I frågetävlingen Jeopardy får man svaret först och skall sedan tala om vad den rätta frågan är.
Det sändes i TV4 med Magnus Härenstam som programledare under 14 år. En kändis ville inte delta (jag minns inte vem) med förklaringen:
Man måste vara särskilt intelligent för att göra något så urdumt som att svara först och fråga sen. Och så intelligent är inte jag.
Detta associerar jag med klimat och IPCC på två sätt:
- Hela ”klimathotet” vilar på ”svaret” från dess förste ordförande, Bert Bolin: Det är koldioxiden som gör det. Men trots 30 år av forskning för hundratals miljarder dollar, har IPCC ännu inte hittat ”rätt fråga”. Hela påhittet med ”klimathotet” kan bara kallas urdumt.
- Aftonbladet har idag en debattartikel med rubriken: I dag bör vi alla klimatprotestera. Vi vuxna har en skyldighet att engagera oss. Den instämmer i att alltför lite görs för att stoppa klimatförändringarna. Den är undertecknad av 91 akademiker som kallar sig ”forskare”: doktorander, lektorer, docenter och professorer.
Det är åtskilligt som gör denna artikel märklig. Har dom läst texten ? Kan fullvuxna, läskunniga medborgare tro att människan kan stoppa vädret. Det är ju en förutsättning för att stoppa klimatförändringarna. Är detta just ett exempel på att ”intelligens”, som vi får förmoda att de alla besitter, och ”akademiska studier”, faktiskt blockerar vanligt sunt förnuft ?
De visar att de inte förtjänar titeln ”forskare”. En sådan kollar vad han verkligen vet vid källorna innan han drar några slutsatser.
IPCC:s påhitt bygger på datorsimuleringar av framtida klimat, som deras egen arbetsgrupp WG 1 redan 2001 förklarade meningslösa, eftersom klimatet är ett oberäkneligt kaos med otillräckligt kända relationer mellan ingående parametrar. Många av dessa har man således måst ”anta” vilket är detsamma som ”gissa”. För att komma till år 2100 måste man köra ett par miljoner omräkningar. Det som var lite fel från början blir förstås allt större i varje omräkning.
Sedan har man med olika uppsättningar gissningar kört hundratals datorsimuleringar. Från dem drar man slutsatsen:
Uppvärmningen under förra seklet kan inte förklaras med annat än mänsklig påverkan.
Det bevisar inget annat än en total brist på fantasi och en ännu mer upprörande brist på seriositet. De har inte underrättat sig om det välkända faktum att ett samband mellan antalet solfläckar och klimatet rapporterades redan 1801. Ännu värre är att NASA år 1978 gav ut en tjock bok med titeln:
Sun, Weather and Climate, som faktiskt kan köpas här i Sverige nu.
Det är knappast tänkbart att alla forskare som IPCC anlitat skulle vara ovetande om en så gedigen faktasamling, särskilt som den utgivits av NASA, där många av dem var anställda.
Den enda förklaringen kan vara att den kultur av fusk och bedrägeri, som avslöjats i flera Climategate, tillämpats även här. Boken torpederar direkt IPCC:s hypotes att koldioxid utgör den ”dominerande” kraften i klimatförändringarna.
IPCC:s larmande baseras således på genomgående ohederlighet.
Aftonbladets omdöme verkar ha klickat. De imponerar med en lista över 91 ”forskare”. Men vad har forskare i ämnen som, kulturantropologi, genusvetenskap, teologi, religionshistoria, ekonomisk historia, bostads- och urbanforskning, humanekologi, socialantropologi, demografi, statsvetenskap, freds- och konfliktforskning, etnologi mm, med klimatet att göra?
Varför fanns där inte en enda forskare inom klimatrelaterade discipliner ? Kan det vara därför att de känt till det stora bluffandet bakom IPCC:s klimathot” ? Patrick Moore kallar det ”historiens största bluff”.
+ – + – + – +
by 
Kjell
Nu har jag kollat vad 270 forskare skrivit under på .
