Vätgasen runt Bottenviken

En förstudie görs nu av en pipeline för vätgas runt Bottenviken

Den skall även dras till Gällivare och Kiruna. Projektet annonserades redan i maj av SVT. Nu berättar Norran om en pressträff i förrgår. LTU, Luleå Tekniska Universitet, gjorde samtidigt en presentation. Jag klipper några satser ur de tre dokumenten:

Vätgasinfrastruktur

Att bygga en högtryckspipeline för vätgas runt Bottenviken är en enorm infrastruktur-satsning som nu utreds av forskningsinstitutet RISE och Luleå Tekniska Universitet. Målet är att ta fram scenarier och lösningar för vätgasens roll i energisystemet.

Bakgrunden till förstudien som finansieras av Vinnova är bland annat de stora industriella satsningarna på fossilfri stålframställning i norra Sverige och Finland, där mycket stora mängder grön vätgas behövs. I Finland görs en liknande förstudie.

Deltagare är Linde Gas (f.d. AGA), Fu-Gen, Lhyfe, LKAB, Svenska Kraftnät, Skellefteå Kraft, Uniper (Sydkraft AB,) ST1, ABB, Fortum, H2 Green Steel, Liquid Wind, Nordion Energi, Vattenfall, Business Sweden, Invest in Norrbotten, SSAB (TBE) och Sweco.

En gigantisk stor omställning

Det här handlar om en gigantisk stor omställning, berättar Johan Sandstedt, forsknings- och affärsutvecklare på forskningsinstitutet RISE vid en pressträff som genomfördes under tisdagen. Den stora omställningen som nu sker, inte minst i norra Sverige, är en industriell revolution som lockar globalt kapital, stärker svensk konkurrenskraft och gör industrin mer hållbar. Men omställning kräver ett förändrat energisystem. Vi ska se hur en vätgasinfra-struktur i samspel med utveckling av elproduktion och elnät kan ge samhälls- och företagsekonomiska nyttor.

Var skall vätgasen produceras?

  En intressant fråga kopplad till de stora projekten som planeras i norra Sverige är om man ska dra elen till fabriken och göra vätgasen där eller om man ska tillverka vätgasen någon annanstans och skicka vätgasen till fabriken istället. Frågan är mycket komplex och det projekt som vi ska genomföra är ett första steg för att ta fram fakta som kan användas som beslutsunderlag, säger Rikard Gebart, professor i energiteknik och verksamhetsedare för Luleå Tekniska Universitets centrum för vätgasteknik CH2ESS.

Lagra vätgasen i bergrum

En stor fördel med vätgasen är att den kan lagras och användas när den behövs. Här verkar det mest effektiva vara att lagra den i bergrum och då handlar det om mycket stora sådana, säger Rikard Gebart

LTU vill utbilda 500 civilingenjörer i vätgasteknik

Förutom pipelinen vill Luleå tekniska universitet (LTU) också studera sociala aspekter av att bygga 1 000-tals nya vindkraftverk och hur vätgasen skulle kunna användas mer effektivt.

Universitetet planerar också att utbilda cirka 500 civilingenjörer med vätgas som huvud-ämne de kommande åren.

+ – + – + – +

Stolleprojekt leder till stolleprojekt för “andras pengar”

I Norrbotten skall investeras flera hundratals miljarder kronor för att producera “Fossilfri Järnsvamp” och “Fossilfritt Stål”. Då används vätgas istället för kol, så att det inte blir några utsläpp av koldioxid.

Som visas i föregående bloggpost är kampen mot koldioxid helt onödig, verkningslös och dessutom kontraproduktiv. Ett grandiost STOLLEPROJEKT, som motiverat stolleprojekten järnsvamp och fossilfritt stål. Nu driver dessa fram stolleprojektet PIPELINE runt Bottenviken.

Det går så länge det går med pengar från den bottenlösa kistan med SKATTEPENGAR.

Infrastruktur för vätgas

Vätgasen skall produceras med elektrolys av vatten istället för den billigare metoden med konvertering av naturgas. Denna metod innebär att naturgasens innehåll av kol släpps ut som koldioxid och det var ju utsläpp som skulle elimineras. För övrigt hade det varit effektivare att använda naturgasen direkt.

För elektrolysen behövs mycket el. För att processen skall bli “fossilfri”, måste elen komma från sol- , vind- eller vattenkraft. Men processförlusterna är mycket stora. Sedan är lagring och distribution energikrävande och komplicerade steg.

Vätgasens egenskaper gör den svårhanterlig:

  • Den är mycket lätt och tar därför stor plats, otroligt stor plats.
  • Dess molekyler är så små att de kryper igenom vanligt stål och andra material.
  • Den är explosiv i kontakt med luft. Ytterligt stränga krav ställs på dess hantering.

Jag ser det som helt otänkbart att förvara den i bergrum. Jag förstår inte hur ett sådant skulle kunna bli tillräckligt tätt.

