En glömd “klimatkatastrof” med 50 miljoner döda 1877

I den stora hungerkatastrofen 1876 -1878 dog mellan 5,6 och 9,6 miljoner i Indien

Jag klipper delar av en post hos våra franska vänner Les Climato-Réalistes:

La catastrophe climatique oubliée : 50 millions de morts entre 1876 et 1878

(Den bortglömda klimatkatastrofen: 50 miljoner döda mellan 1876 och 1878)

Kanske den värsta klimatkatastrofen i modern historia.

En klimatkatastrof utan motstycke, kanske den värsta klimatkatastrofen i mänsklighetens historia, orsakade mer än 50 miljoner människors död i slutet av en historisk hungersnöd som rasade under åren 1876 till 1878.

Året 1877 var ett år utan monsun under vilket Indien upplevde den värsta torkan i hela sin historia. Det monsunberoende Asien fick den allvarligaste torkan under de senaste 800 åren.

Orsakerna till denna globala störning är inte väl förstådda, men det finns gott om bevis för att den stora El Niño-episoden som började i slutet av 1876 och nådde sin topp under norra halvklotets vinter 1877-1878 bidrog avsevärt. El Niño orsakade ett nederbördsunderskott av nederbörd och torka i den norra delen av den indiska kontinenten samt i nordöstra Brasilien och i höglandet i centrala Anderna (Altiplano). Omvänt inträffade episoder av onormalt intensiva regn och översvämningar i kustområdena i södra Ecuador och norra Peru, såväl som längs kontinentens extratropiska västkust och i Paraná.

De överlägset mest förödande effekterna i form av mänskligt lidande och förlust av människoliv inträffade i den halvtorra nordöstra regionen av Brasilien, där flera hundra tusen människor dog av hunger och sjukdomar under torkan, som började 1877. Den stora torkan 1876-1878 analyserades 2001 av Mike Davis i en bok med titeln “Late Victorian Holocausts: El Niño Famines and the Making of the Third World”. Den betonar dödlighetens beroende av nivån på ekonomisk utveckling och den sociala och politiska organisationen i territorier med naturkatastrofer.

Ur ett klimatologiskt perspektiv studerades denna händelse på djupet 2018 av meteorologen Deepti Singh, som publicerade sina fynd i The American Meteorological Society. Enligt denna studie kan svårighetsgraden, varaktigheten och omfattningen av denna globala händelse förklaras av en extraordinär kombination av meteorologiska förhållanden: Vattnet i det tropiska Stilla havet förblev kallt under den föregående perioden (1870-1876); Under åren 1877 och 1878, en El Niño-händelse av extrem styrka, mer kraftfull än 1997-98 och 2015-16.

År 1877 registrerades en största skillnaden någonsin i temperaturen mellan den östra och den västra delen av Indiska oceanen, vilket kraftigt försvagade Indiens monsuner; 1878, onormalt höga yttemperaturer i Nordatlanten, troligen med hjälp av den starka El Niño 1877-1878, som intensifierade och förlängde torkan i Australien och Brasilien och ökade dess inverkan norr och sydöst om Afrika.

Om en sådan katastrof skulle inträffa nu, råder det ingen tvekan om att den skulle uppfattas som oundviklig. Utöver de mänskliga skador den skulle orsaka, skulle den också få stora politiska och samhälleliga konsekvenser.

+ – + – + – +

Slutsatser:

  1. Samma år kan stora områden lida av svår torka medan andra områden får svåra skyfall.
  2. Utan verkan av mänskliga utsläpp uppträder katastrofal torka och katastrofala skyfall som en del av klimatets sällsynta men normala tillstånd i vårt “naturliga ” klimat.

Möjligen kan dessa tillstånd bli vanligare, när klimatet nu börjar likna det under 1800-talet.

+ – + – + – +

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

18 thoughts on “En glömd “klimatkatastrof” med 50 miljoner döda 1877

  1. @Petter Wulff.
    Och exakt vilka ” samvariationer ” talar du om? kan du verifiera det med vetenskapligt hållbara data eller någonting annat som styrker ditt påstående?

  2. Ivar A: Vad är det för sekt du talar om?
    Vem har satt naturliga klimatvariationer till noll?
    Men det finns samvariationer som talar att koldioxiden har en viktig roll för klimatet.

  3. Tror för min del att klimatkatastrofen (början av lilla istiden)1316 -1317 var värre än den på 1800-talet!

  4. Lasse Hon hette Wu Zetian (武则天) 624 – 705, och är den enda kvinnliga kejsaren i Kinas historia som formellt var kejsare 690 – 705, det var under perioden Tang Dynastin 618–907. Hon är känd som en av Kinas bästa och skickligaste administratörer, men även en av de grymmaste, inte mot folket, men mot de korrupta, giriga och de som ville sabotera välfärden. Folk levde gott under hennes regin. Kina har letts många gånger av kvinnor, men dom har inte varit formellt kejsare, utan placerat ett barn eller någon totalt oduglig på kejsarposten. Ett exempel var den siste Kejsaren PuYi. Han blev Kejsare 1908, två år gammal, men Kina styrdes av en mycket kompetent kvinna Dowager Cixi (1835-1908) som i verkligheten regerade, i 47 år. När hon dog förföll Kina i kaos, 1913 infördes ”demokrati”, som varade till 1949. Då hade ”demokratin” kostat omkring 70 miljoner liv. Mao Zedong regin tog över, och det var en annan kvinna som administrerade landet osynlig i bakgrunden, Soong Ching-ling, (1893-1981). Hon blev Kinas de facto ledare och efter sin död hedrades med titeln, ”Hederspresident för Folkrepubliken Kina”. Sverige har idag samma ”demokrati” som Kina då, men liknande resultat.

