Priset på utsläppsrätter i EU:s “Emissions Trading System”, ETS, Euros per ton
Doomberg utreder hur priset på utsläppsrätter drivs upp och därmed dels höjer elpriserna och dels ger EU ständigt ökade inkomster:
A Banana Worth Squeezing
“To me, left unchecked, the price of carbon goes to infinity.” – Lawson Steele
(Jag tror, om det lämnas utan kontroll, går priset på utsläpp upp i oändligheten. Lawson Steele, a Senior Analyst at Berenberg Bank)
EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) är utformat för att utnyttja marknadskrafterna till att uppnå EU:s aggressiva mål för att minska utsläppen av koldioxid, särskilt dess åtagande att minska dem med 55 % till 2030 (från 1990 års bas). Här en relativt enkel översikt av systemet på Wikipedia:
“Enligt principen ‘cap and trade’ sätts ett maximum (tak) på den totala mängd växthus-gaser som kan släppas ut från alla deltagande anläggningar. EU-rätter för utsläpp auktioneras sedan ut eller tilldelas gratis och kan därefter handlas. Anläggningarna måste övervaka och rapportera sina utsläpp och se till att de lämnar in tillräckligt med utsläppsrätter till myndigheterna, för att täcka sina utsläpp. Om utsläppen överstiger vad de har rätter till, måste en anläggning köpa utsläppsrätter av andra. Omvänt, om en anläggning har preste-rat bra på att minska sina utsläpp, kan den sälja sina överblivna rätter på den fria marknaden. Detta gör att systemet kan finna de mest kostnadseffektiva sätten att minska utsläppen utan betydande statliga ingripanden.”
Allt detta låter bra, men, som Lawson beskriver, verkar det finnas ett betydande fel i utformningen av EU ETS: utsläpparna har netto underskott och den fria marknaden krymper. Inom EU släpper företagen ut mycket mer koldioxid än vad som tillåts av de allt mer aggressiva målen, och Lawson anser att situationen blir värre under de kommande åren. Om ett företag har släppt ut mer än det antal utsläppsrätter det äger, måste det gå ut på den fria marknaden och upphandla fler. Om det misslyckas med det inom den årliga deadlinen den 30 april, händer två saker:
För det första måste företaget betala 110 EURO i böter för varje brist på utsläppsrätter, och – mest kritiskt – att betala dessa böter minskar inte dess skyldighet att leverera utsläppsrätterna!
För det andra rullar skyldigheten rullar bara fram till nästa period, vilket ökar efter-frågan på nästa periods begränsade utsläppsrätter. Naturligtvis har marknaden börjat smälta denna dynamik och priset på rätterna har skjutit i höjden, även om de fortfarande handlas under bötesbeloppet på 110 EURO.
För att förvärra saken mäter och publicerar EU det totala antalet utsläppsrätter i omlopp (TNAIC) och använder detta mått för att ytterligare minska antalet nya utsläppsrätter som görs tillgängliga för auktion under den kommande perioden. Här är ett citat från ett pressmeddelande från EU kommissionen som publicerades i maj förra året:
“Europeiska kommissionen offentliggjorde idag det totala antalet utsläppsrätter som är i omlopp på den europeiska koldioxidmarknaden. De uppgår till 1 578 772 426 stycken. Vid samma tidpunkt förra året var antalet 1 385 496 166 stycken. Det totala antalet utsläpps-rätter i omlopp spelar en viktig roll för driften av Market Stability Reserve (MSR), som började fungera i januari 2019. Det visar mängden utsläppsrätter i omlopp på ett transparent och förutsägbart sätt. Så länge antalet överstiger 833 miljoner, det tröskelvärde som anges i lagstiftningen om utsläppsrätter, placeras en viss andel av det totala antalet utsläppsrätter i omlopp i MSR varje år. För åren 2019 till 2023 är denna andel satt till 24 % av det totala antalet utsläppsrätter i omlopp. Utsläppsrätter placeras i MSR genom att minska mängden utsläppsrätter som medlemsstaterna auktionerar ut. Baserat på antalet som publiceras idag och på bestämmelserna i lagstiftningen (beslut 2015/1814, MSR-beslutet), kommer auktionsvolymerna från september 2021 till augusti 2022 att minskas med 378 905 382 utsläppsrätter, som kommer att placeras i MSR.”
. . .
EU har gjort sitt bästa i flera år för att klubba ner sina inhemska kraftproducenter och urholka sin industriella bas . . .
Vad som än händer är detta en av de mest fascinerande berättelserna på ganska länge.
