Samarbete skall råda bot på effektbristen i Uppsala

Foto: Andrew Friberg, Wikipedia

Facktidskriften “Nordisk Energi”, NE, har i sitt nummer 3 flera artiklar om de problem som kan förutses för elsystemet. Sidan 31 har rubriken under bilden ovan. Ingressen lyder:

Länsstyrelsen i Uppsala län, Uppsala kommun och Region Uppsala samarbetar med Energimyndigheten för att råda bot på utmaningarna med effektbristen i regionen.

(Med kursiv text markerar jag citat från artikeln.)

Uppsalaregionen står inför en stor utmaning. 33.000 nya bostäder skall byggas i Uppsala kommun, och fler kommuner i länet har liknande ambitioner. (Jag undrar: Varifrån skall alla människorna komma ? Det måste ju bli 50 à 100 tusen nya medborgare ! Varifrån kommer pengarna till byggandet ?)

Genom att utveckla vårt sätt att arbeta, både tekniskt men framför allt samarbets- och kunskapsmässigt kan vi nyttja elnätets kapacitet så effektivt som möjligt, säger Lennart Nordvarg, chef för miljöavdelningen på Länsstyrelsen i Uppsala län.

Samarbetet med Energimyndigheten sker i form av en strateginod inom ramen för sektorsstrategier för energieffektivisering. . .

Energimyndigheten vill bidra med nätverk, kompetens och kontakter, men också genom att lyfta initiativen så att andra i samma situation kan ta efter. . . säger Dag Lundblad som är Energimyndighetens projektledare för sektorsstrategin för Resurseffektiv bebyggelse.

Laura Hartman, hållbarhetschef i Uppsala kommun: För att Uppsala skall bli klimatpositivt till 2050 och transformera sitt lokala energisystem till att vara hållbart krävs engagemang, vilja och åtgärder på lokal, regional och nationell nivå. Vår samverkan med Energimyndigheten och de andra strateginoderna är ett viktigt steg för att få den samsyn, resurser och kunskapsutbyte som krävs för omställningen.

Praktisk planekonomi

Som jag förstår det skall byråkraterna prata mer med varandra för utbyte av kontakter, kunskap och kompetens, samt för samarbete, samsyn och fördelning av resurser. Det låter ungefär som den planekonomi jag såg på nära håll under resor i Östeuropa på 70- och 80-talen. Den planekonomi som gjorde att systemet kollapsade.

En konkret åtgärd

Artikeln ger ett enda exempel på en konkret åtgärd: Uppsalahem kan vid behov stoppa vissa värmepumpar. Det får förstås vara kortvarigt, för att hyresgästerna inte skall börja frysa. Det kan förmodligen inte heller ske när det är som allra kallast. Värmepumparna torde vara så dimensionerade att de då måste gå fullt ut. Samtidigt som det är mest angeläget att kunna stoppa dem. . .

Glosförhör på miljölingot

Under min aktiva tid i näringslivet blev jag ibland utsatt för konsulter, som skulle föreslå organisationsförändringar. De hade ett eget språk med många abstrakta betydelser. Här kan jag rekommendera inlärning av viktiga glosor i miljöpolitiken:

• Hållbart, det verkar kunna betyda lite av varje.
• Klimatpositivt, sånt som gillas av MP.
• Strateginod, det är kanske stället där byråkraterna bestämmer planen.
• Sektorsstrategi, planen för en del av omvärlden.
• Innovationer, det som skall lösa alla problem i framtiden.
• Resurseffektiv energianvändning, när ekonomin inte är bra nog.
• Resurseffektiv bebyggelse, det betyder nog inte riktigt “lönsamma investeringar”.

NE har all heder av att inviga oss i detta “nyspråk”.

Tråkiga ingenjörer hade aldrig “effektbrist”

Jag tror inte någon på Uppsala kommun eller länsstyrelsen behövde bekymra sig om effektbrist på den tiden då tråkiga ingenjörer skötte både produktion och distribution av elen. Hur kan det komma sig att de har sådana bekymmer nu för tiden ? Kan det bero på att vi fått en Energimyndighet, som behöver något att göra ?

