Alternativ till ryska gasen ?

Satista

EU:s största terminaler för import av LNG, biljoner m³ per år 2021, summa 59,2 bio m³ per år

Detta skall jämföras med kapaciteten i Northstream I, som uppges till 55 biljoner m³ per år (Jag har inte hunnit lura ut om det är amerikanska eller europeiska biljoner.)

+ – + – + – +

Rättelse:

Det är amerikanska biljoner, d.v.s. europeiska miljarder. Grafen visar även planerade anläggningar. I Tyskland finns ännu inte fungerande terminaler. Läs kommentarerna nedan av Anders Karlsson och Kjell Lindmark.

+ – + – + – +

The Guardian hade en artikel om detta problem:

2022-02-25, The Guardian:

How can Europe wean itself off Russian gas?

( Hur kan Europa vänja sig av med rysk gas?)

Ryssland står nu för 30-40 % av Europas gasbehov, och 100 % av Lettlands och Tjeckiens.

Analys: vare sig man vänder sig till andra leverantörer eller byter energikälla finns det inget snabbt och enkelt alternativ för att lossa Putins ekonomiska grepp.

När Boris Johnson sa till parlamentet att Europa måste avvänja sig från rysk gas – för att lossa Vladimir Putins “grepp om västerländsk politik” – var tankfartyget Nikolay Zubov på väg tillbaka från brittiskt vatten till hamnen i Sabetta, i norra Sibirien. Det 300 m långa fartyget hade nyligen lossat flytande naturgas (LNG) vid Isle of Grain-terminalen, i Themsens mynning, som drivs av National Grid.

Ångande norrut under en cypriotisk “bekvämlighetsflagga” höll den kurs mot Rysslands arktiska kust, nära den enorma Yamal-gasanläggningen på 27 miljarder dollar (£20 miljarder), som invigdes av Putin personligen 2017.

Storbritannien får mindre än 5 % av sin gas från Ryssland, antingen genom undervattensledningar eller anländer med båt till Isle of Grain och ytterligare två LNG-anläggningar i Milford Haven, södra Wales.

I EU, vars gasmarknad är så sammankopplad med Storbritanniens att den i praktiken bestämmer priserna som betalas av slutanvändare i Storbritannien, är bilden mycket annorlunda. Ryssland exporterar mellan 150 biljoner och 190 biljoner kubikmeter gas till Europa varje år, vilket vanligtvis uppfyller 30-40 % av efterfrågan över hela kontinenten. Det står för 65 % av importen till Europas ekonomiska kraftpaket Tyskland och 100 % för länder som Lettland och Tjeckien.

Hindren för att ersätta den ryska gasen är logistiska, ekonomiska och politiska.

Så om Europa – och i förlängningen Storbritannien – vill minska sitt beroende av Putins gas, vilka är alternativen och hur genomförbara är de, särskilt på kort sikt?

LNG är superkyld gas som kondenseras till flytande form och transporteras med fartyg och “förgasas” vid specialiserade terminaler. Hamnar inklusive Milford Haven och Grain – Europas största LNG-terminal – tar regelbundna transporter. År 2020 stod rysk LNG för 3 % av den totala gasförsörjningen i Storbritannien och åtminstone än så länge finns det inga tecken på att importen har påverkats av sanktionerna.

Europeiska hamnar inklusive Montoir-de-Bretagne i Frankrike, Zeebrugge i Belgien och Rotterdam i Nederländerna har också välkomnat sibiriska besökare på senare tid.

Siffror från Argus visar att Ryssland har levererat 16 % av Europas LNG sedan februari 2020. Men Ryssland kommer inte i närheten av att vara en av de största LNG-exportörerna, en lista som leds av USA, Qatar och Australien. Qatar är enligt uppgift villigt att öka LNG-exporten till Europa och även nu ligger fartyg med LNG från USA förtöjda utanför Milford Haven, vid South Hook and Dragon-terminalerna.

På pappret har Europa kapacitet att importera ytterligare 147 biljoner kubikmeter LNG per år, enligt analytiker på Wood Mackenzie, tillräckligt för att ersätta rysk gas från gasledning-en helt. Men Wood Mackenzies europeiska gasanalytiker Graham Freedman sa att bytet skulle ta “minst ett decennium” i praktiken, inte minst på grund av bristen på vidare infra-struktur på rätt plats. Tyskland, Europas största gasmarknad, har inga LNG-importterminaler. (Detta är en felaktig uppgift. Se grafen ovan. Guardian är känd för bristande koll av fakta.)