+ – + – + – +
Det värsta återstår
Systemet är konstruerat för att “politiken” skall betvinga “verkligheten”. Varje år minskas tillgången på de helt imaginära, påhittade, utsläppsrätterna, så att de som inte kan undvika utsläpp av koldioxid måste betala mer för varje år, göra sin produktion dyrare. Så skall alla producenter tvingas att minska sina utsläpp. Den som släpper ut “för mycket” i år, skall släppa ut så mycket mindre nästa år och dessutom betala ännu mer böter. Och ännu mer näst-nästa år . . .
Men verkligheten kan inte betvingas, vilket de stora skolbarn som nu styr inte visat sig förstå. När Tyskland lägger ner tre stora kärnkraftverk, borde EU naturligtvis ha ÖKAT antalet utsläppsrätter. Verkligheten har visat att nyckfull sol- och vindkraft behöver så mycket hjälp av pålitlig kraft, d.v.s. “fossil” kraft att utsläppen ÖKAT. Så att priset på utsläpps-rätterna skenat:
Så talar någon som aldrig lärt sig vad “arbete” är och som inte blivit fullvuxen ens efter 32 år.
Det höga priset på utsläppsrätter har gjort eldning med kol så mycket dyrare att kraftindustrin måst växla till den dyrare naturgasen, eftersom den genererar mindre koldioxid per MW. Detta är en ekonomisk katastrof för nationen Tyskland mer än för Sverige. Ytterst blir kunderna fattigare, företag blir olönsamma och måste slå igen, arbetslösheten ökar så att ekonomin krymper ännu mer. Då först kan utsläppen minska . . .
Dessutom angriper EU hela branscher på andra sätt: Bilindustrin, som har mycket stor betydelse i Tyskland, påtvingas verklighetsfrämmande villkor för utsläpp och avgasrening, som kommer att strypa omsättning och lönsamhet med friställning av arbetare som följd.
Frågan är hur illa det måste gå, innan väljarna inser att den röd-gul-gröna regeringen VILL att de skall bli fattigare, varför den måste kastas överbord och istället bytas till en med SUNT FÖRNUFT.
+ – + – + – +
by 
Thorleif,
Några ytterligare kommentarer. Länsstyrelsen gör inte EGNA kontroller men en gruva i drift ska varje år lämna en omfattande dokumentation på miljöutsläpp till luft och vatten. Lst har inte resurser att kontrollera varje siffra men inget seriöst bolag skulle riskera att bli ertappade med förfalskade siffror. Är någon siffra fel så är det inte avsiktligt. I miljödomen finns nivåer på tillåtna utsläpp. Vissa är riktvärden där det är årsmedelvärdet som inte får överskrida riktvärdet. Vissa värden får aldrig överskridas och ett ev överskridande måste rapporteras direkt.
Jag såg inte Agenda men du skriver ”om staten går vidare med ansökan” . Det är bolaget Tasman Minerals som driver och ”går vidare” med ansökan. Förmodligen till vägs ände dvs Miljööverdomstolen och kanske även Regeringen.
Ja, det finns fall där återställningskostnaden var garanterad med moderbolagsgaranti eller med bankgaranti till helt otillräcklig nivå, och bolaget (koncernen) gick i konkurs. Blaikengruvan är ett exempel. Jag känner dock inte till något fall där markägaren suttit med Svarte Petter, dvs med ett ekonomiskt ansvar för en ej utförd återställning. Grundregeln är att den som drivit verksamhet är den som ansvarar för återställning. Är det ett dotterbolag som har ett moderbolag ej i konkurs så faller kravet på moderbolaget, även om det finns i annat land. I fallet Blaiken får nog skattebetalarna slanta upp.
Det är ganska vanligt att gruvbolaget köpt marken där gruvan ligger så den tidigare markägaren kan sitta lugnt och titta på sitt banksaldo. När det gäller vindkraftverk behåller nog markägaren ägandet och kan teoretiskt drabbas av en återställningskostnad om bolaget gått i konkurs.
Karl Erik R
Tack för goda nyheter isf. Jo jag har hört om uppgifter kring bankgaranti (för en 10 år sedan ca) och roligt att Du verkar insatt i branschen. Frågan är om miljödomstolen (som ju är vanliga jurister utan specialkompetens) också är tvingade enligt lag el dyl att med hjälp av sakkunniga verkligen effektuera sådan återställningsgaranti?
Finns det några fall att titta på? Även en tuff miljöprövning kan visa sig otillräcklig om inte kontroller sker senare ute i driften. Gör t.ex Länstyrelsen löpande miljö-kontroller under brytningens olika steg etc?
Såg Du SVTs inslag på Play i Agenda om Vättern-ansökan från ett kanadensiskt prosp företag gällande jordarts-metaller? Har svårt att tänka mig tillstånd här (mht till andra möjligheter) men med avsikten att ytterligare gradera upp miljö-lagstiftningen kring gruvbrytning kan det bli ett bra läro-case om staten går vidare med ansökan, t.ex betr risker och återställnings-värdering.