Energimyndighetens existensberättigande

Såvitt jag förstår har Energimyndigheten inte något att “sköta om”, t.ex. produktion eller distribution av el. Då betraktar jag den inte som en “riktig” myndighet. Dess uppgifter är att propagera för en energipolitik, som bygger på en hypotes, gissning, om koldioxidens dominerande verkan på klimatet, något som är flerfaldigt tillbakavisat. Jag har inte sett exempel på att den skulle besitta unikt kunnande eller särskild kompetens.

Det är uppgifter som jag anser är grundlagsvidriga. Om vi hade en grundlag värd namnet.

Jag ser allt detta “samarbete” som en strävan att skapa uppgifter, en massa sammanträden, för att motivera dess existens.

+ – + – + – +

by

Drax kolkraftverk i Yorkshire, ett av de största i Europa, blir ombyggt till gaskraft med Bamsekapaciteten 3,6 GW

I bakgrunden ses floden Ouse.

Storbritannien har en Climate Change Act av år 2008 för att minska utsläppen. Några mi-nistrar förklarar att de vill nå “net zero” utsläpp till år 2050. Självklart har regeringens godkännande av projektet mött motstånd och därför inte vunnit laga kraft förrän Högsta Domstolen nu förklarat regeringens beslut legalt.

UK har byggt mycket sol- och vindkraft. Corona-krisen har demonstrerat problemen med slumpkraft. Elbehovet sjönk så mycket att den “förnybara” elen tog det mesta av marknaden. Det ledde dels till problem med stabiliteten i nätet och dels till problem för den “pålitliga” elen att hinna parera de våldsamma svängningarna i slumpkraftens effekt.

Detta har inte påverkat regeringens beslut, som togs innan Corona. Men det kan möjligen ha fått domarna i Högsta domstolen att inse de reella riskerna för Black-Out.

Dessa har dock regeringen insett och förstått att man kan inte bli omvald ifall “lyset slocknat” liksom de gjort i Tyskland. Det MÅSTE finnas tillräcklig pålitlig kraft. I UK väljer man då att elda med gas från Nordsjön. Jämfört med kol ger det en minskning av utsläppen.

Utrustning

Anläggningen får två Closed Circuit Gas Turbines, CCGT, vilket är samma princip som CCPP i posten “Efter kärnkraften: Gaskraft”. Dock kan man även köra gasturbinen med “öppen” krets, vilket gör mycket snabb effektreglering möjlig till en merkostnad i form av lägre verk-ningsgrad.

Det lär bli den största anläggningen för gaskraft i Europa.

+ – + – + – +

by

Enercons vindkraftverk har en egen konstruktion utan växellåda vilken därför blir “tjock”.

Kollapsen av den tyska marknaden har försatt företaget på obestånd. De annonserar en minskning av arbetsstyrkan med 3.000 anställda. Det har redan fått följder för tillverkningen av torndelar i Landskrona.

Likviditetskrisen har man löst genom att Credit Suisse Energy köper 85 % av projektet norra Markbygden II för €200 miljoner, c:a 2,2 miljarder kronor. Det gäller 63 vindkraftverk av typ E-138 EP3 med rotordiametern 138,5 meter och märkeffekten 3,5 MW, d.v.s. totalt 220,5 MW. De förväntas producera 657 GWh per år.

Vindkraftverkens rotorer med långa vingar måste rotera långsamt, storleksordningen 20 varv per minut, rpm. De flesta tillverkare kopplar då rotorn till en växellåda, som varvar upp till kanske 900 rpm. Det kräver många högt belastade kugghjul. Då kan en generator med vanliga dimensioner kopplas till.

Växellådan är ofta den komponent som kräver underhåll och begränsar livslängden. Enercon har därför utvecklat en konstruktion utan växellåda. Den har en generator med ett mycket stort antal poler för att klara det låga varvtalet. Generatorn får då en stor diameter.

