Isens årliga minimum brukar inträffa omkring höstdagjämningen, 22/9, men vi kan redan nu se att isen då torde vara större än något av de fem senaste åren.
Sedan 2007 har minimum svängt mellan 4 och 6 miljoner km² med undantag av 2012 , då ihållande stormar blåste samman isen i höga vallar, så att arealen minskade men volymen sannolikt var normal. Det finns således inga motiv för de ständiga påståendena att “polarisarna smälter bort”.
“Polarisarna” ständigt anförda
Alla mediakanaler tjatar om de “smältande polarisarna”, fastän det finns data för utveck-lingen dag för dag både i norr och söder. Det sker i TV, på ledarsidor samt i kolumner, reportage och insändare. Repliker, som redovisar fakta, kommer aldrig i tryck.
Här får du nu fakta. Meddela dem till din lokala redaktion, så snart de tjatar.
Figur 2. Danska Polar Portal håller koll på Grönlands istäcke
Övre panelen visar det dagliga tillskottet av nederbörd respektive avsmält massa under sommaren. Vad som förloras vid isens “kalvning” medräknas inte, eftersom det är svårt att mäta. SMB = Surface Mass Balance.
Nedre panelen visar de ackumulerade värdena från den övre panelen. Säsongen räknas från 1/9, då man startar från noll igen. GT, gigaton, motsvarar ungefär km³.
Innevarande säsong har givit en ökning med c:a 80 Gt över medelvärdet för 1981 – 2010.
Isens massa svänger upp och ner med en period om c:a 60 år. Årets resultat torde betyda att den nu befinner sig i början av en fas med ökande massa.
Det finns inga som helst tecken på att Arktis isar skulle allvarligt minska de närmaste seklerna.
+ – + – + – +
P. S.
Min avsikt är att lägga in en länk även till Polar Portal, för att du skall kunna kolla läget själv, men dess hemsida är nere för tillfället.
Den blå kurvan visar utvecklingen av kontrakt på baslast-el för 2023 sedan början av detta år.
Den röda kurvan visar marginalkostnaderna för ett kombikraftverk, även det beräknat utifrån 2023 års terminskontrakt på gas.
Man kan se att hittills under 2022 har gaskraftverken bestämt elpriserna. Sedan mitten av augusti har dock elpriserna dragit ifrån dessa producenter, de dyraste på marknaden. I en verklig ekonomisk situation skulle detta innebära att marknaden återspeglar ett överskott i efterfrågan eller ett underskott i utbudet. Utan ökad kapacitet skulle denna situation hitta ett nytt jämviktstillstånd genom en minskning av efterfrågan – industrinedläggningar, elransonering.
+ – + – + – +
Katastrofal situation
På två månader har elpriset för 2023 trefaldigats från en nivå som varit tio gånger högre än den normala så sent som 2019. Under samma tid har gaspriset fördubblats.
Från att elpriset har bestämts av marginalkostnaderna för gaskraft har det under de senaste par dagarna hoppat upp 54 % högre. Det betyder att strömmen inte ens kan räcka till dem som är bredda att betala 30 ggr vad som var normalt innan Energiewende.
Strömmen kommer att ransoneras och ändå måste många företag läggas ner.
Det verkar som om väljarna måste se detta hända, för att de skall förstå allvaret.Måste det gå lika långt i Sverige ?
Det tyska kärnkraftverket Isar i Bayern får fortsätta nästa år
Eftertankens kranka blekhet
Verkligheten tränger sig på de drömmare, som skulle skapa en bättre värld utan kärnkraft och utan utsläpp av koldioxid. De har blivit varnade hur många gånger som helst: Det är vindstilla ibland, så vindkraften producerar nästan ingenting. De har vägrat lyssna och inbillat sig att “det blåser alltid någonstans”. Men verkligheten har nu visat att det inte är sant.
I vintras stängde Tyskland tre kolkraftverk och tre kärnkraftverk samt beslöt att de tre sista kärnkraftverken skall stängas till nyår. Men “Ampelregeringen” där “De Gröna” ingår håller på att omvärdera politiken. Kolkraften ersattes med gaskraft, som ger läge utsläpp, men nu får man mycket mindre gas från Ryssland, så man börjar elda med kol igen.
