Figur 1. Cementas anläggning i Slite på Gotland, nära till kalkbrott och hamn
Tillverkning av cement är en av de största källorna till utsläpp av koldioxid. Kalksten bränns vid temperaturer upp till 1.500 grader, vilket driver ut koldioxid som är bunden till kisel. Det ger oundvikliga utsläpp av koldioxid, som tillsammans med eldningen i ugnarna gör framställning av cement till en av de industriella processerna med störst utsläpp.
Betong binder 30 % av cementens utsläpp
Cement blandas med sand, grus och annan ballast samt vatten till flytande betongmassa som fylls i formar för olika byggnadsdelar. Sedan hårdnar massan under kemisk bindning av vatten och koldioxid. En studie vid universitetet i Odense visar att 30 % av utsläppen från framställningen av cementen binds när betongen stelnar. Jag har inte sett att våra myndigheter tagit hänsyn till detta.
Stopp för fortsatt kalkbrytning ?
Figur 2. Kalkbrottet i Slite
I januari 2o20 beviljades Cementa fortsatt kalkbrytning i 20 år. Men för en vecka sedan beslöt Mark- och miljööverdomstolen att brytningen inte får fortsätta efter den 1 november.
För SVT förklarar fabrikschefen Matilda Hoffstedt att Slite svarar för 60 % av all cement i Sverige. Det är så mycket att man inte snabbt kan finna andra leverantörer. Ett stopp skulle med säkerhet betyda stopp även för många byggprojekt i landet.
Hon förutsätter att företaget överklagar till Högsta Domstolen. Man kan kanske tro att där sitter lika ansvarskännande miljöpartister, som inte vill riskera att de storvulna planerna för vindkraft i Norrland skall gå i stå. . .
Cementa i Skövde också hotat av nedläggning
Sveriges andra stora cementfabrik hotas också av nedläggning. Den är så centralt belägen att staden växt ut runt omkring den. Liknande problem har uppstått kring andra stora industrier i många städer. Industrierna har måst flytta, men oftast har de lagts ner. Produktionen har tagits över av andra anläggningar, ofta andra företag.
Vad kan vi göra i Sverige utan tillverkning av cement ? Tar vi den från Polen, där utsläppen är ännu större ?
+ – + – + – +
Några funderingar av vår vän Björn:
En stängning av Slitefabriken skulle få betydande nationella konsekvenser, eftersom fabriken producerar cirka 60 procent av all cement som används i Sverige, sade Cementas vd Jan Gånge år 2015. Och utan cement ingen betong – en nödvändig del i bostads- och infra-strukturbyggandet som är så angeläget för vårt land.
Cementas anläggning i Slite är en av Europas mest moderna och miljöanpassade cementfabriker. Här arbetar cirka 230 personer och vi sysselsätter även ett stort antal underentreprenörer och transportörer, totalt runt 430 personer.
En säck om 25 kg torrbetong ger ca 13 liter färdig betongmassa. En storsäck om 1000 kg ger ca 520 liter. Enkelt räknat ger 2 ton torrbruk 1 m³ betong.
VCT-talet beskriver förhållandet mellan vikten av vatten och cement i betongen.
Utanför Piteå gjuts nu fundamenten för en av Europas största vindkraftparker, Markbygden. Fullt utbyggt kommer här att finnas upp till 1101 vindkraftverk på en yta av 450 kvadratkilometer.
Vindkraftverken i etapp 2, MB2, är 110 till 130 meter höga. Tillsammans med vingarna, blir totalhöjden upp emot 200 meter.
Vindkraftverkens höjd kräver även rejäla fundament. I varje fundamentsgrop gjuter vi med omkring 550 kubikmeter betong, säger Jan Isaksson.
- I 550 m3 betong ingår 1100 ton torrbruk.
- 1101 vindkraftverk kräver 1.211.100 ton torrbruk
- Slitefabriken tillverkar 2.500.000 ton torrbruk per år.
Med all havsbaserad el och nybyggnation – hur skall det gå till nu när Slitefabriken skall läggas ner?