Det är tydligt att många av forskarna behöver uppdatera sina kunskaper om omvärlden, men det är lätt att bli en lämmel bland många. I uppropet finns många felaktiga påståenden som sänker forskarnas trovärdighet. FNs undersökning om vad människor upplever som problem visar att klimatfrågan inte är prioriterad. Greta T är en uppblåst PR-docka av media och NGOverksamheter. Klimatångest hos unga människor skapas av våra klimataktivister på våra media. Jordens medeltemperatur är ganska stabil. Det finns inga bevis på att koldioxiden driver någon uppvärmning. Några forskare som ifrågasätter Arrhenius.
Högbom, Arvid (1894). “Om Sannolikheten För Sekulära Förändringar I Atmosfärens Kolsyrehalt.” Svensk kemisk Tidskrift 6: 169-77.
Ångström, Knut (1900). “Über die Bedeutung des Wasserdampfes und der Kohlensaüres bei der Absorption der Erdatmosphäre.” Annalen der Physik 4(3): 720-32. published online 308(12): 720-32 (2006) [doi:10.1002/andp.19003081208]
Eriksson, Erik (1954). “Report on an Informal Conference in Atmospheric Chemistry Held at the Meteorological Institute, University of Stockholm, May 24-26, 1954.” Tellus 6: 302-07.
Eriksson, Erik, and Pierre Welander (1956). “On a Mathematical Model of the Carbon Cycle in Nature.” Tellus 8: 155-75.
Eriksson, Erik (1968). “Air-Ocean-Icecap Interactions in Relations to Climatic Fluctuations and Glaciation Cycles.” Meteorological Monographs 8: 68-9
Förslaget att gräva ned koldioxiden i marken måst betraktas som dumheter , när vi inte vet hur naturens variationer förändrar koldioxidhalten i atmosfären under tid.
Plötsligt kanske halten understiger vad växtligheten kräver trots antropogen påverkan.
Delar din uppfattning men det gäller inte forskarna som skrev i DN debatt
Kommentar hämtat från nätet
DE FALSKA KLIMATPROFETERNA!!!
INGEN AV DEM ÄR KLIMATFORSKARE!!!!
Ganska intressant att alla de som de kallar forskare har två saker gemensamt
1) Ingen av dem är klimatforskare.
2) Samtliga på något sätt lever på klimatalarmism
Listan nedan:
Per Adman, docent, statsvetenskap, Uppsala
Oscar Almén, forskare, statsvetenskap, Uppsala
Gunilla Almered Olsson, professor, globala studier, Göteborg
Jan-Åke Alvarsson, professor, kulturantropologi, Uppsala
Aida Alvinius, docent, Försvarshögskolan
Fanny Ambjörnsson, docent, genusvetenskap, Stockholm
Elina Andersson, forskare, LUCSUS, Lund
Staffan Appelgren, universitetslektor, globala studier, Göteborg
Thomas Arentzen, docent, teologi, Oslo/Uppsala
Egil Asprem, docent, religionshistoria, Stockholm
Susann Baez Ullberg, bitr. universitetslektor, kulturantropologi, Uppsala
Matilda Baraibar, forskare, ekonomisk historia, Stockholm
Ann Bergman, professor, arbetsvetenskap, Karlstad
Elin Bjarnegård, docent, statsvetenskap, Uppsala
Ulf Bjereld, professor, statsvetenskap, Göteborg
Annika Björnsdotter Teppo, universitetslektor, kulturantropologi, Uppsala
Örjan Bodin, universitetslektor, Stockholm Resilience Centre
Anna Bohlin, docent, globala studier, Göteborg
Sara Bondesson, bitr. universitetslektor, Försvarshögskolan
Kristina Boréus, professor, bostads- och urbanforskning, Uppsala
Karin Bradley, universitetslektor, KTH
Ebba Brink, forskare, LUCSUS, Lund
Sara Brogaard, senior lecturer, LUCSUS, Lund
Anders Burman, docent, globala studier, Göteborg
Henner Busch, postdoktor, humanekologi, Lund
Henrik Carlsen, Senior Research Fellow, Stockholm Environment Institute
Wim Carton, associate senior lecturer, LUCSUS, Lund
Gudrun Dahl, professor emerita, socialantropologi, Stockholm
Paulina de los Reyes, professor, ekonomisk historia, Stockholm
