Per Bolund bidrar med 240 mio kronor till Världsbankens fond Esmap för “hållbar matlagning”
Tillsammans med Norge, Danmark och Nederländerna blir Sverige fondens största bidragsgivare.
En del av insatserna avser att fler fattiga i världens låg- och medelinkomstländer skall få råd med hållbar matlagning.
Fondens övergripande syfte är att främja tillgången till hållbar energi och påskynda utfasningen av fossila bränslen samt utgöra en drivande kraft för att Världsbankens investeringar ska ställas om i grönare riktning.
Tulipanaros
“Det är lättare att säga tulipanaros än att göra en.”
De stackars fattiga, som eldar kodynga inomhus för sin matlagning och förgiftas av röken, skall vänta ytterligare en generation, för att tillräckligt många vindkraftverk skall kunna byggas, så att de kan få ström till elspisar. Men då blir elen så dyr att de knappast får råd med den. . .
För två år sedan beslutade Världsbankens styrelse att återgå till att prioritera kampen mot fattigdom, vilket bäst verkställs med satsningar på kolkraft. Denna kan snabbt byggas ut med stor kapacitet och den ger den billigaste strömmen. Man konstaterade att satsningar på “förnybart” höll kvar de fattigaste i fattigdom.
Jag antar att med Bidens tillträde kan bankens policy ha ändrats igen.
Bolund satsar våra skattepengar på något orimligt, kontraproduktivt, omöjligt.
Kina och Indien bygger kolkraft
Se föregående post. I de länderna har man tydligen insett att IPCC ägnar sig åt rena fantasier. Mer koldioxid i luften är en välsignelse för hela mänskligheten och mest för de allra fattigaste.
De länderna ökar de globala utsläppen i en takt som överstiger våra “minskningar av utsläppen” 50 à 100 gånger. Bolund driver en politik, som är totalt meningslös.
DonQuijote slogs med väderkvarnar, som han såg men förväxlade med jättar, eftersom hans syn var dimmig. Per Bolund kämpar mot en inbillning, som ingen kan se, inte ta på och inte märka. Inga vapen hjälper mot den. Inte heller pengamiljarder.
Planer för byggande av ny kolkraft i Kina och resten av världen
Kina tredubblar sina planer som då blir fem gånger det som planeras i resten av världen.
Under 2020 startade Kina kolkraftverk med en total kapacitet på 38.4 GW, vilket är tre gånger så mycket som satts i drift i resten av världen: 11,9 GW. (Under 100 år har vi i Sverige byggt en sammanlagd kapacitet om c:a 25 GW.)
Därmed startade Kina mer än ett stort kolkraftverk varje vecka.
Kina lade ner ett antal gamla förorenande kolkraftverk. Kolkraftens kapacitet ökade med 29,8 GW, medan resten av världen minskade sin kolkapacitet med 17,2 GW.
Under 2020 inledde Kina planeringen av 73,5 GW ny kolkraft, vilket är fem gånger vad som planerades i resten av världen.
Kina har nu 88,1 GW kolkraft under byggnad och planering för ytterligare 158,7 GW.
Det råder således inga som helst tvivel om att världens utsläpp av koldioxid kommer att fortsätta öka.
Företaget väntar sig en snöbollseffekt för elflyg. Sådana plan är dyrare än så länge, men deras driftkostnader är mycket lägre.
Laddningen ? ?
Uppgifter om laddningen saknas. Skall den kunna ske på 8 timmar över en natt, behövs en effekt på mer än 100 kW. Hur mycket kostar en sådan laddstation ? Den skall omvandla tre-fas växelström av nätspänning till likström av en annan spänning. Hur får man betalt för den, om det kommer ett elplan en gång om året. Hur många flygplatser kommer att skaffa en laddstation ?
Konsekvensen kommer uppenbarligen att bli en begränsning av räckvidden till 400 km, så att planet kommer både fram och tillbaka på en laddning. Man har en egen laddstation på hemmabasen.