Klimatbluffen är punkterad av reportaget i WSJ om molnens dominerande verkan på klimatet. Nu behövs ingen vätgas. Knappast heller någon jättefabrik för elbilsbatterier. Om inte ansvariga drar i nödbromsen nu, får Norrbotten enorma problem med en hel serie av jättekonkurser i framtiden.

+ – + – + – +

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

19 thoughts on “Vätgasen runt Bottenviken

  1. @Sture
    “Vätgasen skall produceras med elektrolys av vatten istället för den billigare metoden med konvertering av naturgas. Denna metod innebär att naturgasens innehåll av kol släpps ut som koldioxid och det var ju utsläpp som skulle elimineras. För övrigt hade det varit effektivare att använda naturgasen direkt.”

    Detta stycke förstår jag inte. Sture, förklara. Finns det kanske ett syftningsfel i texten, som gör att jag inte begriper?

    Jag vet att man sedan länge globalt reducerar bort syret ur järnoxid med hjälp av naturgas, CH4.

  2. Lars Kame’l

    Ja och inom finans-och börssvängen pratar vi om ett Hindenburg Omen när vissa tekniska förutsättningar är uppfyllda för börsindex. Det brukar ofta men dock inte alltid följa i olyckans spår. Kanske bör vi numera likställa vätgasens instabilitet med centralbankerna ifråga om hur långt man varit villiga att gå!

    “Don’t fight the fed” är ju ett standardsvar på WS men det verkar ånyo som FED är lika fel ute som 2008. En privat bank i offentliga kläder…..vad kan man förvänta sig……? Å då har jag inte ens nämnt ECB och dess slav RB 🎃

  3. De lågor som syns när Hindenburg brinner upp, är från höljet och motorbränslet. Vätgasen brinner med osynlig låga, vilket är en av de många nackdelarna med den. Plötsligt kan du befinna dig i brinnande vätgas, utan att du hade en aning om att den fanns där.

  4. Per I
    Mannen som jagar klimatförnekare, M Hultman Chalmers, skrev sin avhandling om utopin med vätgassamhället.
    Hans forskning borde gå att plocka fram och han borde få andra uppgifter i samhällets tjänst!

  5. Vätgasprojektet siktar för högt och det kommer sluta med krasch. Det känns som man försöker kringgå naturlagar. Konkurrenskraft, Sverige säljer väl alla råvaror som kan fås fram till marknaden redan nu. När el och drivmedel blir dyrare kommer alla vara tvungen köpa det billigaste, spelar ingen roll om det är tillverkat med fossilt i Kina. Dessutom är det nästan omöjligt att öppna en ny gruva. Nej, det här är ett stolleprojekt som MP fått till med sina tillsatta i olika styrelser. Det kan verka tungt när industriledare står bakom men det är statliga bolag med aktivister i styrelserna det handlar om. Och allt handlar om att ingen vågar avslöja att kejsaren har inga kläder. Vi hotas inte av en klimatkatastrof. Det här är kanske lite OT, handlar om varför bensin och diesel blivit så dyrt. Och det är bara början.
    https://uvell.se/2022/02/04/regeringen-kopte-preems-lojalitet/

  6. Vätgas som lösning främst på energilagringsproblemet av vindkraftsel verkar dyka upp och sedan avfärdas med varje ny teknikergeneration då de till sin förvåning tvingas konstatera att vätgas är mycket komplicerad och dyr att framställa och att hålla styr på i samtliga led. Vad gäller fartblindheten i Norrbotten just nu så leder det mina tankar till Stålverk 80, Bai Bang och liknande upp-som-en-sol-ned-som-en-pannkaka-projekt. Det kommer som vanligt att finnas ett fåtal personer som gör sig en ordentlig hacka på främst infrastrukturarbeten och byggnation av fabriker och verk medan skattebetalarna kommer att tvingas plocka upp notan för Norrbottens “arbetsmarknadsåtgärder” när luftslotten väl har skingrats för vinden.

  7. Förutom att ‘projektet’ inte klarar en kritisk fysikaliskt funktionell utformning relativt investeringsutgifter och dito förräntning jämfört med mer näraliggande investeringar i elförsörjning, är det dödsdömt av ett annat skäl. Projektet är egentligen av karaktären ‘produkt söker marknad’ i affärsutvecklingshänseende. Effektiv sådan kan inte administreras fram, dvs. att försöka skapa en marknad, med en futuristisk ‘produktidé’ som startpunkt och utvecklingsfokus. All framgångsrik affärsutveckling motsäger detta förfaringssätt.

  8. “Hemsidan är full av floskler kring att öka svenska företags konkurrenskraft genom ‘omställning’. ”

    I verkligheten blir det så att det införs en massa lagar och regler som gör det svårare att starta företag och även dyrare att starta företag. I och med det så går vi miste om nya idéer, vilket kan vara nya smarta energilösningar.

