Figur 1. Andelen av globen, som utsatts för torka 1982 – 2012
Färgerna avser följande kategorier:
- D0. Ljusgult: Onormal torka.
- D1. Mörkare gult: Måttlig torka.
- D2. Grågult: Svår torka.
- D3. Rött: Extrem torka.
- D4. Purpur: Exceptionell torka.
Notera att tidsangivelsen har intervall om 9 månader.
Alla grafer kommer från trycksaker, där de anpassats till sidornas bedd, antagligen format A4. Med bloggens smalare format blir de svårlästa. Om du högerklickar på figurerna får du fram full storlek i bättre upplösning i en ny flik.
Association des climato-réalistes, l’ACR
På hemsidan för våra franska kollegor hittade jag en redovisning av naturkatastrofer med illustrativa grafer från ett av de stora försäkringsbolagen, AON. Dock har de kompletterat med ovanstående graf från en rapport av en italiensk grupp publicerad i The European physical journal plus i september 2021. Där förklaras inte varför grafen slutar med 2012, men kanske måste torkan vara längre än ett år för att klassas som “exceptionell”.
Jag tycker man för detta sekel kan se en svagt avtagande tendens för alla kategorierna.
Vad klassas som naturkatastrof ?
l’ACR har studerat årsredovisningen från försäkringsbolaget AON. För att klassas som en naturkatastrof, måste en händelse uppfylla minst ett av följande kriterier :
- Ekonomisk förlust: 50 miljoner USD;
- Försäkrad förlust: 25 miljoner USD;
- Omkomna: 10;
- Sårade: 50;
- Antal hem och byggnader skadade eller inlämnade ersättningsanspråk: 2 000.
Baserat på kriterierna ovan inträffade 401 naturkatastrofer 2021, ett antal nära genomsnittet (393) och medianen (396) sedan år 2000.
Antal katastrofer
Figur 2. Totalt antal naturkatastrofer
- APAC = Asia Pacific, Asia Central-.
- EMEA = Europe, Middle East, Africa
Det senaste decenniet tycks USA och EMEA ha haft en svagt ökande trend, men totalen sedan 2007 bedömer jag som statisk.
Typ av katastrof
Figur 3. Typ av katastrof
- Severe Weather = Oväder,
- Flooding = Översvämning,
- Tropical Cyclone = Tropisk Cyklon,
- Winter Weather = Vinterväder,
- Earthquake = Jordbävning,
- Wildfire = Skogsbrand,
- EU Windstorm = EU Storm
- Drought = Torka,
- Other = Annat
Man anmärker att 50 % utgörs av de typer som är svåra att karaktärisera: # 1, #4 och #7.
Antal omkomna
Figur 4. Antal omkomna i tusental: Till vänster: alla typer av katastrofer. Till höger: väderrelaterade katastrofer
Det är markant hur jordbävningar och vulkanutbrott dominerat 2008 och 2010.
Orkaner, cykloner
Figur 5. Antal svåra cykloner, kategori 3+, som nått land
Orkaner och cykloner orsakar inga nämnvärda skador ute på avet. Sådana uppstår föst då de når land. Jag ser en svagt stigande trend 1990 – 2015 och därefter en tydligt avtagande trend. Taget över alla 30 åren, som man skall göra för att bedöma effekter på klimatet, ser jag ingen trend.
Tornados i USA
Figur 6. Antal tornados av kategori 3+ i USA 1950 – 2019
Kategori 3 och högre avser tornados, tromber, av sådan styrka att svåra skador uppstår. Över 70 år är trenden tydligt avtagande.
Skogsbränder
Figur 7. Skogsbränder i USA, upptill miljoner acres, nedtill acres per brand
Upptill visas en tydligt avtagande trend fram till år 2000 och därefter en fördubbling av de brandskadade arealerna. Detta tillskrivs okloka miljölagar som prioriterat “biodiversitet” framför förebyggande brandskydd. För federala skogar har Kalifornien och dess grannsta-ter förbjudit bortstädning av lättantändligt skräp och fällning av döda träd efter angrepp av barkborrar.
Nertill visas den avbrända arean per brand. Dess ökning detta sekel förklaras också av den okloka miljöpolitiken.
Figur 8. Skogsbränder i Europa, miljoner hektar avbrända
En tydlig nedgång har skett efter 1995 och därefter har arealen varit ganska statisk.
Översvämningar
AON behandlar inte översvämningar utförligt, men det har Fredrik Charpentier Ljungqvist gjort i en studie presenterad i fjol, se posten “Översvämningar var lika vanliga förr”. Därifrån klipper jag följande:
De fann nämligen att den period som haft allra minst översvämningar under de senaste dryga 500 åren var perioden mellan cirka år 1900 och 1990. Det gör kontrasten så mycket större med perioden sedan år 1990, som forskarna fann vara den tredje mest översväm-ningsdrabbade i Europa sedan 1500-talet.
Det betyder att någon koppling till halten koldioxid i luften inte kan göras
Sammanfattning
Det går inte att finna någon korrelation mellan halten koldioxid i luften och förekomsten eller svårighetsgraden av väderberoende naturkatastrofer.
+ – + – + – +
by