Med ett lyxigt utförande för två piloter och sju passagerare siktar man tydligen på marknaden för privatplan för en elit som inte bryr sig om kostnader. Men de behöver sin jet för att flyga från USA till Europa eller Kina . . .
Figur 1. Vindkraftverk är idag gigantiska konstruktioner
Uppe på ett torn, som kan vara mer än 150 meter högt, placerar man ett maskineri, som motsvarar två SJ-lok, och de skall valsa hela horisonten runt allt eftersom vinden blåser. Där monterar man en propeller-turbin med vingar som kan vara mer än 100 meter långa.
Nedan analyserar Karl Erik Rånman driftförhållandena för Sveriges vindkraftverk i några grafer. Dessa kan kräva lite tid att studera, men är sedan enkla att förstå. Visa dem för dina politiska företrädare, så att de förstår vad vindkraft kan och inte kan användas till.
+ – + – + – +
”Det blåser alltid någonstans”
Det sa Per Bolund som svar på vad vi gör, när vi har en hög andel vindkraft och vinden mojnar. Ja, visst blåser det någonstans i världen, men hur är det i Sverige.
Jag har tagit data från Svenska Kraftnäts el-statistik. Där ser man hur mycket vindkraften producerar i vart och ett av våra fyra el-områden. Jag har kollat varje timme under januari – mars 2021. Totalt 2160 timmar. Mest vindkraft finns installerad i SE3 d v s Nedre Norrland.
Sammanlagt för hela landet känner vi igen den stora variabilitet som vindkraften har över hela länder. Detta brukar Rolf Schuster visa varje månad för Sverige och Tyskland och ibland för hela norra Europa.
Figur 2. Vindkraftens effekt, GW gigawatt, under första kvartalet
X-axeln visar timmens nummer. Timme nr 1 är mellan 00:00 och 01:00 den första januari och timme 2160 är mellan 23:00 och 24:00 den 31 mars 2021.
Sorterar man timmarna från högst till lägst produktion blir det en ganska jämn kurva, med värden fördelade mellan högsta och lägsta. Den bästa timmen är produktionen 8,52 GW och timmen med lägst produktion gav vindkraften 0,14 GW. Det senare är bara 1,6 % av maxvärdet. Medianvärdet är 3,04 GW och medelvärdet är 3,27 GW. Vindkraften passerade under 2020 en installerad effekt på 10 GW. Faktisk produktion varierade alltså från 1,4 % till 85,2 % av installerad effekt. I medeltal 32,7 % av installerad effekt.
Figur 3. Varaktighetskurva för vindkraftens levererade effekt
Timme 1 är timmen med högst produktion och timme 2160 är den med lägst produktion. Under den timme när produktionen är 0,14 GW krävs ingen djupare analys för att inse att ”just nu blåser det ingenstans i Sverige”. Mest utsatt för effektbrist är SE4, längst i söder, oberoende av energislag.
I de tre följande diagrammen visas hur vindkraftens produktion inom områdena SE1 – SE3 relaterar till produktionen i SE4. Varje punkt visar produktionen under en timme och varje timme är med.
Punkter lågt till vänster i diagrammen representerar timmar med låg produktion i SE4 och samtidigt låg produktion i det jämförda området.
Punkter högt upp till höger representerar timmar med hög produktion i båda el-områdena.
Punkter högt upp till vänster representerar timmar med låg produktion i SE4 och hög i det jämförda området.
Punkter lågt ner till höger representerar timmar med hög produktion i SE4 och låg i det jämförda området.
Figur 4. Effekten i område SE1, norra Norrland, jämförd med den i SE4, södra Götaland
Flest punkter längst ner till vänster. Lite vind i både SE4 och SE1, men alla kombinationer förkommer vilket inte är förvånande. Det är över 100 mil mellan centrum på SE4 och centrum på SE1.
