Figur 1. Jämförelse av de gsmfem senaste solcyklerna, nr 21 – 25
Y-axeln visar antalet solfläckar per månad. X-axeln visa antalet månader efter respektive cykels början. Flera forskare har förutsagt att cykel # 25 skall bli lägre än # 24, vilket inte besannats än så länge.
På WUWT har Javier Vinós publicerat ett inlägg med den lite stöddiga titeln:
It is Time to Bury the Grand Solar Minimum Myth
(Det är tid att begrava myten om ett “Grand Solar Minimum”, GSM)
Inlägget är långt, så jag kan inte referera det mer än stickprovsmässigt. Han börjar med att referera tidigare spådomar om ett GSM av Habibullo Abdussamatov, Valentina Zharkova och Irina Kitiashvili.
Figur 2, panel a). Vinós ser en hundraårig period för solfläckarnas cykler. Panel b). Med en simulerad modell förutser han styrkan i ytterligare tio cykler.
Enligt modellen blir cykel 25 högre än 24 och de därefter ännu högre, vilket betyder att inget GSM uppträder detta sekel.
Hans framställning ger ett trovärdigt intryck, men hans nedvärderande attityd gentemot forskarkollegorna inger visst tvivel på hans seriositet. Jag hoppas att ni som kommenterar kan ta er tid att göra en grundligare utvärdering.
+ – + – + – +
Dr. Javier Vinós har forskat om neurobiologi och cancer vid instituioneer i Kalifornien, Storbritannien och Spanien. Oron över effekterna av klimatförändringarna ledde honom till att studera klimatvetenskap. År 2022 publicerade Vinós boken Climate of the Past, Present and Future: A scientific debate, vilken presenterats på danska “Klimarealisme”.
+ – + – + – +
by 
Egenrättelse: i kommentaren står ‘nära termosfärisk’ ska vara ‘nära troposfärisk’; ibland ‘rättar datorn fel’ utan att man genast upptäcker det.
Själv ‘dissar’ jag JVs framställning. Det är inte möjligt med relativt liten förståelse av solens energiproduktion, dess internmagnetiska förhållanden och varierande amplituder, vad som egentligen utgör solfläckar fysikaliskt, solens cykliska ‘rundvandring’ kring solsystemet barycenter, Tellus varierande avståndsförhållande till solens dito, egentlig verkan av tidsmässigt förändrad precession, solvindens varierande storleks påverkan på jordens magnetfält och egenproducerade värme, näraliggande planetens gravitationella påverkan på solens aktivitetsnivå mätt från olika utgångspunkter, tidsdilation mellan solfläcksaktivitet och temporal nära termosfärisk- resp. havsuppvärmning på jorden mm., medelst förenklade statistiskt korthistoriska relationer bestämt förkasta solforskares, vetenskapligt orienterade astrofysikers/fysikers tidigare rön vad gäller energiförhållanden på och nära jordytan enkannerligen dess kinetetiskt molekylära vibrationer resulterande i mätbar temperatur.
Själv besinnar jag mig i den komplexa mängden potentiellt påverkade faktorer och dessas mestadels outredda interrelationer. Mitt eget intresse ligger dock närmare de astrofysiska förhållanden som relateras till Zharkova, Wilson, Gleissberg, Salvador vad gäller utvecklingen framöver, men framförallt gäller det att relatera de närmaste årens temperaturutveckling till olika prognosmodeller för att förstå den längre utvecklingen.
Han liksom vi andra vet att V Zharkova haft fel i sin forskning och förutsägelser tidigare men hon är en seriös forskare! Och som forskare söker man oförtrutet vidare på jakt efter kunskap. Hennes nya rön om solens dynamik har gett henne en ny modell som bl.a visar att solens aktivitet bör avta. Modellen har testats bakåt i tiden (tidigare GSMs) med mycket god cyklisk korrelation. Hon använder bl.a ett antal styrke-indikatorer som visar på samma mönster idag som under tidigare kall-period (Maunder minimum osv).
Det återstår att se om hon får rätt denna gång! Om jag inte minns fel bör vi nå en cykelbotten runt 2035.