En LNG-terminal på en pråm kom till Eemshaven 4 september
Den beräknades vara ansluten till ledningsnätet för gas och i full drift vid månadens mitt.
LNG, Liquid Natural Gas, flytande naturgas, mest metan, transporteras vid – 162º C och måste således förgasas innan den kan matas ut i ledningsnätet. Det kräver stora mängder värme, som vanligen erhålls genom förbränning av en liten del av lasten. Pråmen måste ha pumpar som klarar den låga temperaturen och värmeväxlare med tillräcklig kapacitet.
I kontakt med luftens syre är metan ytterst brandfarligt eller explosivt. Terminalen måste ha kvalificerad säkerhetsutrustning för hanteringen, bl.a. för att fylla tankar och ledningar med inert gas när de töms på metan.
Eemshaven (stavas med två “e” på holländska) ligger längst uppe i norr vid floden Ems, som där är gräns till Tyskland med staden Emden i närheten.
Förutseende investering
Jag gissar att projektering, bygge och utrustning av en sådan pråm kan ta 3 à 5 år. För en terminal på land kan tiden kanske vara 5 à 10 år med hänsyn till handläggningstiden på alla berörda myndigheter.
Man behöver kanske inte ha varit synsk för att för tre år sedan ha förstått att Europa skulle behöva importera mycket mer LNG. Angela Merkel i Tyskland hade drivit igenom ett program för att avveckla all kärnkraft. “De Gröna” hade vuxit sig starka och krävt avveckling av kolkraften med sol- och vindkraft som ersättning. De senares otillräcklighet har varit en självklarhet för vakna medborgare inklusive investerare. Och Putin hade visat att han kunde använda den ryska gasen för politiska syften.
Det känns betryggande att det finns folk, som vågar satsa sina egna pengar på att lösa problem skapade av verklighetsfrämmande politiker.
+ – + – + – +
by 
Båda fartygen som syns på bilden är sk FSRUs (Floating Storage and Regasification Units). Fartyget till höger, Golar Igloo, är en LNGC (Liquified Natural Gas Carrier) som har tilläggsutrustats för att fungera för lagring och återförgasning. Golar Igloo kan lasta ca 170 000 m3 flytande metan. Det finns ett femtiotal FSRUs och flera under byggnad. En existerande LNGC kan på relativt kort tid (ca ett år tror jag) konverteras till FSRU. Fartyget till vänster är en pråm som är avsedd endast för lagring och förgasning.
Jag tror att man brukar använda havsvatten för förgasning och temperering av metanet.
-162 grader behöver värmas-låter som om det räcker med att använda omgivningens luft/vatten.
I April I år presenterade ett bolag ”LNG storage for maritime transport and generation of energy and green hydrogen” i Santa Cruz på Teneriffa. Man hoppas att en anläggning skall finnas på plats om tre år. Naturgasen skall användas till fartyg som trafikerar öarna, men också för att generera elektricitet.
Man skall kunna lagra 50.000 m3 GNL för fartygen och kunna generera 70 MW elektrisk energi.
Företaget heter Totisa Eneria SLU.
https://www.dropbox.com/s/37l4ohegonknrrp/SC.png?dl=0
”Underskatta aldrig hur dumma regeringar kan vara”
– Helmut Schmidt
Har kanske missuppfattat något och rätta mig gärna då.
Om jag har förstått saken rätt, när ett fartyg anländer så är lasten i flytande form och när den sedan lossas och sparas på land så är det i gasform (gasklockor). Att det måste vara i gasform ut till konsumenter förstår jag, men hur är det lagringen. Måste den vara i gasform?
Vore det inte bättre att ha gasen i flytande form och tanka av den gas som naturligt förekommer i tanken och enbart komplettera med vätska om förbrukningen är högre än vad gasen kan ge. Avgasningen bör också göra så att resten av vätskan hålls kall och behöver därmed liten eller till och med ingen extra kylning för att hållas i vätskefas.
Om det är för brand/explosionsrisken så förlägg dessa tankar på en ö eller näs om möjligt.
Låter mycket positivt. Hur många är under byggnation och vet någon hur mycket en sådan anläggning motsvarar på kontinuerlig basis jmf alla pipe-line flöden via Ukraina och NS1? Dvs med LNG-båtar kö för lossning?