Men Du kanske kan erkänna att Sverige för inte så länge sedan varit ett eldorado för ansvarslösa bolag ifråga om återställning. Eller ivf ansvarslöst regelverk. Vi har genom åren sett resultatet genom landet. Undrar jag hur många markägare som drabbats av dålig lagstiftning tidigare. Generalregeln är väl att markägaren alltid är ansvarig enligt Miljöbalken?
Tack för en uppdatering hur som helst. Jag tror flera med mig missat att vi på allvar skärpt både krav, produktionskontroll och lagstiftning.
Thorleif,
Miljödomstolen kräver numera en beräkning av den totala återställningskostnaden. Möjligen inte i 100 % av alla fall. Ofta krävs en bankgaranti på summan som kan uppgå till 100 miljoner även för en mindre gruva. Tidigare räckte en moderbolagsgaranti, men även ett moderbolag kan gå i konkurs. En bankgaranti är säkrare. Detta gäller för en gruva i produktion, eller som har alla tillstånd att starta produktion, samt är miljöprövade enligt Miljöbalken.
Enbart prospektering ska normalt ge mycket begränsad miljöpåverkan. Även en s k provbrytning är lättare att återställa än en genomsnittlig grustäkt. Provbrytning är ofta upp till ca 50 000 ton. Kan låta mycket men tänk på att t ex Aitikgruvan bryter 80 miljoner ton varje år.
Jonny
Tack för en kort men ändå informativ redogörelse för några kk-kalkyler från olika håll. Jag räknar med att även Sverige når en omställning mot kk vad det lider. EU anser dock hittills att kk (befintlig) bara bör bli temporär under period av dryga 10 år eller något sådant. Tills förnyelsebar energi klarar sig på egen hand! Det är beklagligt och jag tror att de kommer att tvingas ändra sig. Hoppas ivf gör jag.
Såg att Du trots allt hade med s.k förnyelse-kostnader från de äldre reaktorernas ev förlängda drift. Logiskt förstås. (djävulen ligger dock i detaljerna som vanligt). Och då helt ny basteknik inte ingår i deras uppdrag (nedläggning politiskt beslut) räknar de inte heller med större uppgraderingar, ombyggnader och alternativa bränslen osv. antar jag. Men 25 öre är dock otvistligt konkurrenskraftigt. Och som vi vet har vindkraften inte räknat med deras behov av stödkraft som du sist uppger kunna motsvara bara den 50-60 öre ovanpå om jag förstått rätt?
Thorleif
Vad gäller våra GEN2 reaktorer så är de givetvis precis som vår vattenkraft det billigaste vi har när det gäller produktion av el. De beräknas i nuläget driftas till 2045 men ägarna ser inte detta som ett slutdatum, de kan mycket väl livstidsförlängas en eller flera gånger till, allt beror ju på alternativkostnader.
Tragiskt att väl fungerande reaktorer som gett oss billig baskraft förtidsavvecklats.
Jag refererade dels till en källa från 2018 och dels till en källa så långt tillbaka som 2003.
Den från 2003 från KSU (Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB ) angav alltså :
“Grovt räknat kostar svensk kärnkraft i genomsnitt knappt 20 öre/kWh att producera. I denna siffra inkluderas kostnader för kapital, förnyelsekostnader, drift och underhåll, bränsle och avfallskostnader samt skatter och avgifter”
Den från 2018 låg på ca 25 öre/kwH.
Reaktorerna går med stor vinst, ta till exempel R1 som sålde el för cirka 3 miljarder kronor under 2018, med en vinst på över en miljard kronor.
Vår nyaste reaktor (och största) Oskarshamn 3, kostade ca 15 miljarder kronor och stod färdig 1985 med en produktionsförmåga om ca 1050 MW elkraft. Byggnadstiden från byggstart fram till att anläggningen började producera el var drygt fem år.
I dagens penningvärde skulle denna byggkostnaden motsvara ca 50 miljarder.
Ett engelskt konsortium med Rolls Royce i spetsen utvecklar just nu SMR:
En reaktor som ska serietillverkas på 470 MW effekt, kostnad ca 25 miljarder/styck och 50-60 öre / kWh under 60 års livslängd. Man räknar med att den första driftas runt 2030 i England, man har målet att bygga 16 i england.
Ca 80-90% av värdekedjan tillverkas i fabrik. Tid från beställning till driftsättning uppskattas till ca 4 år…
Två stycken reaktorer på totalt 940 MW alltså ca 50 miljarder…
I Sydkorea och Kina bygger man regelmässigt GEN3+ reaktorer på tidplan och inom budget. De senaste reaktorerna i Japan, Sydkorea, Kina och Ryssland har kostat runt 4000 dollar per kW, i vissa fall har man kunnat bygga för ända ner till 2000 dollar per kW. De asiatiska reaktorerna byggs med antagande om kalkylräntan
(7 % per år) för mellan 45 och 55 öre/kWh.”