Figur 5. Effekten i område SE2, nedre Norrland, jämförd med den i SE4
Ungefär samma bild som SE1 versus SE4 uppvisar.
Figur 6. Effekten i område SE3, mellersta Sverige, jämförd med den i SE4
SE4 och SE3 ligger intill varandra och inte förvånande finns en viss korrelation (svag, 0,74) mellan områdena. D v s blåser det lite i det ena av områdena så blåser det sannolikt lite i det andra området också.
Timmen med lägst effekt, 0,14 GW i Sverige är så låg att även med 10 gånger så stor installerad effekt fördelad över hela landet så blir effekten från vindkraft under 2 GW.
I scenariot med avvecklad kärnkraft och ett ökat behov, kanske 30 GW eller mera år 2045, då måste nog halva landet bli utan el ibland.
Fast där har ju Bolund också lösningen: import och lagrad vätgas.
Figur 1. HD/Sydsvenskan ägnar idag ett helt uppslag åt propaganda för klimatpolitiken
Ingressen inleds så här:
Koldioxidbudget är ett klimatpolitiskt grepp som blivit populärt bland städer som vill ta ansvar för Parisavtalet.
Sedan intervjuas Lunds “klimatstrateg” Linda Birkedal, som beskriver Lunds åtgärder. Hon redovisar pliktskyldigast vad hon är anställd för att göra, ex.vis:
P-husen är utrustade med solceller och laddplatser för elbilar.
Den enskilt största minskningen av utsläppen har åstadkommits genom att fjärrvärme-verket Örtofta ställt om från torv till träflis. Lastbilarna som kör bränslet lär dock fortsätta med diesel.
Lite socialism om “Vi som har det gott ställt” ingår vanemässigt.
Inte ovanligt utan tvärtom mycket vanligt
Jag tar inte upp detta uppslag för att det skulle vara ovanligt. NEJ, det är tvärtom ett exempel på den vanliga, metodiska, ständigt upprepade propagandan för frälsningsläran om “utsläppen”.
Betald av våra egna skattepengar, vilket i sig är ett grundlagsbrott, men den svenska grundlagen har gjorts meningslös. Förutom propagandan leder den till att hundratals miljarder slösas på helt meningslös verksamhet. Hur många akademiker i våra kommuner sysslar med de helt meningslösa kalkylerna på fiktiva problem som ex-vis att göra en “koldioxidbudget” och följa upp den ?
EXPRESSEN vill vara värst
Figur 2. Expressen den 28/5
Även här är det den ständiga propagandan jag vill illustrera. Här intervjuas forsknings-chefen på Stockholm Environment Institute, SEI, som huvudsakligen finansieras med skattemedel. SEI leddes under 8 år av Johan Rockström. Beträffande klimatet lär det fortsätta i hans spår inom en helt fiktiv värld av datorsimuleringar och spekulationer om den hemska framtiden. Att kalla sådant för “forskning” är avsiktligt vilseledande.
Nyktert kan det bara betraktas som propaganda för vår tids frälsningslära. Motsvarande verksamhet betalades också förr av skattemedel och bedrevs då i kyrkorna utan anspråk på att baseras på naturvetenskapliga fakta.
Figur 1. Ett stycke av det istäcke, som flyter på Weddell-havet, shelf-is, har lossnat, meddelar TT den 20/5
SVT intervjuar Martin Jakobsson, professor i geofysik på Stockholms universitet. Han förklarar:
I stort är vi inne i en period med varmare klimat och det påverkar isarna.
Underförstått är antagligen att vi skall känna oro för fler och större “isberg” i framtiden, sådana som höjer havens nivå. Vi skall se händelsen som “ett varningens tecken” skriver Aftonbladet.
Med måtten 170 x 25 km blir arealen 4.320 km², vilket är mer än än Gotlands, 3.184 km². År 2017 lossnade isberget “Larsen C” på c:a 6.000 km². År 1927 och 1956 lossnade flak som var fyra respektive sex gånger så stora.