  5. Klimatet fluktuerar inte, medelvärden över trettio år gör sällan det.

    PW, jag tror inte att du bluffar (referens till tidigare post).

  6. Petter
    “Klimatet kan alltså fluktuera kraftigt även utan mänsklig påverkan”.
    Hoppas att du och den klimathotsreligiösa sekten förstår att de naturliga klimatvariationer är betydande och inte kan sättas till NOLL och att enbart koldioxiden styr klimatet.

  7. Artikeln handlar alltså huvudsakligen om åren 1876-1878 i Indien. Vädervariation som gick mot extremvärde dessa år. Det säger dock ingenting om människans påverkan på vädret (såklart). Ska det då alltså tolkas som tecken på att människan minsann år 2022 kan orsaka minst lika stora variationer i klimatet?

    Någon är oss svaret skyldig.

    (OBS medveten sammanblandning väder/klimat.)

  8. @Petter Wulff.
    Den antropocena påverkan är ej fastställd eller belagd vetenskapligt!

  9. Och naturligtvis alla tillfälliga naturkatastrofer, som aldrig kan infogas i klimattrender, vilket ändå är populärt hos ovanstående aktivister och övriga vilseförda.

  10. Förefaller som politiker, MSM-are och inte minst gröna aktivister av olika slag saknar oundgängliga egenskaper, nämligen ” klimatperspektiv”, och oförmåga att skilja på vetenskap och konsensus.
    Naturliga variationer och gränser finns ej för dem. Den globala temperaturen är alltid kraftigt oscillerande kring en teoretisk median, som aldrig blir stabil. Och cyklerna är för CO2-trogna nästan ofattbart varierande i tidsperspektiv.
    Tänk på Dryas, 8,2 k , 4,2 k, 1:a mellantiden ( mellan gamla och mellersta riket.) LALIA, LIA, förutom alla kända värmeperioder.
    Gentemot den i tid begränsade Modern Warming.
    Ett riktigt perspektiv kräver att man måste vänta 30 år eller 120 år ( 2 AMOS-cykler ) eller hellre 500 år eller 1 000 år för att vetenskapligt kunna bedöma klimat-trender.
    Med dessa perspektiv inses att vi nu befinner oss i en Neoglacial, som även den är imponerande varierande betr. klimat-nivåer.

  11. Petter W
    Vad säger det om dagens debattklimat där allt extremt kopplas till mänsklig påverkan.
    Naturkatastrofer är svåra att förhindra hur mycket klimatsmart mat vi än äter!
    Den mänskliga hybris som omger klimatet är skadlig och kontraproduktiv.

  12. Petter W !

    Den logiska slutsatsen är att även de värsta katastrofer är naturliga. Det skall mycket tydliga bevis till för att påstå något annat. Några sådana har ännu aldrig kunnat företes.

  13. Intressant indeed! Genast när jag läste årtalen så kom jag att tänka på hungersnöden i Sverige i den senare delen av 1800-talet. Noterade att Lasse tänkt detsamma. Familje-jordbrukarna drabbas flera år av missväxt (W Moberg och Utvandrarna) .

    Läste f.ö. häromdagen om sambandet mellan solminimum och flödet av varmt vatten mot norra atlanten (under värmeperioder) som till slut medfört en kollaps av AMOC pga avsmältning runt Grönland etc och därmed avkylning av vattnet i norra atlanten. Detta fenomen skulle kunna vara bidragande eller rent av orsaken till LIA menar vissa forskare.

    https://electroverse.net/warming-arctic-drove-earth-into-the-little-ice-age/

    Notera NASA’s diagram om temp-förändringar under LIA där det är onormalt varmt i Alaska, Arktis och Nord-atlanten. Samtidigt påminner kyl-stråken lite grann av det som jetvinds-korridorerna börjat indikera nu?

    Någon som följt detta fenomen? Och är vi på väg in i en ny period av vulkanutbrott med dess följder på vädersystemen?

  14. Klimatet kan alltså fluktuera kraftigt även utan mänsklig påverkan. Vad säger det om den mänskliga påverkan? I stort sett ingenting.

  15. Jag kan också rekommendera Svälten av Magnus Västerbro. Den boken borde läsas av alla som tror att extrema väderhändelser är något som kom med industrialismen och TV:n, dom fanns innan TV:n var påtänkt. Dessutom är det en nyttig historielektion för historielösa generationer väl representerade av många av våra politiker.

  16. Vi hade liknande katastrof i Sverige under 1867-1869
    Skildrad av Magnus Västerbro i boken Svälten.
    Första året var ett år utan sommar i Norrland och efterföljande år sommar utan regn i Mellansverige.
    Utvecklingen har gått framåt så svält borde inte råda även om odlingssäsongen störs.
    Såg en dokumentär om Kvinnliga Kejsaren i Kina som lagrade mängder med ris för att kunna förse folket med nödproviant de år då skörden slog fel.

Comments are closed.