Sedan kan man undra om de lyckas få betalt för denna exklusivitet. De flesta kunderna märker ingen skillnad mot konkurrenterna förrän dessas växellådor pajar efter 15 – 20 år. Då har många av de ansvariga både hos tillverkare och kunder hunnit gå i pension. . .

+ – + – + – +

by

Antalet orkaner/cykloner som nått 64 knop = 118 km/tim = 33 m/sekund, övre kurvan, respektive 96 knop = 50 m/s, nedre kurvan.

Dr. Ryan Maue följer utvecklingen av stormar och orkaner från satellitdata och publicerar lättförståeliga grafer. Ovanstående uppdaterades 2020-05-19 och är således helt färsk. Här ser vi med ögonmått att den övergripande trenden är svagt avtagande.

En seriös journalist studerar naturligtvis dessa fakta innan han skriver någonting om förekomsten av orkaner/cykloner. (“Orkaner” är de som förekommer på Atlanten. “Cykloner” är en generell beteckning och “Tyfoner” används omkring Japan.)

+ – + – + – +

Fler orkaner i kallare klimat

SvD:s klimatreporter Peter Alestig varnade den 5/6 för att varmare klimat skulle ge fler och värre orkaner. Han hänvisar till prognoser framräknade i datorer.

Men datormodeller är inte verkligheten utan bara hjälpmedel för att räkna på faktiskt registrerade väder- och klimatdata. Så gör meteorologer sina prognoser. Men prognoser är inte faktiskt väder utan bara – prognoser.

Faktiskt gäller att vindar skapas av temperaturskillnader. Varm luft stiger och släpper in kallare luft från sidorna. Sådana rörliga luftmassor är just vindar.

Ju större skillnaden är i temperatur mellan luftmassorna, desto mer och kraftigare vind blir det. Just det räknar meteorologer också in i sina prognoser.

Varmast på Jorden är det runt ekvatorn, som får mest solvärme. Kallast är det vid polerna, som får minst. I tropikerna runt ekvatorn är det alltid varmt. Växlingar uppträder närmare polerna.

Uppvärmning närmare polerna ger mindre skillnad mot ekvatorn och tropikerna. Det ger alltså färre och svagare vindar, inte fler och starkare.

De facto har Jorden globalt värmts runt två grader sedan Lilla Istidens kallaste period för ca 300 år sedan – på våra breddgrader flera grader.

Under Lilla Istiden rådde periodvis missväxt, nöd och svält främst på norra halvklotet, där 90 procent av mänskligheten bor. Värst var kanske 1697/98. Då dog 100.000 människor i Sverige och 80.000 i Finland av svält.

Sedan dess har välkommen uppvärmning (återhämtning) gynnat växtlighet och gröda. Sedan 1930 har världens skördar ökat mer än fem gånger. Fler har fått det bättre. Färre lider nöd och svält.

Alestig redovisar flera stormar och orkaner i år. Han pekar på prognoser av den amerikanske klimatforskaren Michael Mann och amerikanska väderbyrån NOAA.

Samme Mann suddade ut högmedeltidens värme och Lilla Istidens kyla för att få en helt jämn temperaturkurva fram till påstått stark uppvärmning på senare tid.

Om det nu till äventyrs blir fler och starkare stormar, tyder det snarare på kallare än varmare väder med större temperaturskillnader.

Solens magnetiska aktivitet är nu lika låg som under Lilla Istiden. Mer kosmisk strålning i atmosfären ger fler moln och mer kylande nederbörd.

Men det skrev Peter Alestig inget om.

Tege Tornvall

+ – + – + – +

Michael Mann är solitt ökänd i klimatdebatten

Han blev känd då han presenterade en graf, som visade att den globala temperaturen varit konstant i tusen år för att snabbt stiga de senaste hundra åren: Hockeyklubban. Den gjorde sensation, eftersom man tidigare räknat Medeltiden som en varmare period än nu och Lilla Istiden som en kallare period.

Det visade sig snart att kurvan vilade på fusk med data, vilket erkändes av medhjälparen Keith Briffa, och på okunnig, eller kanske smart, statistisk behandling av data, som gav nästan samma resultat, vilka data som än matades in.

