visar på ett ungefär möjligheterna för bränslena naturgas, gasol (propan 95) och Eo 1, eldningsolja 1.

Med en vanlig modern ”panna”, även i villastorlek, kan för:

• naturgas en årsmedelverkningsgrad på ca 103 – 105 % erhållas.
• Eo 1 en verkningsgrad kring 100 % erhållas.

Figur 1. Verkningsgraden för några “vanliga” bränslen

Avgörande är hur väl man kan ta tillvara värmen genom att kyla avgaserna.

Figur 2. Avgasernas renhet för naturgas och träflis med 8 % fukthalt

Den giftiga kolmonoxiden (CO) bildas även vid naturgas, men den är så liten att den ryms på 0-strecket.

Däremot blir det ingen stoftbildning vid förbränning av naturgas.

Jämfört med naturgas bildas det ungefär 100 % mer av den nyttiga koldioxiden vid all förbränning av trä, såsom flis, pellets, etc.

Ingvar Åkesson

+ – + – + – +

by