Vad gäller vind och sol så tillkommer systemkostnader som idag inte hanteras.
Den verkliga systemkostnaden borde inkludera systemkostnader för att :
* ge motsvarande eltillgänglighet/kapacitetsfaktor)
Ny vindkraft ca 30%, Ny kärnkraft ca 90%
* lagring av el (el produceras ju inte efter behov utan styrt av vädrets makter)
* hantering av reaktiv effekt
* inkoppling till elnätet , speciellt vad gäller havsbaserad vindkraft.
Ur energimyndighetens rapport…
“Stödkostnaden för en utbyggnad av havsbaserad vindkraft från mitten av 2020-talet bedöms vara cirka 5–6 miljarder per TWh”
Karl Erik R
Tack för synpunkter. Det är såvitt jag förstår riktigt det du skriver MEN jag syftade på miljö-belastning i samband med att utländska prospektörer under tidigare historia alltid kunnat smita från sanering/återställningsarbetet (mark&miljö) efter provdrift eller ännu värre genomförd utvinning.
Sverige har till slut insett problematiken kring möjligheterna att smita via konkurs men ännu så länge tror jag inte gruvbolagen avkrävs full garanti från moderbolagen utan endast vissa bankgarantier (förslag) upp till begränsade (schablon-)belopp om jag inte minns fel. Rätta mig gärna!
Det är stor skillnad på svenska väletablerade bolag och t.ex kanadensiska prospekt-bolag som sätts upp under gruvboomar.
Erik, Jonny
Jag misstänker att prod kostnaderna för kärnkraft är låga mest tack vare inflationen då investeringarna är så pass gamla att kapitalkostnaderna fallit brant. Främst lånens reala del där kalkylräntan snabbt sjunkit. Den senare ännu mer tack vare kraftigt fallande ränta sedan 1995.
Pga av att man beslutat att kärnkraften ska läggas ned har produktionskostnaden (kapitalet) inte belastats med återanskaffnings-värdet i produktions-kalkylen. Att bygga nytt nu blir väsentligt dyrare som dagens produktkalkyler för dagens kärnkraft ej tagit höjd för.
Alltså, bygger vi nytt kommer kapitalandelen bli betydligt högre än de 16% ovan givet liknande ränta som förr tror jag.
När man pratar om kalkylmässig produktionskostnad så ska dessa baseras på going-concern-principen och inkl kommande värdenedgång i reala termer. Ett sådant underlag krävs alltid för prissättningen av produkten.
Syftet är givetvis att företaget skall klara t.ex inte bara tekniskt/ekonomisk förslitning utan även ny teknik och inflation via sin prissättnings-politik.
Erik
Kandidatexamensarbete 2018
KTH – Skolan för Industriell Teknik och Management
Energiteknik EGI-2018
TRITA-ITM-EX 2018:417
“Beräkningarna visar att
produktionskostnaden för kärnkraft är 25,15 öre/kWh inklusive styrmedel och 24,75 öre/kWh”
http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:1236618/FULLTEXT01.pdf
Ringhals produktionskostnader 2020 kan delas upp i :
16% kapitalkostnader
22% skatter och avgifter
42% drift och underhåll
20% kostnad för bränsle
https://group.vattenfall.com/se/var-verksamhet/ringhals/produktion/ekonomi
Äldre beräkning:
“Grovt räknat kostar svensk kärnkraft i genomsnitt knappt
20 öre/kWh att producera. I denna siffra inkluderas kostnader
för kapital, förnyelsekostnader, drift och underhåll, bränsleoch avfallskostnader samt skatter och avgifter”
https://analys.se/wp-content/uploads/2015/06/uran-en-hallbar-energikalla-fakta36.pdf
Och som sagt, engelsk och tysk vindkraft är kraftigt subventionerade som jag redovisat tidigare…
Jonny
Gärna en källa på priset på svensk kärnkraft tack.
Är utvecklingskostnaderna medräknade? Kärnkraftens tillkomst i Sverige beror ju på utvecklingen av kärnvapen som började 1945 och fortsatte till 70-talet. Hur mycket det kostade lär vi väl aldrig få veta.
Erik
Hur är det med den “billiga” vindkraften i England … jo den är kraftigt subventionerad, annars hade den inte funnits.
Offshore Wind Subsidies per MWh Generated Continue to Rise
If one uses the average reference price in 2020 which was £35 per MWh,
the subsidy paid by the consumer for the CfD supported offshore wind farms ranged from £104 per MWh to £139 per MWh.