Inom vetenskapen är det en självklarhet att varje forskare ställer sina rådata och de metoder som används vid deras bearbetning till förfogande för andra att kritisera eller komplettera. Det är helt enkelt en förutsättning för vetenskapliga framsteg. Men Mann vägrade. Dock blev data kända via en tidskrift.

Då kunde Manns fusk och schabbel avslöjas. Varpå han kontrade med beskyllningar och stämning av granskarna. Efter processande i närmare ett decennium, har han blivit dömd att betala motparternas kostnader.

Michael Mann har blivit avslöjad som:

• ohederlig, fuskat med data,
• okunnig, inte kunnat göra statistiska beräkningar,
• oanständig, strött omkring sig beskyllningar mot andra,
• oseriös, inte utvärderat de data som fanns om Medeltiden.

Att en sådan karaktär fortfarande underhålls på en position i ett universitet är synnerligen besvärande för “vetenskapens” trovärdighet.

Ännu allvarligare är att han omfattas med beundran och lönsamma hedersuppdrag i form av resor och föredrag runt om i världen. Han var nyligen i Australien och gjorde dramatiska, okunniga, uttalanden om bränderna där.

Trovärdigheten förlorar även den journalist, som anför Mann som vittne och väljer att sprida hans fabler istället för att själv söka lätt tillgängliga fakta.

+ – + – + – +

by

Lyckeby Starch i Kristianstad fick 2,7 miljoner kronor för att byta från “fossil” gasol till “förnybar” bioolja

Från tidningen “Bioenergi” och Naturvårdsverkets nätsida har vi tagit några uppgifter om satsingarna på att minska utsläppen.

Under första kvartalet har totalt 142 projekt beviljats 609 miljoner kronor. Inom kategorin “energikonvertering” anslogs 100 miljoner till 77 projekt. Här några exempel:

• 159 mio till Northvolt för återvinnig av litiumjonbatterier.
• 154 mio till Scandinavian Biogas Södertörn för utökad produktion och distribution.
• 51 mio till Adven för omvandling av flygaska till icke-farligt avfall och användbara salter.
• 49 mio till Holmen Paper i Östergötland för bättre vattenrening.
• 38,5 mio till Falköpings kommun för en ny bangård.
• 27,9 mio till Södra Skogsägarna för en omlastningsterminal i V:a Götaland.
• 16 mio till SCA Skogs skogsplantskola i Timrå för konvertering av uppvärmningen från olja till pellets.

Naturvårdsverkets redovisning är mycket omfattande. Där ägnas transportsektorn stort utrymme. Sedan 2015 har man beviljat 409 mio till 2.061 projekt med 28.664 laddstationer för elbilar. Tankstationer för biogas har fått det mesta av 1.068 mio. Konvertering av 68 fordon till biogas har fått 121 mio.

+ – + – + – +

by

Kolkraftverket “Datteln 4” på 1.050 MW togs i drift 30/5

Kraftverket ligger intill en av Tysklands många kanaler i staden Datteln strax norr om Ruhr-området. Det har uppförts av elbolaget Uniper, som ägs av finska Fortum.

Anläggningen förväntas bli den sista för kol i Tyskland och motiveras av att fyra äldre kraftverk med lägre miljöstandard läggs ner.

Regeringen: Alla 84 kolkraftverk läggs ner innan 2038

Under detta året står minst åtta kolkraftverk på tur att läggas ner. För hela programmet förutser man kompensation till företag och anställda i storleksordningen €40 miljarder, SEK 440 miljarder.

Enligt planerna skall alla kärnkraftverk vara avvecklade 2022. När Fukushima inträffade 2011 fanns 17 reaktorer. Nu finns 7 fortfarande i drift.

Men runt om i landet börjar man inse att vind- och solel inte kan ersätta den pålitliga kraft man har. Hela energimarknaden befinner sig i kaos, som visas varje månad med negativa elpriser för de pålitliga producenterna, som man inte klarar sig utan, och helt anstötligt höga, garanterade priser till producenterna av vind- och solel, som marknaden klarar sig utmärkt utan.