Förbundskansler Olaf Scholz förklarade häromdagen att kärnkraftverket Isar får fort-sätta efter nyår, eftersom det är nödvändigt för att få tillräcklig kapacitet i Bayern. Högst sannolikt kommer nog de två andra kärnkraftverken också att drivas vidare, när det blir vinter och väljarna annars får frysa.
(Västländer förlänger livet på gamla Kärnkraftverk)
Belgien avser att förlänga tillstånden för två reaktorer från 2025 till 2036.
Tyskland diskuterar att hålla de sista tre reaktorerna i drift nästa år eller kanske ännu längre.
Frankrike planerar 6 nya reaktorer och överväger ytterligare 8.
Storbritannien stängde anläggningen Hinkley Point B för gott den 1:e augusti. Alla övriga reaktorer är avsedda att stängas 2028, men ägaren, franska EDF, överväger att söka 20 års förlängning av tillstånden. Åtta nya reaktorer planeras.
Tjeckien och Polen har framskridna planer på nya reaktorer.
I USA har 13 reaktorer stängts sedan 2013 vanligen på grund av bristande lönsamhet sedan naturgas blivit mycket billig.
I Kalifornien avses anläggningen Diablo Canyon stängas 2024, men guvernör Gavin Newsom, som driver en mycket kraftfull “klimatpolitik”, har föreslagit att den skall fortsätta driften till 2029. Den står nämligen för 8 % av elbehovet där.
I Kanada driver lokala krafter på för att 2024 stänga anläggningen i Pickering, Ontario.
Naturligtvis måste “klimatkrisen” med i framställningen. “Forskare” varnar för att många kärn-kraftverk kommer att få problem, eftersom de ligger vid kuster, där havets nivå kommer att stiga. De nämner särskilt anläggningen Turkey Point vid Floridas sydspets med den första reaktorn i världen, som konstruerats för 80 års drift. The U.S. Nuclear Regulatory Commission förlängde 2019 tillstånden för dess två reaktorer med 20 år till 60 år.
Att förlänga tillstånden för drift kan innebära betydande investeringar för att möta säker-hetskrav, om skärpts efter katastrofen i Fukushima. Men det är ändå ett mer ekonomiskt alternativ än helt nya reaktorer. Ett undantag är den konstruktion som använts i UK med block av grafit i reaktorns kärna. Där har man upptäckt sprickor, som man inte har klart för sig hur de skall hanteras.
+ – + – + – +
Kärnkraften ges nytt liv
Runt omkring oss pressar sig verkligheten på politikerna så att drömmarna om att klara sig med “sol och vind” och stänga kärnkraftverken nu omprövas. Om jag minns rätt byggs för närvarande 55 nya kärnkraftverk på många olika håll.
Skyltfönster i the Guardian Building, London. Söndagstidningen the Observer ges ut av samma förlag.
Toppintressanta avslöjanden
Från en pålitlig källa fick jag tips om avslöjande fakta beträffande förljugenheten i media. Man kan undra hur det kommer sig att de måste sökas i en artikel så långt borta som i Kambodja, khmernas rike. Den är från november 2021, men fakta gäller fortfarande. Jag översätter delar av den:
(Hur Bill Gates finansierar det medium som hävdar att det inte stöds av miljardärer)
The Guardian ber sina läsare om donationer genom att hävda att den finansieras av dem, inte av de megarika. Men i verkligheten har miljardärer pungat ut miljoner pund för att stödja Storbritanniens ledande “till-vänster-om-mitten” tidning.
Om du vill veta vad som är “Politiskt Korrekt” – i frågor från klimatförändringar till trans-rättigheter – är The Guardian tidningen att läsa. Medan dess tryckta upplaga har minskat under det senaste decenniet från 248.775 per dag till 105.134 i juli i år, är The Guardian en av de webbplatser för nyheter, som är mest besökta i världen. Problemet är att företaget fortsätter att förlora pengar. För fyra månader sedan rapporterades att Guardian Media Group, som också äger The Observer, ett närbesläktat söndagsblad, hade förlorat över 10 miljoner pund, SEK 135 miljoner, under det föregående räkenskapsåret, en förbättring av förlusten på 17 miljoner pund året innan.