Även ett tillfälligt byte skulle bli enormt dyrt.

+ – + – + – +

Facebooktwitterredditpinterestlinkedinmailby feather

9 thoughts on “Alternativ till ryska gasen ?

  1. Karl W

    “Syriens diktator”

    Famil Assad har styrt landet med järnhand där folkvald som begrepp innefattar en av världens mest fruktade säkerhetspolis. Oliktänkande ska mätas utifrån antal röstande vid val etc.

    Betr USAs behov att störta landet inbegriper förstås Syriens nära samarbete med Iran. Ryssarna bad dock USA hjälpa till att driva ut ISIS men det mesta tydde ist på att USA stödde “inbördeskriget”.

    Betr Assad införde han mycket uppskattade liberaliseringar för en sådär 20 år sedan (finns en bra dok på SVT) men “utländska” intressen inkl Saudi/USA började då underminera Assads ställning i flera sammanhang.

  2. Thorleif ”Syriens diktator” är faktiskt folkvald med mycket stor marginal. USA vill använda energi som ett vapen att styra världen, det är det allt fler nu motsätter sig.

  3. Thorleif Problemet är inte ett beroende av den ryska gasen. Ryssland har ju visat sig mycket pålitlig som leverantör. Problemet är att USA vill göra Europa beroende av USA, så sanktionsvapnet blir effektivt för att styra och låsa in EU och förhindra handel österut. Från en klimat och energi vinkel är ju USA kontrollerad gas ett vansinne. Utvinningen i USA är minst sagt miljövidrig, och sedan att kyla den och skeppa den över halva jorden.

  4. Jag skulle vilja påminna alla att Syriens diktator skulle störtas av USA av flera skäl men den viktigaste anledningen som media valt att inte nämna är att landet har den åtråvärda kustremsan till Medelhavet dit man önskar dra en gaspipe från Qatar. Ryssarna slogs mao hårt under Syrien-“upproret” dels för sin militära hamn, dels för att undvika gas-konkurrens. Det handlar bara om råvarukontroll.

    F.ö var/är Syrien, Iran, Irak och Libyen en grupp länder vilkas handelsstrategi började gå mot att gå ifrån dollarn både som handelsvaluta och ifråga om valutareserv. Det uppskattas aldrig.

  5. Nu när konsekvenserna och beroendet av den ryska gasen är uppenbar kan det vara dags att blicka tillbaka på varför Sverige godkänt nuvarande ledningar!

    Jag tillhörde själv dem som var kritisk ur ett rent säkerhetsperspektiv. Men vi bör gå tillbaka till tiden då Sovjet kollapsat och kaos rådde. Perestrojkan hade dock medfört förhoppningar om ett nytt liberaliserat Ryssland under en ny mer demokratisk ledning. Tyvärr innebar kollapsen att rövarbaroner stod på kö att ta över alla statliga tillgångar och från USA leddes initiativet av svensken och tillika “chicago-ekonomen” Anders Åslund. Chockdoktrinens konsekvenser ledde till att Jeltsin kallade in KGB-Putin för att rädda landet från total dränering.

    Av utrymmesskäl kan vi hoppa fram i tiden och där finna en hel del privatekonomiska skäl till varför ledningen fick godkänt av Sverige. Carl Bild och Fredrik Reinfeldt var med och lade ner svenskt försvar.

    Läs följande dokument från Kvartal och döm själv!

    https://kvartal.se/artiklar/carl-bildt-pengarna-och-den-ryska-gasen-under-ytan/

  6. Tysklands energiewende där sol och vind skulle ersätta kol- och kärnkraft har gjort Tyskland beroende av rysk gas för lång tid framöver. Vilket klavertramp.

  7. Tyskland har ingen LNG terminal. Däremot planeras det för en terminal i Stade i norra Tyskland vid Elbe. Planeringen startade 2017 och byggandet planeras till nästa år 2023 för att kunna tas i bruk i slutet av 2026. Anläggningen beräknas kunna hantera 12 miljarder m3 gas/år, som grafen ovan visar. Tysklands behov av gas var 2020 95 miljarder m3/år. Vilket sannolikt kommer att öka i takt med nerläggningen av de sista kärnkraftverken.

    Observera dock att anläggningen ännu ej börjat byggas men planeras vara klar i slutet på 2026. För att ersätta den ryska gasimporten skulle Tyskland behöva minst 9 sådana LNG terminaler ytterligare vilket ännu ej planerats. Det kommer att ta minst tio år innan det skulle kunna finnas på plats.

Comments are closed.