Björn
+ – + – + – +
by 
BD-Nille,
De frågorna har jag också ställt mig.
Armeringen i betongen kommer inte att utmattad.
Bultarna som håller tornet går att ersätta om utmattning är ett problem.
Utmattning i tornet har jag ingen aning om, men om tornet inte är en svag punkt så vore det rimligt att bara byta maskineri och vingar. En rimlig gissning är att tornet också behöver bytas, och då är det nästan ett helt nytt verk.
@Karl-Erik R
Hur är det med utmattning av stålbultarna som är fastgjutna i fundamentet, och som förankrar tornet i fundamentet? Armeringen i fundamentet? Och utmattning av stålet i tornet?
Om det är vingar och maskineri som begränsar livslängden, varför byter man då inte dessa efter 20-30 år och fortsätter i 80 år med samma fundament och torn?
Varför räknar ingen vindkraftsexploatör med att driva verken i mer än 20-30 år?
Några förtydliganden kring cement och betong i en annars mycket bra artikel:
Betong har en egenvikt på ca 2400 kg/m³
Cementvikten i 1 m³ betong till ett vindkraftverk torde vara ca 350kg vilket ger ca 540ton per fundament.
Detta blir otroligt stora tal om det skall byggas ett antal tusen kraftverk framåt. Tänka sej att ”Miljöpartiet” skiter så fullständigt i miljön…
Botwid
Det är inte betongfundamenten som begränsar livslängden. I första hand är det maskineri och vingar som måste bytas.
Betong har den fina egenskapen att den blir bara starkare med tiden, och här talar vi om hundratals år. Ökningen i styrka är dock ganska liten men om betongen är korrekt gjord så förstörs den inte med tiden.
Sen är det inte särskilt dyrt att borra och spränga sönder betong. Det är med säkerhet mindre än 10 % av vad det kostade att tillverka fundamentet. Någon måste i alla fall betala detta, annars gäller endast övertäckning för att bli av med fundamentet.
Grundläggande tanke (känsla) är att människan och allt hon gör är skadligt för Jordens övriga liv. Om man sätter Naturen före människan och mänskligheten, blir enskilda människoöden och hela människogruppers öden mindre viktiga än olika isotopers öden ute i den heliga Naturens skrymslen och vrår.
Har det aldrig slagit dessa naturfanatiker att människan och hennes livsmiljö också är en isotop – och att andra isotoper normalt klarar sig genom att anpassa sig, flytta på sig och dra fördel av den energirika miljö som människan skapar och omges av? Karl-Oskar och Kristina hade aldrig kunnat göra sin resa i dagens klimathysteri!
Vi kan inte begära att miljöpartister ska begripa att det behövs (långt ifrån förnybar) cement till vindkraftverken. De verkar leva i en fantasivärld där vindkraftverken kommer på plats genom någon sorts magi, utan gruvbrytning, tillverkning, transporter och några utsläpp alls.
Kan någon komma ut med ovedersägliga bevis på koldioxidens påstådda påverkan av klimatet? Hur mycket av koldioxidutsläppen härrör från människan?
Jag tror att det är hög tid att via broschyrer, Radio och TV undervisa folket vad koldioxid är och att det är en ofarlig och nyttig gas. Lär folk vad Fotosyntesen är, samt Henrys lag. Okunniga människor är lättledda av klimatdårar som bara “tror” sig veta. Lägg fram ovedersägliga bevis för koldioxidens negativa verkan om dom finns. Jag tvivlar.
Vindkraft är s.k. ”förnybar energi” då ett vindkraftverk sällan klarar 25 år. Man kan inte gjuta ett nytt fundament ovanpå ett gammalt och det är för dyrt att spränga bort stål och betong. Det enda som myndigheterna i Tyskland kräver är att ett “förbrukat fundament” måste ligga en meter under marknivå. Efter några hundra år kommer stora ytor att vara täckta av osynlig cement. Borde inte detta påverka avrinningen när det regnar?
Vindkraftverken kommer garanterat att prioriteras när det gäller tillgång till betong.Den anses ju vara viktigare än allt annat.