Det är alltså helt naturliga processer, som vi inte har någon anledning att oroa oss för.
NASA
Figur 2. En spricka i shelf-isen som tog tio år att vidgas så att Larsen C kom loss år 2017.
Dessa “isberg” liknar inte alls berg. Det är ju tjocka istäcken som flyter på havet. De kallas “Shelf-ice” på engelska. De utgör enormt stora isvidder, släta ovanpå och kilometertjocka, så att “isflak” inte heller låter helt rätt. Det är ju inte kilometertjockt och inte milsvitt.
“Shelf” betyder ju “hylla” och somliga media har översatt “shelf-ice” till “ishylla”, vilket inte låter bättre än “isberg”. Jag fortsätter att använda beteckningen “isberg”.
Petter Wennblad refererar en rapport från Svenska Kraftnät, SVK. Den visar att “Sveriges klimatpolitiska strategi är ett korthus byggt på ett enbent bord.”
Sammantaget visar analyserna av effekttillräcklighet att Sverige blir beroende av flexibilitet i elanvändning”, skriver Svk. ”Flexibilitet i elanvändning” kan översättas till elransonering eller strömavbrott, Black-Out.
Rapporten innehåller inget nytt för dig som tittat in här de senaste åren. Energipolitiken styrs av ren galenskap.
Det sensationella är att detta nu står så tydligt i den ansvariga myndighetens rapport och dessutom refereras i en rikstidning.
Det intressanta blir att se hur andra media tar upp problemen och ännu intressantare är att se om vi har någon opposition värd namnet.
En röst med finanser bakom sig, Näringslivet, har engagerat den kunnige och modige svenskfinnen Svenolof Karlsson i en presentation av Sven Börjesson, som författat den aktuella boken : En klimathistoria.
Börjesson har varit radioreporter 1986 – 2015 och följt miljö- och klimatdebatten på nära håll. Han har deltagit i expeditioner med Greenpeace och forskarteam på många håll liksom i flera av de stora “klimatkonferenserna”.
Under många år har jag sökt kontakt på olika håll inom Näringslivets organisationer för att skapa förståelse för klimatpolitikerns grundlösa motivering och dess destruktiva verkan. Det har gällt ett par branschtidningar och framför allt Timbro. Men så många företag har “hoppat på tåget” att organisationen inte ens kunnat visa intresse för att hålla sig underrättad om fakta.
Jag ser reportaget som ett tecken på ett uppvaknande. Frågan är sedan hur långsamt det kommer att gå. . .
Figur 1. Temperaturen på Grönlands istäcke de senaste 8.000 åren
Professor Jørgen Peder Steffensen har lett ett forskarteam, som studerat borrkärnor från Grönlands kilometertjocka istäcke. De har med god noggrannhet kunnat fastställa vilken temperaturen varit då snön fallit. De senaste 400 åren varade den Lilla Istiden fram till c:a 1870, då den lägsta temperaturen noterades. För tiden mellan sju och fem tusen år sedan var temperaturen 2½ grad högre och föll därefter till ett minimum vid Romartiden och steg en hel grad fram till den Medeltida värmeperioden.
Figur 2. Professor Jørgen Peder Steffensen, Niels Bohr Institutet, säger att vi lever i en kall period
Han noterar att efter 1870 har en snabb uppvärmning skett, men påpekar att den skett från ett minimum. Det gör det mycket svårt att skilja mänsklig påverkan från den naturliga återhämtning man kan vänta sig.
Robert tipsar om en bok av Lewis Dartnell: “Origins. How the Earth shaped human history.” Den ger en trevlig beskrivning av jordens position i solsystemet och hur det påverkar klimatet. För närvarande befinner sig Jorden i en ovanligt märklig period. Under 80 – 90 % av tiden har det varit betydligt varmare än nu. Perioder med istäcken vid polerna har faktiskt varit ganska sällsynta.