The Guardian har inte en betalvägg på samma sätt som andra tidningar, men använder det som kallas “nagware”, ett tjatprogram, vilket ständigt uppmanar tittarna att prenumerera eller göra donationer. Men The Guardian har gjort ett ganska falskt påstående på sociala medier till stöd för denna strategi: “Vi är inte finansierade av miljardärer. Våra läsares stöd ger oss självständighet att ställa de mäktiga till svars – och vi har precis börjat.”
Läsarna har verkligen varit generösa. Enligt en Guardian-rapport förra året: “The Guardian har nu mer än en miljon prenumeranter och regelbundna bidragsgivare, sedan stödet från onlineläsare ökade med 43% på ett år. … När engångsbidrag räknas in har mer än 1,5 miljoner människor stöttat Guardian under det senaste året.” En miljon prenumeranter för £5,99 per månad skulle inbringa cirka £6 miljoner. Det är bra, men täcker inte ens dess förluster, för att inte tala om dess totala driftskostnader.
Men, som klimatkommentatorn Ben Pile har noterat, älskar miljardärer The Guardian och gräver mycket gärna i fickan för att stödja dess projekt. Till exempel, enligt amerikanska MintPress News, visar en grundlig genomgång av donationer från Bill & Melinda Gates Foundation att The Guardian har fått US$ 12.951.391 i stöd, c:a SEK 150 miljoner.
Faktum är att Gates och hans nu ex-fru har strött hundratals miljoner dollar över medie-landskapet, för att stödja den typ av journalistik som de godkänner. Men de är inte de enda miljardärerna som stödjer The Guardian. En snabb titt på webbplatsens filantropisektion visar att den australiensiska miljardären Judith Neilsons institut finansierar The Guardian Australia’s Pacific Project. Open Society Foundations, skapade av den ungerske miljar-dären George Soros, har stött Guardian-projekt om Amerikas miljömässiga ojämlikheter och om att förändra vården med hjälp av AI. David och Lucile Packard Foundation, som grundades av Hewlett-Packards medgrundare på 1960-talet, stödde dess arbete med havens tillstånd.
Så påståendet att The Guardian inte finansieras av miljardärer verkar ganska tveksamt. Det är sant att Guardian Media Group ägs av Scott Trust snarare än av någon egennyttig mediamagnat. Men innebörden av dess böner till läsarna att hosta upp pengar är att alla som finansieras av de superrika ägs av dem, snarare än det mer rimliga antagandet att organisationer söker finansiering, för att engagera sig i sådan specialistjournalistik som inte enkelt kan finansieras på andra sätt.
Faktum är att Guardian-skribenter har varit snabba med ad hominem follow-the-money-attacker mot andra journalister, när dessa skrivit något som inte stämmer överens med The Guardians världsbild.
I en kolumn för tidningen förra året pekade Paul Vallely ganska rimligt på de spänningar som följer av miljardärers filantropi. “Mycket elitfilantropi handlar om elitärenden. Istället för att göra världen till en bättre plats, förstärker den till stor del världen som den är. Filantropi gynnar ofta de rika – och ingen håller filantroper till svars för det.”
Världshälsoorganisationen WHO, som åstadkom en sådan röra med Covid-19, är nu kraftigt finansierad av filantroper som Gates och mediemagnaten Michael Bloomberg, vilket snedvrider dess prioriteringar. Det är ingen överraskning att miljövård är ett favoritmål för miljardärernas donationer. Det finns inget mer elitistisk projekt än att berätta för oss andra hur vi ska leva våra liv. Som de kändisar visade, när de flög in och ut från Glasgow till COP26 med privatplan, älskar de rika att kräva åtgärder mot klimatförändringar från oss andra, samtidigt som de oavbrutet fortsätter att leva sina förgyllda liv.