Exempel :
Wind Farm Strike price/MWh at end 2020 Subsidy with reference price £35
Burbo Bank Extension Offshore £174 £139
Dudgeon Offshore £174 £139
Walney Extension Offshore £174 £139
Hornsea Offshore £162 £127
Beatrice Offshore £162 £127
East Anglia 1 Offshore £139 £104
Strike price £174/MWh, i.e. £0.174/kWh –> ca 2.14 SEK/ kWh (garanterat pris), t.ex Burbo Bank subventionerades ca 1.56 SEK/kWh…
Konsumentpriser 2020 : ca 0.26 euro , ie ca 2.67SEK/kWh
Jämför med Hinkley point C som fått ett strikeprice på £92.50 MWh
– – –
I Tyskland utgår även där sedan 20 år kraftiga subventioner till vind/sol-produktion.
Subventioner som läggs på konsumenternas elräkningar.
2021: ca 70 öre/kWh, dvs ca 70 €/MWh …
– – –
Vad gäller produktionskostnader i Sverig.
Vattenkraft – Ca 15 öre/kWh
Kärnkraft – Ca 25 öre / kWh (våra gen2 reaktorer, varav ca 5 öre bränslekostnad och ca 4 öre till avfallshantering)
Vindkraft – Ca 40-50 öre / kWh (gäller nybyggd, äldre vindkraft är dyrare ) Havsbaserad är dyrare.
Då kan man notera att kärnkraft ger tjänster som inte vindkraft ger, kärnkraft är behovsstyrd med mycket hög eltillgänglighet/kapacitetsfaktor. Kärnkraft hanterar problemet med reaktiv effekt. Om detta ska ingå i vindkraftens pris blir vindkraft givetvis ännu dyrare.
Göran
Du påstår att produktionskostnaden vid Forsmark är 19-21 öre per kW.
Källa på det tack.
Vilka kostnader är då medräknade?
Thorleif. Ett förtydligande. Gruvbranschen har INTE har generösa miljölagar. Tvärtom.
Däremot är reglerna för att erhålla undersökningstillstånd rätt så generösa. Skälet till det var att den statliga prospekteringen genom SGU lades ner och staten ville istället gen bra villkor för bolag som ville söka mineraler i Sverige.
Vidare är det relativt lätt att få bearbetningstillstånd. Ett sådant tillstånd innebär dock ingen rätt att starta en gruva. Det ger bara innehavaren ett i tiden längre skydd mot andra bolags prospektering inom området.
Därefter kommer prövning i Miljödomstolen och sannolikt även i Miljööverdomstolen. Den är verkligen inte enkel. Nämner bara Cementa, LKAB och Beowulf (Kallak). Väldigt få gruvor har startats i Sverige de senaste 20 åren.
Ett led i att göra det attraktivt för gruvbolag var också att ersättningen till staten är bara 0,5 promille av malmens värde, och 1,5 promille till markägaren. Men om man ändå inte får miljötillstånd så blir inget brutet och ingen ersättning till någon part utgår.
Produktionskostnaden vid Forsmark är 19-21 öre per kW. Det enda som gör kärnkraftsel dyr är skatter och avgifter.
Det går att i morgon ta beslut om att återstarta 1-3 reaktorer vilka kan vara i produktion igen om 1-3 år. Men det kommer nog aldrig att ske.
Att rösta på något parti som finns i riksdagen idag är att rösta för fortsatta höga elpriser. Märk även att säsongen för att värma upp sitt hus kommer att bli längre och längre i 30-50 år framåt och sedan bli kortare igen. Så de flesta som lever idag och bor i eget hus kommer att få ägna stora delar av sitt liv att jobba ihop till elräkningen.
När de inte har råd längre får de sälja sina hus, och bli medlemmar i “att inte äga något och vara lycklig”.
Bara en sak. När äganderätten säljs ut, säljs även välståndet ut. Framtidens lycka är att leva i en virtuell värld och äta antidepressiv medicin.
Helt riktigt Lasse.
Men…..om staten skapar pengarna själv (bortser här från inflations-risker och penningpolitiska störningar på reporäntan) kan finansieringen t.ex helt enkelt öka bankreserverna med en admiministrativt satt ränta på motsvarande inlåning i riksbanken (idag nettobetalar bankerna för inlåningen).
Staten kan ha betydligt lägre avkastningskrav än en privat investerare pga av statens förutsättning samt att investeringens syfte är att komma hela landet tillgodo jmf aktieägar-kravet och marknadsräntan. (Tyvärr förstår väldigt få hur pengar skapas eller varför vi har något som kallas statsskuld)
Erik
VF’s styrelse är politiskt tillsatt genom MP! Som jag skrev var mina kommentarer ovan baserade på en helt annan politisk verklighet. Den inkl förstås även EU som det ser ut nu.
