Figur 1. Zion Lights, f.d. “språkrör” för XR, Extinction Rebellion, kallar organisationen för en “sekt”
Som tidigare taleskvinna för XR, Extinction Rebellion, kritiserar hon gruppen: “Klimataktivism har ett kultproblem … jag brukade vara en av dem” – “Jag såg människor hjärntvättas”
Zion Lights har skrivit en lång artikel om sitt engagemang i miljöfrågan. Hon inleder med sitt deltagande i flera olika miljörörelser tills hon 2018 blev ombedd att ingå i “XR Media and Messaging Team”. Hon förklarar: “Jag slungades från att vara en lokal deltagare till talesman för hela organisationen.”
Hon lämnade XR 2020 och arbetar nu för Michael Shellenberger i kampen för kärnkraft. Hon förklarar: “När jag förstod fakta ändrade jag mig”.
Artikeln handlar mycket om hennes egen historia och XR:s aktioner i England. Det utelämnar jag i de avsnitt av artikeln jag citerar nedan:
+ – + – + – +
2023-01-25, THE FREE PRESS, Zion Lights:
Climate Activism Has a Cult Problem
2018 gick jag med i Extinction Rebellion UK, föregångaren till Just Stop Oil, gruppen bakom den senaste raden av destruktiva direkta aktioner. … En av grundarna av XR hade sett några av mina medieframträdanden där jag pratade om klimatförändringar och stjärnskådning. Hon gillade att jag förlitade mig på data i mina samtal och bad mig att gå med i “XR Media and Messaging Team”. Jag slungades från att vara en lokal deltagare till talesman för hela organisationen.” …
Kanske såg du Van Goghs “Solrosor” nedstänkt med två burkar tomatsoppa. Eller trafiken på Londons motorväg M25 som blockerats av demonstranter i flera dagar. En 24-årig flicka, Louise, klättrade på toppen av en kran på motorvägen. “Jag är här för att jag inte har någon framtid”, utbrast hon mellan snyftningarna.
Alla dessa berättelser visar unga medlemmar i en rörelse som säger sig bekämpa klimat-förändringarna genom att kräva att deras regeringar omedelbart slutar använda och producera fossila bränslen.
Deras metoder verkar oortodoxa, och du undrar förmodligen hur att förstöra konstverk eller limma sin hand mot golvet i ett Volkswagen-showroom minskar koldioxidutsläppen. Jag klandrar dig inte.
Skillnaden mellan mig och dig är att jag var en av dem.
Figur 2. Två medlemmar i gruppen “Just Stop Oil”, en avläggare från XR, kastade tomatsoppa på van Gogh’s målning “Solrosor” i National Gallery, värderad till £76 miljoner, den 14/10 2022
(Vid andra protestaktioner den dagen arresterade polisen i London 28 personer plus 20, som släpptes mot borgen.)
Jag blev mamma 2011 och svor på att inte utsätta mig själv för fara, men jag fördubblade mitt engagemang för rörelsen. Jag skrev en bok om ekologiskt sinnade föräldraskap. Jag var medredaktör för en tidning, Juno, om samma ämne. Jag höll föredrag, gjorde TV-framträdanden och skrev artiklar om hotet från olidliga temperaturer beroende på fossila bränslen.
Sedan, 2018, gick jag med i Extinction Rebellion UK, föregångaren till Just Stop Oil, gruppen bakom denna senaste rad av destruktiva direkta aktioner. Jag blev ombedd att gå med i XR Media and Messaging Team. Jag slungades från att vara en lokal deltagare till talesperson för hela organisationen.
Mina dagar ägnades åt att skriva för nationell press, mata journalister med citat och information och redigera vår tidning Timglaset. De jag arbetade med hade stora hjärtan och goda avsikter. Vissa är fortfarande mina vänner.
Men det fanns röda flaggor.
På min första XR-mediaträning blev jag instruerad att gråta på tv. “Folk behöver se gråtande mödrar,” sa Jamie Kelsey-Fry, tränaren och mångårig XR-aktivist, till mig. “De måste väckas till vad de verkligen borde bry sig om.” De frågade om jag skulle ta med mina barn till klimatmarscher av samma anledning. Det hela var en mästarkurs om hur man manipulerar känslor. Vi fick i uppdrag att skylla allt på klimatkrisen och hur politikerna sviker oss. Inget om lösningar eller vetenskap.