Både pressen och den allmänna politiken är alltför ofta snedvriden av de megarikas intressen. Medier, journalister, konstföreningar och välgörenhetsorganisationer har länge varit tvungna att fatta pragmatiska beslut om finansiering, för att kunna utföra sitt arbete. Det är upp till resten av oss att bestämma oss för vad vi ser och läser. Det som upprör är The Guardians heligare-än-du-attityd och dess vilseledande säljargument till läsarna. Ännu värre är det faktum att Storbritanniens mest PK-rätta tidning när det kommer till klimat-förändringar, har överlevt tack vare bilaffärer. De enorma förlusterna för Guardian Media Group har uppvägts av försäljningen 2014 av dess andel i webbplatsen “Auto Trader” för begagnade bilar, vilket inbringade “mellan £600 miljoner och £700 miljoner”.
Kanske behöver The Guardian bespara oss förmaningarna och lära sig den berömda läxan från Nya testamentet: “Huru kommer det sig, att du ser grandet i din broders öga, men icke bliver varse bjälken i ditt eget öga?”
Vulkanutbrottet i havet utanför önationen Tonga den 15 januari i år har fångats på satellitbilden av NASA. Nu menar forskarna att bilderna visar hur 146 miljoner ton vatten – tillräckligt för att fylla 58 tusen olympiska simbassänger – bli uppskjutna i luften.
– Vi har aldrig sett något liknande, säger Luis Millan, atmosfärforskare på NASA.
Enlig studien kan vattenångan finnas kvar i stratosfären i flera år och göra att jorden tillfälligt blir varmare.
Vulkanutbrottet utanför Tonga var det största sedan år 1883 och gav upphov till en tsunami som dödade tre personer och på olika sätt påverkade fyra femtedelar av Tongas befolkning.
+ – + – + – +
Luktar “Fake News”
Jag blir automatiskt misstänksam, när en rapport försöker popularisera framställningen med stora siffror och spekulationer om framtiden.
Här drar man till med 146 miljoner ton vatten motsvarande 58.000 simbassänger. Jag ber någon att i kommentarerna räkna ut hur många procent det skulle utgöra av hela atmo-sfärens innehåll av vattenånga. Jorden är så stor, så stor. . .
Vidare tror man att vattenångan fungerar som växthusgas, vilket torde vara anställnings-villkor i vissa delar av NASA. Det är obevisat och jag tror inte alls på det. Men så kan man få ihop lite skrämsel med en “tillfällig” uppvärmning av planeten. Fast den bevisade verkan av vulkanens utsläpp av svavel är en avkylning, men det nämner inte SVT.
Priset på holländsk naturgas EUR/MWh från oktober 2019 till augusti 2022
Jag antar att priset indikerar prisnivån i hela Europa. Siffran nederst på Y-axeln är 2.375. Den närmast under den röda markeringen är 185.000. Skalan är logaritmisk.
I juli 2020 var priset c:a 5.000 EUR/MWh, omedelbart innan den 22/2 2022 90.000 EUR/MWh och 269.050 EUR/MWh vid den senaste noteringen.
Den blå linjen visar den 22 februari 2022 omedelbart innan invasionen av Ukraina. Priserna på gas och el är kommunicerande kärl, så att gaspriserna har drivit upp elpriserna långt innan kriget i Ukraina.
Det är således helt fel att kalla dagens höga elpriser “Putin-priser”. Närmast oanständigt !
Kärnkraftverket Barsebäck, som stängts av och håller på att demonteras.
Snart skall byggnaderna jämnas med marken. . .
Problemen i el-område SE4 började, när Barsebäck avvecklades innan motsvarande kapa-citet av planerbar el byggts och tagits i drift.
+ – + – + – +
Den svenska el-politiken missgynnar boende och företag i el-område SE4. Med extre-ma kostnadsökningar och förvarnande om kommande intermittenta el-avbrott i närtid.
Sverige är sedan 2011 uppdelat i 4 el-områden. Förhållandena såg då helt annorlunda ut än i dag. Sedan dess har S-regeringen med MP + C i förtid lagt ned 4 väl fungerande kärn-kraftsreaktorer. De har satsat på opålitlig vindkraft som bara fungerar när det blåser tillräckligt och som inte bryr sig om hur förbrukningen ser ut.
Vindkraftens tillgängliga energi var, enl. SCB-statistik, under juni 2022 endast 19,9% av installerad – det blåste för litet.
Tidigare S-regering har också lagt ned Barsebäck 1 + 2. Totalt har S ansvarat för borttagande av 4.076 MW från det sydsvenska el-nätet.