Erik
Det är inte lönsamt så länge staten inte garanterar LÅNG driftstid!
Thorleif
Det kanske blir svårt att ta upp kärnavfallet i framtiden. Det ska ju begravas 500 m under maken.
Ny teknik för att nyttja gammalt avfall finns bara i teorin än så länge, men det är fritt fram för privata aktörer att utveckla det och det finns inte något som helst förbud mot kärnkraft, och att aktörer som vill bygga ut kärnkraften kan göra det. Men inga aktörer i Sverige vill bygga nya eller driva de befintliga utan subventioner. Det är helt enkelt inte lönsamt.
Vattenfall nobbar kärnkraftsutbyggnaden just nu – kärnkraftselen skulle hamna skyhögt över marknadspriserna. (deras eget uttalande)
# Erik
När du pratar om vad el som produceras på olika sätt kostar så måste du specificera vad du räknar in i det pris som du anger, annars går det ALDRIG att göra rättvisa jämförelser. Dessutom bör man även värdera vad planerbar energi är värd kontra el som kräver regler- och reservkraft.
Framförallt måste man bestämma sig för om man jämför produktionskostnad eller försäljningspris eftersom det senare är helt beroende på hur marknadskrafter och bidragssystem tillåts spela roll. Till det kommer hur prioriteringar av de olika producenternas tillgång till marknaden hanteras.
Kärnkraften kräver relativt omfattande investeringar och då påverkar både villkoren för finansiering och drift både kostnader och prissättning, eftersom lån vanligtvis måste återbetalas och bra förutsättningar för finansiering kräver långsiktigt stabila politiska förutsättningar.
Om man som exempelvis Storbritannien löser finansieringen av kärnkraft med lån från Kina där långivarna kräver en omfattande delaktighet i intäkterna så är det klart att det driver upp prissättningen för kärnkraftsel och att den blir dyr för konsumenten i jämförelse med skattesubventionerad vindkraftsel.
Ungefär som att säga att päronen är dyrare än morötterna.
Erik
Jsg skulle vilja tillägga till Göran’s nämnda exempel ovan vkv’s osynliga CO2-kostnader vilka experter hävdar sällan eller aldrig nämns betr “miljö påverkan”. Inte heller skadorna på t.ex djurlivet pga oljud och direkt död etc kvantifieras och värderas På liknande sätt visar experter att elbilens verkliga livscykelkostnad för CO2 döljs av miljö-partiet et al. Allt för att komma åt den “förhatliga fossil-branschen”.
Miljöpartiet ägnar för lite tid åt riktiga miljöfrågor lokalt och för mycket på klimatet pga av att överstatliga organ och privara intressen (oligarker) från början sett möjligheten att ta ifrån suveräna stater sin suveränitet (korruptionsrisker). Miljörörelsen riskerar att ångra detta framöver när de börjar inse att deras goda avsikter utnyttjats även av den överstatliga byråkratiska kolossen som vuxit fram. Alla medlemsstater har olika förutsättningar vilket medför att en stor del av det rena miljöarbetet riskerar att bli ineffektivt och urvattnat. Se på hur effektivt miljarderna används via klimat-mötena? Vem håller reda på “vad fan får vi för pengarna”? Väntar på RRV tar ett stort grepp och startar ett fortlöpande projekt för resultatvärdering i kronor och ören av statens och övrigas merutgifter för “klimatet”.
Erik
Staten har sitt ansvar medan privata företag kan smita genom att sätta det för det specifika ändamålet registrerade bolaget i konkurs om lönsamheten blivit så låg att framtida ansvarsåtagande blir för högt för aktieägarna.
När det gäller kärnkraftsavfallet så slipper vi inte undan. Ny teknik kan vidare nyttja gammalt avfall i nya reaktorer eller med helt andra bränslen som saknar uranets profil, t.ex torium.
Betr vkv åligger det slutligen markägaren att ta ansvar om inte staten kan reglera detta bättre. Många är det som aningslöst sett extra inkomstkällor av sin skogsmark.
Se på hur gruvnäringen där Sverige länge haft den mest liberalaste miljö-lag i världen vilket ständigt utnyttjas av utländsks prodpekterings-bolag. En skam för landet men en dröm för lycksökare.
#Erik Varken konspiration eller teori, utan matematik och logik. Men på sätt har du kanske rätt. Snart får vi se samma system för potatis och alla livsmedel. Ett liknande system som driver upp priserna finns ju redan på bilar och bostäder för att inte nämna bränsle. Det nya beskattningssystemet. Spara elektricitet. Hur mycket elektricitet skall familjerna spara, 10 graders temperatur i bostaden? Räcker det. Familjerna kanske kan äta lite mindre och jogga istället för att köra bil. Staten gillar speciellt att klämma folket på pengar där dom inte kan ”skattefuska” genom att skära ner och använda mindre.