Ett annat exempel: det fanns ett rum för healing på kontoret, där människor kunde sova, meditera eller få massage av volontärer. Jag blev en gång kallad in i healingrummet av en vän för att prata om problem i rörelsen. Jag trodde att detta kunde vara ett produktivt möte för att prata om saker som behövde förändras – till exempel vårt fokus på världens ände – men blev besviken när vi blev tillsagda att para ihop oss och dela bekräftelser med varandra. Vi blev instruerade att meditera och sedan ansluta till någon högre kraft innan vi delade med oss av våra känslor. Det pratades mycket om “enhet”. Efter ungefär tio minuter av konstiga pseudovetenskapliga övningar gick jag därifrån med en annan deltagare. Jag ville lösa problem, inte be.
Jag sa till mig själv att aktivister kan vara udda fåglar och försökte att inte tänka mer på det. Jag umgicks mest med de töntigare typerna, som jag. Men med tiden insåg jag att det var något fel, och att killen som ansvarade för XR, Roger Hallam, var roten till det.
Figur 3. Roger Hallam arresteras av polisen vid en “destruktiv” demonstration
Roger, 56, en ekologisk bonde som blivit radikal, är XR:s mest dominerande ledare. Han vände sig till aktivism sedan hans jordbruk i Wales kollapsade – ett misslyckande han skyllde på extremt väder. 2018 grundade Roger XR med flera personer, men hans ego drev honom till toppen.
När jag först såg Roger på XR-kontoret i London såg jag inte hans attraktion. Hans rufsiga gråa hår var ovårdat och han satt bakom sitt skrivbord varje dag och åt skarp hemlagad hummus. Jag märkte att han inte var uppmärksam på folk när de pratade. Att vi stod inför en säker död var hans motivering (eller rationalisering) för att vara oförskämd mot alla.
Medlemmar kallade honom en hjälte och föll för hans ständiga självjämförelser med Martin Luther King och Gandhi. Han refererade till sig själv som en profet och “bevisade” att han var en martyr genom regelbundna arresteringar och fängelsedomar
“Han är ett geni,” sa Joel Scott-Halkes, en annan talesperson, till mig. En annan vanlig refräng: “Han är den enda chansen vi har.”
Roger tyckte om att hävda att krig, mord och “våldtäkt av unga kvinnor på global nivå” är precis runt hörnet.
2019 kallade han Förintelsen “bara ännu ett jävla jävelskap i mänsklighetens historia.”
Medan Roger insisterar på att han räddar den mänskliga arten från Armageddon, gör han inte de saker du behöver göra för att förhindra det – som att lobba för lagstiftning, välja politiker fokuserade på hållbarhet eller slåss för faktiska lösningar. (The Free Press fick inget svar från Roger Hallam efter att ha skickat förfrågningar om kommentarer via e-post och hans hemsida.)
Icke desto mindre ropade folk, särskilt kvinnor, efter honom.
Det beror på att Roger vet att hans anhängare – mestadels unga män och kvinnor – känner enorm skuld för sin koldioxidberoende livsstil. Han förgriper sig på deras skuld och deras oro inför framtiden. Man skulle nästan kunna beskriva Roger som ledare för en sekt.
För att någon kult ska fungera måste den erbjuda frälsning. Roger erbjuder det, plus en känsla av syfte och tillhörighet till de unga som flockas runt honom.
“Jag kommer inte att bli trettio”, sa unga medlemmar till mig. Jag försökte övertyga dem om att de skulle leva, men de var redan besatta av Rogers förtrollning.
Sociologen Janja Lalich definierar nyckelelementen i en sekt: “En sekt är en grupp eller rörelse med ett gemensamt engagemang för en vanligtvis extrem ideologi som vanligtvis förkroppsligas i en karismatisk ledare.” Roger predikade martyrskap – han pressade alla att offra mer för att ”fylla fängelserna” – och använde rädsla och kontroll som verktyg för att utöva makt. Jag blev ofta tillfrågad av reportrar om XR var en sekt, och jag skulle säga nej. Men det var den förstås.
Det är inte bara Roger Hallam som inspirerar till skräck och hängivenhet i sin trogna flock. Dessa egenskaper kännetecknar hela “klimatrörelsen”.
Tänk bara på Greta Thunberg, på en gång en ärkeängel och en Jeremia, som sa till ett Davos-forum 2019: “Jag vill att ni ska få panik.” Hon är också starkt influerad av XR: 2018, vid 15, blev hon inbjuden att delta i dess första sammankomst, som drog mer än 1.000 personer till Londons Parliament Square för en “Declaration of Rebellion”. Hon har sedan dess förstärkt budskapet om förestående apokalyps till sina 5,8 miljoner Twitter-anhängare, och byggt upp sin egen personkult i processen.
När en rörelse som framställer sig själv som medkännande och demokratisk tycks förlita sig så mycket på messianska figurer som gort affär av undergång och dysterhet, måste man fråga sig själv: Är detta verkligen det mest etiska sättet att förändra världen?