De Moor, Joost, forskare, statsvetenskap, Uppsala
Marie Demker, professor, statsvetenskap, Göteborg
Ann-Zofie Duvander, professor, demografi, Stockholm
Katarina Eckerberg, professor, statsvetenskap, Umeå
Josefina Erikson, forskare, statsvetenskap, Uppsala
Maria Eriksson Baaz, professor, statsvetenskap, Uppsala
Janne Flyghed, professor, kriminologi, Stockholm
Charlotta Friedner Parrat, bitr. universitetslektor, Försvarshögskolan
Paul Fuehrer, universitetslektor, samhällsvetenskaper, Södertörn
Sara Gabrielsson, associate senior lecturer, LUCSUS, Lund
Mikael Granberg, professor, statsvetenskap, Karlstad
Nina Gren, forskare, socialantropologi, Lund
Lutz Gschwind, doktorand, statsvetenskap, Uppsala
Nicklas Guldåker, universitetslektor, kulturgeografi, Lund
Quintin Gumucio, universitetslektor, kulturantropologi, Gävle
Maria-Therese Gustafsson, forskare, statsvetenskap, Stockholm
Markus Göransson, bitr. universitetslektor, Försvarshögskolan
Sten Hagberg, professor, kulturantropologi, Uppsala
David Harnesk, senior lecturer, LUCSUS, Lund
Sofie Hellberg, universitetslektor, globala studier, Göteborg
Kristina Helgesson Kjellin, forskare, kulturantropologi, Uppsala
Linnea Helmersson, doktorand, kultur- och medievetenskaper, Umeå
Arita Holmberg, docent, Försvarshögskolan
Alf Hornborg, professor, humanekologi, Lund
Jonas Hultin Rosenberg, forskare, statsvetenskap, Uppsala
Kristine Höglund, professor, freds- och konfliktforskning, Uppsala
Helena Hörnfeldt, universitetslektor, etnologi, Stockholm
Ellinor Isgren, forskare, LUCSUS, Lund
Henrik Johnsén, forskare, religionshistoria, Stockholm
Ulf Jonsson, professor emeritus, ekonomisk-historia, Stockholm
Torsten Krause, associate senior lecturer, LUCSUS, Lund
Annica Kronsell, professor, globala studier, Göteborg
Oscar Larsson, forskare, stad och land, SLU
Mats Lindberg, professor emeritus, statskunskap, Örebro
Jennifer Mack, universitetslektor, KTH
Andreas Malm, bitr. universitetslektor, humanekologi, Lund
Bo Nilsson, professor, kultur- och medievetenskaper, Umeå
Finn Nilson, docent, risk- och miljöstudier, Karlstad
Daniel Nohrstedt, docent, statsvetenskap, Uppsala
Maria Nordbrandt Bergström, doktorand, statsvetenskap, Uppsala
Lennart Olsson, professor, LUCSUS, Lund
Charles Parker, docent, statsvetenskap, Uppsala
Dominika V. Polanska, docent, bostads- och urbanforskning, Uppsala
Merritt Polk, professor, globala Studier, Göteborg
Oscar Pripp, docent, etnologi, Uppsala
Owe Ronström, professor, etnologi, Uppsala
Samuel Rubenson, professor, religionsvetenskap, Lund
Märit Simonsson, forskare, kultur- och medievetenskaper, Umeå
Welat Songur, universitetslektor, samhällsvetenskaper, Södertörn
Maria Stern, professor, globala studier, Göteborg
Isak Svensson, professor, freds- och konfliktforskning, Uppsala
Ryszard Szulkin, professor emeritus, sociologi, Stockholm
Håkan Thörn, professor, sociologi, Göteborg
Sofie Tornhill, universitetslektor, samhällsstudier, Linnéuniversitetet
Katrin Uba, docent, statsvetenskap, Uppsala
Susanne Urban, docent, bostads- och urbanforskning, Uppsala
Christine Wamsler, professor, LUCSUS, Lund
Rikard Warlenius, universitetslektor, globala studier, Göteborg
Johan Wejryd, forskare, statsvetenskap, Uppsala
Sara Westin, forskare, bostads- och urbanforskning, Uppsala
Soheyla Yazdanpanah, universitetslektor, kultur och lärande, Södertörn
Magnus Öhlander, professor, etnologi, Stockholm
Hur bemöts uppropet i DN debatt beträffande förändringar i klimatet. Dessa forskare stödjer Greta Thunberg.