Under de senaste 3 miljarder åren har det bara varit ungefär sex perioder med någon betydande mängd is på planeten. Men under 55 miljoner år har Jorden nu utstått upprepad avkylning med omväxlande varma och kalla perioder.
+ – + – + – +
Ingen fara med en uppvärmning alltså !
Detta betyder rimligen att Planeten skulle må väl av lite högre temperatur. Alarmisternas skräckmålningar av en möjlig uppvärmning framstår som ytterligt okunniga. Under varmare epoker med mera koldioxid i atmosfären har växtligheten frodats och Planeten mått bra. Lägg till att vi nu ser att en kallare period börjat.
Vi har således ingen anledning att snåla med koldioxiden !
Figur 1. NordLink för högspänd likström förbinder Norge och Tyskland
Efter en tids provkörning invigdes den idag officiellt med digitalt deltagande av såväl Angela Merkel som Erna Solberg, statsminister i Norge.
Då elmarknaderna i Norden är nära förbundna med varandra med en gemensam “börs”, NordPool, kommer kabeln att påverka elpriset även i Sverige.
Wagner
Figur 2. Kabeln innehåller tre huvudledare och flera signalkablar
(Kalle Jonsson förklarar att bilden visar en sjökabel för trefas växelström och gäller således inte NordLink.)
Kabeln arbetar med 525 kV, kilovolt, tusen volt, och har kapaciteten 1.400 MW, megawatt.
Primär entreprenör tycks Hitachi ABB PowerGrids ha varit, men jag har inte funnit någon referens som preciserar vilka leverantörer som ansvarat för vad. Tydligen har inte de som fumlat med Sydvästlänken, Alstom och General Electric, varit engagerade.
Stamledningen för naturgas löper endast längs västkusten
Från Dragör i Danmark till Helsingborg har den diametern 600 mm, sedan 500 mm och norr om Göteborg 400 mm. Arbetstrycket är c:a 20 bar i stamledningen, vilket sänks till 4 bar i lokala distributionsnät.
Ingvar Åkeson förklarar några av naturgasens praktiska egenskaper. Han bor i Klippan dit en ledning går.
+ – + – + – +
Naturgas
I det senaste numret av Nordisk Energi (NE 2 – 2021) fanns ett reportage om att Danmark satsar på naturgas – ett inhemskt bränsle – till Nordic Sugars fabrik i Nakskov, som ligger på Lolland. Det är också på Lolland som Rødbyhavn finns med sitt färjeläge för resa till Puttgarden i Tyskland. I detta skedet handlar det om samråd för att bygga en 115 km lång gasledning i ett projekt som kallas ”Green Gas Lolland-Falster”.
Nordstream 1 och 2
Tyskland satsar på Naturgasen för att försöka säkra energiförsörjningen. Nordstream 2 är under byggnad (tillfälligt stoppad) för att fördubbla kapaciteten från Nordstream 1 som redan är i drift, med Naturgas från Ryssland. Den beräknade kapaciteten för 1 + 2 motsva-rar ca 1.180 TWh/år (2 x 590). Gastrycket i ledningen är/blir 220 bar.
De nedlagda kärnkraftverken Barsebäck 1+2, Oskarshamn 1+2 samt Ringhals 1+2 i sina krafts dagar tillsammans med de kvarvarande verken Oskarshamn 3, Ringhals 3+4 samt Forsmark 1+2+3 har/hade en total kapacitet på ca 88 TWh/år vid 92 % tillgänglighet.
Sveriges el-förbrukning, d.v.s. exkl. export, var 2020 ca 134 TWh. Energin i gasen är nästan 9 gånger Sveriges el-förbrukning. Gasen ger mycket nyttig koldioxid till luften till gagn för växtligheten.