Oktober 2019 var, för många av oss i XR, en vändpunkt.
Det var när XR stängde ner London Tube. Jag var emot aktionen, men andra riktade in sig på Canning Town-stationen, eftersom den hade otillräcklig säkerhet. De brydde sig inte om att anledningen till det var att den var underfinansierad, eftersom den låg i ett utsatt område. De som använder Canning Town-stationen varje dag är de arbetande fattiga, människorna som verkligen behöver ta sig till jobbet, människorna som inte har lyxen att arbeta hemifrån. Jag tittade förskräckt på när nyheterna visade videor av en mobb som drog ner en aktivist från toppen av ett tunnelbanetåg i hans fot och sedan sparkade på honom.
Som svar på oro över våldet sa Gail Bradbrook, en annan XR-medgrundare, till mig: “Störningar är vad vi åstadkommer. Detta är vad klimatförändringarna kommer att leda till i alla fall, och folk måste se det.”
Några av de andra talesmännen – vi var sex stycken – vägrade att försvara London Tube-evenemanget på TV, även om några av Rogers närmaste allierade gjorde det. De såg inte längre behovet av någon form av övertalning: “Vi behöver inte ha folk med oss, Zion,” sa Caspar Hughes, en äldre man som också var besatt av Roger. “Vi har inte tid med det.” (Hughes greps i somras efter att ha limmat sig fast vid en kopia av da Vincis “Sista måltiden.”)
Efter blockeringen av the Tube förlorade gruppen välbehövligt offentligt stöd och mycket pengar. Det splittrade också rörelsen.
Några veckor senare deltog jag i The Andrew Neil Show. Jag blev pressad att försvara påståendet att “sex miljarder människor kommer att dö i slutet av århundradet på grund av klimatförändringar”, en siffra som Roger hade hittat på.
Jag visste att jag inte kunde fördöma Roger på nationell TV, men jag kunde inte heller ljuga. Programledaren gick vidare: Vad exakt tyckte XR att vi skulle ersätta koldioxid med?
Jag ville säga kärnkraft, men kunde inte. Till slut berättade jag sanningen för Andrew Neil: “Jag är inte här för att prata om lösningar.”
Jag slutade inte med XR kvällen med Andrew Neils intervju. Det skulle ta några fler chocker – Rogers stora plan (ouppfylld) att stänga Heathrow Airport genom att flyga drönare över den; hans egen dotter, Savannah Lovelock, bryter banden med XR över det jippot; Rogers förslag (ej genomfört) att spendera en mindre förmögenhet från XR:s donationer, för att finansiera en resa till USA – i ett privat jetplan, inte mindre än så – för att starta en organisation där.
I juni 2020 lämnade jag äntligen XR. Strax efter lade XR ut ett uttalande att jag var en klimatförnekare och att media inte borde tala med mig …
Här är sanningen: om vi slutade använda olja idag skulle tusentals människor hamna i en ännu värre energikris, och samhällets hjul skulle sluta rulla. Vi behöver ersätta fossila bränslen – men med verkliga alternativ, inte med det radikala stoppet Roger vill ha.
+ – + – + – +
by
Tron på klimathot, klimatkris och klimatnödläge är en religiös tro, utan något stöd i fakta och vetenskap. Religioner brukar delas upp i sekter. Av vilka XR då är en.
Religiösa fanatiker är alltid farliga. Det är stor risk att att allt fler av de klimathotsreligiösa blir fanatiker. Få av dem är beredda att ta till sig fakta och vetenskap och inse att deras tro är fel.
I stället ser de, men vägrar att acceptera, att verkligheten inte “samarbetar”. Exempelvis så är den globala uppvärmningstrenden klart mindre än vad den “borde” vara enligt klimatmodeller och de klimathotsreligiösa dogmer.
De klimathotsreligiösa kan dessutom se att deras religion inte får fler anhängare längre, utan att allt fler människor tvärtom fattar att det mesta av vad klimataktivister påstår inte är helt sant. Och ofta inte ett dugg sant.
Så de klimathotsreligiösa blir desperata och allt mer fanatiska. Och allt farligare.
Hon var taggad för sitt engagemang.
Nu får hon väl byta skinn?
Det blir ännu värre när dessa medlemmar beslutar sig för att ta jobb inom myndigheter. Bättre de sitter på motorväg eller limmar fast sig vid tavlor.
Bra, en och annan extremist kan ta sig ur hjärntvätten, hände väl också med Greenpeace medgrundare?
Men det ändrar bara något i sak, om hela extremistsekten imploderar, vilket knappast ett enstaka avhopp orsakar…