SE4 tillhör inte Sverige som el-område. Det tillhör ett fiktivt EU-område med Tyskland, Danmark 2 (Själland och Bornholm), Polen och Litauen. SE4 får därför automatisk del av brister och priser från dessa länders el-försörjning.
SE4 är sammankopplat via kablar till dessa länder med en total överföringseffekt på 3.275 MW, varav 70% måste exporteras vid behov, d.v.s. 2.292 MW. Det motsvarar nästan effekten från 4 reaktorer av nedlagda Barsebäcks storlek. Effekten måste sändas vidare även om det innebär el-underskott i SE4-området med påföljande intermittent nedsläckning av elen. Allt enligt gällande EU avtal. För att spä på el-eländet har staten och SVK (Svenska Kraftnät) långt gångna planer på en ny kabel (Hansa PowerBridge) till Tyskland på 700 MW. De vill alltså öka det nuvarande underskottet med 490 MW. Det hade varit bättre om de lagt resur-serna på att säkra el-överföring från Norrland till SE4.
Avtalet med EU kan omförhandlas eller tas bort. Det finns inget hinder för detta då el-marknaden är en ”delad befogenhet” enligt Lissabonfördragets beslutsordning. Sverige kan och bör omgående begära omförhandling. EU lär knappast göra det.
S-regeringen har nu i 11:e timmen upptäckt att även invånarna i SE4 har rösträtt i valet. Varför de i all hast föreslagit att de av staten och SVK senast bortrövade ca 60 miljarder SEK skall återföras till el-kunderna. Det lättar tillfälligt i plånboken, men löser inte de grundläggande problemen.
Tittar man i deras ”framtidsutsikter” står det fortfarande att de vill lägga ned kärnkraften och satsa på den opålitliga vindkraften.
Sverige behöver en regering som ser till behoven hos den svenska befolkningen och företagen.
Figur 1. Människan är mycket liten jämfört med Klotet
Det gäller även “Klimatet”. IPCC har konstaterat att det är mycket omfattande och mycket komplicerat samt alltför ofullständigt utforskat, för att de skall kunna beräkna dess utveckling i framtiden. Därför arbetar dess forskare med “klimatmodeller” byggda på datorsimuleringar av klimatet enligt besked från SMHI:s generaldirektör, se posten “Svar från SMHI” avseende fråga 2. SMHI är ju “delägare” av IPCC, varför svaret kan anses komma därifrån.
Notera att studierna av dessa modeller anges “entydigt” visa att människans utsläpp driver en global uppvärmning. Det är alltså dessa klimatmodeller som är grunden för IPCC:s förutsägelser och larm.
Detta avslöjar en alldeles häpnadsväckande brist på logik. Man vet för lite om klimatet för att kunna beräkna dess utveckling. Men, för att göra datorsimuleringar behöver man samma faktorer och parametrar som man behöver för att räkna på det verkliga klimatet.
Figur 2. Den principiella uppbyggnaden av datorsimuleringar för att skapa klimatmodeller
Den mycket erfarne professor Gösta Walin ser arbetet med klimatmodeller “mest som storhetsvansinne”.
Figur 3. Data för simuleringarnas startpunkt är grovt felaktiga
Det är olika väder i alla hörn av Skåne, men simuleringarna kan bara räkna med EN temperatur, EN vindriktning, EN vindhastighet, etc. Simuleringarna kan bara bli grovt felaktiga från början.
Figur 4. Här visas 20 processer som är ofullständigt kända, varför deras data måste “antas” d.v.s. gissas
Enligt John von Neumann, “fadern” för simuleringarnas matematik, blir simuleringarnas resultat lika bra som EN gissning, ifall man måste gissa fler än TRE parametrar. För klimatet krävs säkert fler än 30 antagna, d.v.s. gissade parametrar.
Det finns inga som helst möjligheter att IPCC:s “klimatmodeller” kan visa något av värde för framtida klimat. Lägg till att IPCC:s egen Work Group I år 2001 slog fast:
Under 20 år har IPCC ändå medverkat till att flera miljarder dollar lagts ner på simuleringar. Den senaste rapporten AR6 baseras också på simuleringar, då utförda som ett cirkelbevis. Det kan bara ses som idioti eller systematiskt bluffande.