Sveriges stamnät
Det är skillnad mot Sverige där man försöker avveckla den redan befintliga naturgas-användningen i sydvästra Sverige. Ledningar finns från Trelleborg till Stenungsund i ett smalt bälte. När naturgasen introducerades skulle den, enligt de ursprungliga planerna, varit ”framme” i Stockholm 1995, men så blev det inte. Sverige är duktiga på att förstöra investeringar i infrastrukturen – vi är kanske rentav världsledande.
När CO2-fobin försvinner så börjar man förstå vilket utomordentligt rent och säkert bränsle som Naturgasen är. Fobin försvinner när allt fler har genomskådat IPPC:s bluff och deras ”vetenskapliga” redovisning.
Biogassatsningar
Vi läser allt som oftast om att man skall ta vara på avfall och omvandla det till biogas för bl.a. fordonsdrift och eldning. Biogas är ett mycket vitt begrepp och berättar egentligen inte om vad det är för gas. Skall avfall tas om hand blir det till Rötgas. Sådan kan fram-ställas genom två olika processer, men det lämnar vi därhän.
Alla bil-, buss-, lastbilsmotorer, etc. för gas är byggda för naturgas. Det finns även motorer för gasol (propan 95), men de lämnar vi därhän. För att kunna använda ”biogasen” måste den ha samma Wobbe-index-värde som naturgasen.
Wobbe-index är ett jämförelsetal. Gaser med samma indextal ger samma förbrännings- och/eller driftförhållande. Enheten har vanligtvis värdet MJ/Nm3, megajoule per kubik-meter vid normalt atmosfärstryck, (detta skall inte förväxlas med värmevärdet, som har samma beteckning). Rötgas har mycket lägre wobbe-index-värde än naturgas. Rötgas kan därför inte användas ”rakt av” utan måste ”processas”. Koldioxiden i rötgas, ca 35 %, måste bort, då den är obrännbar. Man måste även ta bort ev. svavelväte och andra föroreningar. För att få upp index-värdet tillsätts sedan gasol.
Nu när ”biogasen” är klar, med naturgasens wobbe-index-värde, fungerar den utmärkt till fordon och förbränningsanläggningar och kan släppas ut på naturgasnätet. Så de som ”tankar” vet inte om de kör på naturgas eller ”biogas”.
Naturgasens förbränningsegenskaper
Naturgas är det renaste bränslet som går att uppbringa. Det går därför också bra att ha utrustningar som möjliggör kondenserande drift med möjlighet att ta tillvara bränslets ”fulla potential” med verkningsgrader på över 100%. För naturgasen är den nästan 111 %. Det aktuella värdet beror bl.a. på förbränningens luftöverskott, atmosfärstrycket och luftens relativa fuktighet samt vad avgaserna kyls med. Egentligen är det så att natur-gasens övre (kalorimetriska) värmevärde är ca 11 % över det undre (effektiva) värmevärdet.
Av hävd räknar vi i ”västvärlden” med undre värmevärdet. Det går aldrig att erhålla de tänkta 100 %:en utan att kondenseringen ”spökar till det”, vilket framgår av nedanstående diagram. Det visar på ett ungefär möjligheterna för bränslena naturgas, gasol (propan 95) och Eo 1, eldningsolja 1.
Med en vanlig modern ”panna”, även i villastorlek, kan för:
naturgas en årsmedelverkningsgrad på ca 103 – 105 % erhållas.
Eo 1 en verkningsgrad kring 100 % erhållas.
Figur 1. Verkningsgraden för några “vanliga” bränslen
Avgörande är hur väl man kan ta tillvara värmen genom att kyla avgaserna.
Figur 2. Avgasernas renhet för naturgas och träflis med 8 % fukthalt
Den giftiga kolmonoxiden (CO) bildas även vid naturgas, men den är så liten att den ryms på 0-strecket.
Däremot blir det ingen stoftbildning vid förbränning av naturgas.
Jämfört med naturgas bildas det ungefär 100 % mer av den nyttiga koldioxiden vid all förbränning av trä, såsom flis, pellets, etc.
by 