  9. Det man ser brinna på Hindenburg är drivmedlet till motorerna. Vätgasen brinner uppåt och rinner inte nedåt.

    Man kan skjuta en kula rakt igenom en behållare med vätgas och behållaren exploderar inte utan vätgasen pyser ut genom hålen.

    Prova att skjuta en kula genom en gasoltank och se vad som händer. Dock inte att rekommendera.

  10. # Fredrik J
    Vattenånga ger ingen växthuseffekt, i meningen (strålnings)radiativ temperaturdrivning. Vattenångans temperatureffekt är betingad av dess höga specifika värmekapacitet, dess förmåga att ackumulera värme. Således minskar Troposfärens temperaturminskning från torr lufts 9,8 K/km(höjd) till istället genomsnittligt 6,5 K/km p.g.a en beräknad genomsnittlig luftfuktighet.
    Det går inte att generellt säga att så eller så mycket tillkommande vattenånga av processer Du nämner kommer att öka atmosfärens luftfuktighet mer än temporärt. Allt för många faktorer bestämmer detta utfall, bl.a. geografisk lokalitet.

  11. Varje gång jag läser om satsningar på vätgas, tänker jag: Hindenburg!

  12. När vätgas förbränns tillsammans med syre bildas vattenånga som restprodukt. Vad händer med denna vattenånga? Går den upp i atmosfären och bidrar till växthuseffekten, eller kondenseras den direkt och rinner så småningom ut i hav och sjöar?

  13. RISE är ett statligt forskningsinstitut, finansierat direkt via statsbudgeten, gar fått nya 350 miljoner kronor för två års verksamhet. Hemsidan är full av floskler kring att öka svenska företags konkurrenskraft genom ‘omställning’. Det är en av de många huvudena på den klimatpolitiska hydra, som de svenska medborgarna finansierar till ingen nytta.
    Uttalandet från herr Sandstedt är full av ord, som borde få alla vettiga bedömare att direkt förorda nedläggning av den s.k. förstudien; gigantisk omställning, industriell revolution i norra Sverige, globalt kapital, hållbar industri-förändrat energisystem.

    En sak är jag säker på: projektet kommer aldrig att kunna realiseras. Projektet har gått vilse i alla vetenskapliga, inkl finansiella, discipliner. Det bästa vi kan göra är att avveckla såväl RISE som Vinnova.
    Bygg istället nu genast några naturgaskraftverk för att lösa det aktuella energibehovet. Naturgas är förnybar, gasturbinteknologin effektiv, verken är markbesparande jmf aktuella alternativ och byggnation kan ske snabbt. Koldioxid är behövlig för ökad vegetabilisk tillväxt.

  14. Var finns närmaste Naturgasledning?
    Gissar att den får rädda oss.
    Norge har gas norr om Tromsö.

  15. Håller med om att detta är ett stolleprojekt. Det är lite större förluster att göra metanol av insamlad koldioxid och vätgas, men så otroligt lättare att transportera. LKAB / SSAB gör sin egen vätgas på plats, vem / vilka skulle behöva vätgasen i sådana mängder att en pipeline skulle vara aktuell.

    En liten kommentar – kärnkraft är också fossilfri. Dessutom mycket mer fossilfri än vind- och solkraft som diskuterats tidigare. Det effektivaste är naturligtvis att använda sig av högtemperaturreaktorer (som finns i andra länder och som är under utveckling i andra länder, t.ex. svenska SEALER) nära förbrukaren och ha en kontinuerlig och behovsanpassad produktion av vätgas till storförbrukarna än att hoppas på att det blåser och då kan köra elektrolysörerna (som förresten inte mår superbra av att bara köras lite då och då och med ganska varierande belastning).

  16. Pipeline för vätgas låter orimligt både tekniskt och ekonomiskt. Ska nog jämföras med 100 Stålverk 80. Stålverk 80 var orealistiskt och blev som tur är aldrig byggt.

  17. Enligt Percy Barnevik har den största effektiviseringen vad gäller effektivare verkningsgrad skett i transmissionstekniken. Nu verkar detta vätgasprojekt som att backa tillbaka tidigare projekt.

    Sedan detta med ökad konkurrensfördelar för svenska företag. Allvarligt talat. Är det någon som går på det löjliga snacket? Verkligheten visar något helt annorlunda. Bara den korta elprishöjning som skedde i slutet på år 2021, har lett till avskedande av personal.

    När jetströmmarna i atmosfären har flyttat sig så att Sverige drabbas av mycket snö och kyla, då kommer vi få se nedläggning av företag och privata hushåll som inte klarar sig längre. Jag gissar att jetströmmarna inte kommer att ha exakt samma utsträckning som nu utan de kommer sakta vrida sig runt jorden. Det kanske även går fort. Vem vet?

Comments are closed.