Figur 5. Haven har mer än 99 % av den kapacitet att hålla värme, som finns ovan jordskorpan
I det korta perspektivet, 30 – 60 år för en klimatförändring, kan man räkna med att de översta hundra meterna deltar. Då blir havet 20 – 30 ggr viktigare än luften i atmosfären.
Det tar storleksordningen tusen år för alla strömmar att fullborda ett varv. Haven verkar således mycket stabiliserande på klimatförändringarna, vilket betyder att inga “tipping points” är fysiskt möjliga. Den som skräms med sådana avslöjar bara sin egen ignorans.
Figur 6. Solens massa är 99,86 % av hela solsystemets massa
Alla planeterna har således 1,4 promille av massan. Jordens massa är 3,14 miljondelar av Solens massa. Praktiskt taget all energi på Jorden kommer från Solen. Det är uppenbart att våra klimatförändringar främst beror på Solens varierande aktivitet och Jordens läge i förhållande till Solen.
IPCC har räknat på det minst viktiga problemet
Klimatet påverkas således av följande processer:
Förändringar i atmosfären,
Förändringar i haven, 20 – 30 ggr viktigare
Förändringar i Solen och Solsystemet, många gånger viktigare igen.
IPCC har således räknat på det minst viktiga av de tre avgörande systemen.
Figur 7. IPCC har konsekvent negligerat NASA:s bok 1978 om Solens verkan på klimatet
Det torde vara ett avgörande bevis på IPCC:s bristande kompetens eller hederlighet.
Figur 1. Citat från den mycket omtalade boken “1984” av George Orwell
(Ser du inte att hela syftet med Newspeak är att begränsa området för tänkande ? I slut-ändan kommer vi att göra tankebrott bokstavligen omöjligt, eftersom det inte finns några ord att uttrycka det i.)
Utmärkande är att ordens betydelse förvrids till sin motsats: “slaveri är frihet, lögn är sanning”.
Vi finner att detta praktiseras metodiskt inom Public Service: Sveriges Radio, SVT och GRN, Granskningsnämnden. De är alla skapade för att garantera medborgarna, väljarna, “allsidiga” nyheter som förmedlas “opartiskt” med rätt att yttra sig även för “andra sidan”. De bryter alla mot dessa krav i sändningstillstånden samtidigt som de skenheligt hävdar att de tillgodoser kraven till punkt och pricka.
Allvarligast är att GRN bryter mot sitt uppdrag, eftersom dess uppgift är att kräva rättel-ser av programbolagen. Men istället godkänner GRN brotten mot sändningstillstånden. När det gäller faktafel om klimatet, avvisas anmälningar om sådana fel rutinmässigt med följande motivering:
Figur 2. GRN:s rutinmässiga motivering för att avslå begäran om rättelser avseende klimatfakta
Här visar man oförståelse för sitt uppdrag på flera sätt:
Programbolagen skall inte påverkas av “brett stöd”. De skall tillhandahålla “allsidiga” nyheter oberoende dessas stöd bland allmänheten.
De skall vara fullständigt oberoende av politiska värderingar. Det är just sådana de skall kunna kritisera.
Att utgå från EN ENDA GRUNDSYN är så långt från allsidighet och opartiskhet som man kan tänka sig. Alldeles särskilt som denna “grundsyn” inte finns definierad någonstans. Det blir veritabelt “NewSpeak” med rent godtycke, alltså motsatsen till uppgiften för “Public Service”.
Detta gör sig GRN skyldig till, trots att dess ordförande alltid är en högt uppsatt jurist:
Figur 3. Henrik Jermsten var 2016 ordförande i Granskningsnämnden för radio och tv, samt domare i Högsta förvaltningsdomstolen.
Han förklarade att GRN inte “kollar fakta”, vilket inte heller är dess uppgift. Men den skall se till att parter, som har andra uppgifter om fakta får komma till tals på rimliga villkor. Den “andra sidan” skall ges lika mycket tid som uppgiftslämnarna i respektive program.
Detta sker inte, vilket gör PS till sådana propagandakanaler som anstår en fascistisk regim.