Thorleif
Om du har problem med återställnings-garantier från vindkrafts-bolagen, hur ser du då på återställningen av kärnkraft ? Tror du verkligen att någon kan garantera att radioaktivitet inte läcker ut ur slutförvaringen dom närmast 100.000 åren?
Karl W
Konspirationsteorier !!!!
Självklart så får staten in mera skatt när priserna stiger (Det kallas moms och är en procentsats på priset!!!!), men det gäller alla varor vare sig det är el, bilar, bostäder eller potatis.
Det bästa sättet att få konsumenter att spara energi är att det svider i plånboken, det gäller både privatpersoner och företag. Sänk hellre skatten på arbete så kanske svensk industri kan vara konkurrenskraftig i framtiden.
Försök förstå att systemet är riggat för att öka kostnaderna för konsumenter och inkomsterna för staten och bolagen.
https://www.blt.se/ledare/staten-tjanar-storkovan-pa-elkrisen-f7a6ba0e/
Den som vill ha en förändring måste avlägsna den verkliga orsaken till de höga elpriserna, främst (S) regimen och MP.
#Göran Åkesson
Litar du inte på Bloombergs uträkningar?
Jag vet inte om du är professor, eller bättre vetande än flera professorer, men här har du lite intressant läsning.
https://kth.diva-portal.org/smash/get/diva2:1422919/FULLTEXT01.pdf
Göran Åkesson/Erik
Jag tror regeringen fortfarande inte har lagstadgade och fullt säkrade återställnings-garantier från vindkrafts-bolagen. Detta handlar ju inte om drift av anläggningar minst 60 år likt kärnkraft utan en subventionerad boom där ägarna har stora underhållskostnader framför sig och där flera kanske kastar in handduken och sätter vkv i KK när första turbin- och propeller ska bytas. Vad kostar det att återställa mark och vägar? Tänk om vi står inför en lång kallperiod (M-LIA)?
Hade vi haft en annan politik och andra politiker samt inga andra stora elbolag inkl nät än Vattenfall hade vi kunnat återgå till den “gamla modellen” där finansiering av kärnkraftverk inte är några problem. Det blir idag dock mycket dyrare då vi inte längre har tillräckligt med kompetens som förr (t.ex ASEA) utan vi måste gå utomlands. Annars har staten har alltid “pengar” (MMT), med egen valuta och stor valutareserv/exportsektor, för “lönsamma” basinvesteringar. Men EU begränsar tyvärr den möjligheten att staten skapar pengar ur “tomma luften” (som däremot EU kommer att göra den dagen Federationen är färdig, dvs likt USA).
Jag hoppas ni förstår att det inte är någon principiell skillnad mellan att skapa pengar genom Finansdepartementet ELLER Riksbanken! RB är FD´s bank. Idag äger väl RB nästan halva statsskulden! Plus andra privata tillgångar, främst fastigheter via panträtten.
# Göran Å : Din kommentar t mig : Helt överens.
Ang din andra kommentar : Med den kunskap som finns i Sverige om samhällsekonomi och energisystem förvånar det mig att man inte gjort beräkningar av kostnader för energisystem som ger viss erfordrad mängd stabil(!!) energi fram till t ex 2050. Därvid beaktas att efterfrågan ökar med x %. Jag skriver “samhällsekonomi” eftersom man förutom ren grundekonomi måste beakta förfulning av landskap, hot mot levande djur, fastighetsvärden som sjunker, skador från hörbart och icke hörbart ljud. Mycket av det jag avser har du redan påpekat. I o m kravet på stabil el måste vindkraften i kalkylen matchas mot uppbackande energi. I en sådan kalkyl skulle vindkraftens verkliga kostnader och intäkter bli tydliga.
#Erik
Beräkning för vindfläktsel är alltid att ifrågasätta. Du måste beskriva på vilka baser de beräknats, bl.a. alternativkostnaden för ianspråktagen mark, hur stor del av installerad kapacitet som kan utnyttjas över tid, inkluderandet av vidmakthållandeutgifter över tid jämfört med kärnkraftsdito i jämförelsen eftersom ett vindfläktselaggregat har ca 1/4 så lång livstid som ett kärnktaftsverks dito, exkluderande av eventuella skillnader i skatt och subventioner- därtill deponiutgifter och alternativkostnad för deponier vid utbyte fyra gånger, vilka dessutom upptar yta under evig tid p.g.a onedbrytbarhet hos dessa; men inte minst att vindfläktsel inte klarar nätstabilitet utan motsvarande investeringar ‘MW för MW’ i svängmassekraft; Med det sista kravet kan jag utan vidare påstå att vindfläktel inte klarar att visa någon som helst mindre kostnad per producerad säker kWh än kärnkraftsels dito.
