SMHI:s data över vindens kyleffekt visar vad den effektiva ute-temperaturen blir.
Som framgår av grafen kommer det exempelvis vid -5°C på termometern vid vindhastig-heten 5 m/s kännas som -11°C, den “effektiva” temperaturen, och som -15°C vid 15 m/s.
(För enkelhetens skull har grafen gjorts av ett program, där SMHI:s tabell matats in. Kurvorna har därför inte korrekt form för vindhastigheten 2 m/s.)
Min väderstation, som mäter både utomhustemperaturen och vindhastigheten, ger också information om den effektiva utetemperaturen.
Nu när vi har en kallare årstid framför oss, kan man fråga sig om det är önskvärt med en ”blåsig” period, så ”väderkvarnanas” vingar snurrar. Detta skulle kanske ge färre periodvisa el-avbrott. Vingarna kräver i de flesta fall minst 3 m/s för att rotera. Vindkraften är också känslig för solnedgång. Många gånger går vinden då ned mot 0 m/s. Jokern är det för elområde SE04 ”frivilliga” exportåtagandet: 70% av de kontinentala kablarnas kapacitet.
Samtidigt som vindkraften vid blåst producerar mer, ökar också avkylningen. Inte bara människorna fryser utan även våra byggnader som kräver mer energi. Vinden kyler ned ytan på fasaden. Mer effekt behövs för att inte temperaturen skall sjunka inomhus.
Husets otätheter, ev. brister i isoleringen, etc. gör många gånger att kylan snabbt drar in.
De flesta reglersystem för fjärrvärme, luft/vattenvärmepumpar etc, styr bara efter inomhustemperaturen eller utomhustemperaturen, ibland en kombination av dessa. De känner inte av den lägre effektiva temperaturen och kylan kommer insmygande. Regleringen borde vara utrustad med en vindmätare, så att den kan plussa på några grader på framlednings-temperaturen.
Har man ett vattenburet system får man överslagsmässigt räkna med att behöva höja framledningstemperaturen med ca 3°C för var grad som inomhustemperaturen skall höjas. Normalt anses att 1°C höjning av rumstemperaturen ökar energiförbrukningen med 5%.
Speciellt känsliga är de hus som har vattenburet golvvärmesystem. Vid elavbrott stoppar både vattencirkulation och värmetillförsel. Skulle systemet vid längre elavbrott frysa till finns risk för frostsprängningar och efterföljande läckage i golvet, d.v.s. adjö med huset.
Har man som jag luft/luft-värmepumpar och temperaturstyrd pelletskamin, kan man höja den inställda inomhustemperaturen 1°C i förebyggande syfte när vinden börjar ta i.
Man skyddar sig bäst med egen ved- eller pelletskamin och helst även egen bensin/diesel-driven elgenerator.
En del vindkraftsägare har ”hotat” med att stänga ned vindkraften i avsikt att tvinga fram subventioner, för att få lönsamhet i sina verk. När det blåser mycket, blir el-priserna låga och inkomsterna låga. Blåser det inte, produceras inget = ingen inkomst.
Den dåvarande S-regeringen lovade kompensation för elområde SE04 vid nedläggningen av Barsebäcks kärnkraftverk. Att sedan ”hota” med partiell nedsläckning av elnätet är knappast någon kompensation, ej heller att stänga ned reaktorerna Oskarshamn 1 + 2 samt Ringhals 1 + 2.
Att effektförlusterna skulle bli större med produktion i norr och konsumtion i söder, borde inte ha varit någon överraskning. SE04 skall nu dessutom straffas med högre elpriser på grund av detta.
Sverige behöver omgående frikopplas från elöverföringen till kontinenten och därmed från dess absurda elpriser.
Det är ett politiskt haveri, av avpolletterade S+MP+C, att enbart satsa på väderkänslig vind- och solenergi samtidigt med förtida nedläggning av fungerande kärnkraft.
Nu får vi hoppas att de avpolletterades tid är förbi. Men det kommer att ta många år att återställa/reparera elsystemen.
Ingvar Åkesson
+ – + – + – +
by 