Hur många är villiga att betala vad kärnkraftsel kostar? Ska staten stå för kostnaden eller ska den vara självfinansierad? Storbritannien har satsat på kärnkraft och där kostar den i snitt 2 kr/kWh. (Källa: Bloomberg) betydligt mer än vindel, 35 öre/kWh. (Källa: Bloomberg)
# Lars K
Det är nog ganska givet att produktionen flyttar utomlands – kombinationen av dyr produktion och av energipriser och skatter en utfattig befolkning talar för sig själv.
Här kommer inte att finnas någonting att hämta för ett företag om några år – utom möjlig billig arbetskraft till fabrikerna i Sydostasien …
Utsläppsrätterna kommer inte att minska de globala utsläppen. Endera flyttar företagen till länder utanför EU när de tycker att det blir för dyrt. Eller så lägger ned och företag utanför EU tar över produktionen. Om den nu behövs. Eller så ersätts den med något modernare.
Framför allt kommer dessa åtgärder inte att förhindra några klimatförändringar. De kommer bara att göra det för medborgare i EU-länder att leva och försöka sköta sina liv.
#Brutus
Det är avsikten, räknat från Davos-maffian, om vi ser åtgärden som ett ‘fiffigt’ sätt av många att utplundra fri företagsamhet och därigenom främja oligarkisk storföretagsverksamhet. På samma gång drives den vanlige medborgaren till ekonomiska uppoffringar som är meningslösa, men som ingår i det hypnotiska narrativet ‘rädda planeten’. Det är väl att märka att ‘Maggan’ är välinformerad och medveten om bedrägerierna, eftersom hon är en del av det kollektiv, som orkestrerar den plan som FN/EU driver i hithörande frågor. MP har Agenda 2030 som ‘partiprogram’ och är därför en del av problemet, men kanske lite naivt och trosvisst accepterat som en del av detta partis auktoritetsunderkastelse relativt högljudda och framträdande multilaterala företrädare för ‘the great resets’ demokratifientliga och förmögenhetsöverförande agenda.
Utsläppsrätter och handel med dessa är ett bra sätt att främja “utsläppseffektiva” verksamheter och missgynna icke-dito. Dock, metoden måste tillämpas med förstånd. CO2 är inget reellt problem, dvs ett icke-problem. Tillämpning av metoden mot ett sådant inbillat hot gör oerhörd skada . Väst skjuter sig i huvudet och foten gång på gång. Tanke-och rörelseförmågan minskar successivt. Är det avsikten?
Vi ska alltid komma ihåg att utsläppsrätter hör hemma i arsenalen för helt onödiga och meningslösa åtgärder, eftersom de är avledda från ett imaginärt problem, koldioxidens uppvärmning av jordytan (vid haltökning), en fysikalisk omöjlighet.
Torleif
Jo de vaskade dem, likt bortskämda ynglingar, framför frusna Polacker!
Återigen visar konstruktionen av utsläppsrätter att den önskvärda marknadsfunktionen bara är tillämpbar på en funktion, dvs auktion och prisvärdering med efterföljande sekundärhandel. I en marknad anpassar aktörer utbudet efter efterfrågan men här är ju syftet kontraproduktivt mht vad systemägaren gör med andra handen, dvs lägger ner verksamhet utan anpassa utbudet av u-rätter till ny efterfrågan pga nedläggningen (byta icke-CO2 mot ny CO2 ). Prisbildningen är därmed skev då den uppenbart styrts.
ps! gav inte vår regering med mp bort en massa utsläppsrätter nyligen?
Att vara med i EU är som att vara ockuperad av främmande makt. Det är inte vårt bästa de tänker på. MP har skrotat dessa utsläppsrätter också. Våra pengar alltså. https://cornucopia.cornubot.se/2022/01/vard-skola-omsorg-trygghet-mps-vaskade.html
Tyskarna ska inte ha tillgång till svensk el. Dom ställer till det igen.
Vi har ett val snart.
Visa upp vem som tror att sol och vind skall kunna ersätta kärnkraften eller vattenkraften så vi kan göra vår röst hörd i Sverige.
Visa också vem som kopplat ihop oss med Tysk elförsörjning utan att ge oss deras tillgång till gas för uppvärmning.
SVD avslöjar att gaskostnaden ligger under 1 SEK för en tysk villaägare. upp från 50 öre, vilket är en dubbling. Tysk el kostar 3-4 SEK per KWh.
Energwände ger elände för oss men inte för de som skapat det!