Energiewende ist kaputt

Det är konklusionen många redan dragit. Insikten håller sakta på att tränga uppåt i det politiska systemet. Väljarna börjar ifrågasätta de höga elpriserna de måste betala. När de pålitliga producenterna måste betala för att bli av med överskott av ström, som de nyckfulla producenterna plötsligt matar in på nätet, måste de få mycket betalt, när det inte blåser. Eller lägga ner.

Energiewende måste skrotas.

Inte synsk

Jag är inte synsk, men vågar ändå påstå att Tyskland kommer att bygga fler kolkraftverk innan seklet är slut. Och staten får nog betala mer än €40 miljarder i kompensation till de 250.000 anställda i sektorn “förnybar energi”. C:a 40.000 är anställda med kolbrytning och drift av kolkraftverk.

(Vad kostar det sedan att riva och destruera alla möllorna ? ?)

+ – + – + – +

by

I bilen är man skyddad med ett säkerhetsavstånd till andra

Som 80-plussare åker jag inte buss nu, fast det är gratis stora delar av dagen i Helsingborg. Med bilen besöker vi affärer, som håller med service utomhus. Vi mejlar en lista på maten vi behöver och på gödning till trädgården, etc. Sen hämtar vi utomhus. Bilen fungerar som förlängning av vår karantän.

Men ibland går det inte. Märkesverkstaden lockar med förmånspris på service av bilen, vilket är förståeligt. Coronan har naturligtvis gjort att många skjutit upp sådant, så att verkstaden har folk utan jobb. Då är det ju värt en del att få in en bil för service.

Jag kan köra dit bilen. Vanligen tar jag bussen hem på morgonen och bussen dit på efter-middagen för att hämta bilen. Men nu vill jag inte åka buss. Och cyklar gör jag inte längre. Så jag frågade om de har en lånebil. En sådan kunde jag förstås betala för. Det står ju säkert hundra bilar runt omkring deras lokaler, varav många väntar på att bli sålda.

Men det gick inte. Så jag bookade inte den extra förmånliga servicen. Och efter 14 dar kom en ny påminnelse om att det är dags för service. . .

Jag hittar kanske en mer kundorienterad verkstad, som klarar ett sådant rutinjobb.

+ – + – + – +

Karantän på hjul: våra bilar!

Under rådande Corona-tider uppmanas vi att stanna hemma och undvika kontakter. Vi får visserligen resa men bör undvika att komma nära andra människor, särskilt okända.

Samtidigt vill Miljöpartiet och andra miljö- och klimativrare att vi skall låta våra bilar stå och åka mer kollektivt: buss, tåg, spårvagn, T-bana.

Dock ej flyga, som visserligen är kollektivt men också FULT, eftersom flyg liksom nästan alla bilar drivs med bränslen baserade på olja ur berget (petroleum).

Men kollektivt utsätter vi oss för just den smittrisk som vi under Corona-krisen måste undvika. Om vi inte går eller cyklar, återstår därför bara ett transportmedel: bilen.

Bilen tar oss från en smittsäker plats till en annan, avskiljda från yttre smittkällor. Vi kan ta med den last vi behöver. Vi är skyddade mot väder och vind. I Corona-tider är därför bilen vårt smittsäkraste transportmedel när vi inte kan gå eller cykla.

Bilen är rullande karantän på hjul. Oslagbar!

Tege Tornvall

+ – + – + – +

by

Figur 1. Klipp från SVT:s nätsida.

Den goda idén

Idén bakom “Public Service”, PS, d.v.s. Sveriges Radio, SVT och Utbildningsradion UR, är förstås utmärkt. Ett oberoende samhällsorgan skulle tillförsäkra väljarna allsidig och opartisk information fri från politiska och andra särintressen. Att så verkligen skulle bli fallet, skulle bevakas av Granskningsnämnden, GRN. Därför gjordes den ännu mer oberoende: GRN är sista instans för klagomål på PS. Dess ledamöter har längre tid för sina mandat än riksdagens ledamöter, 5 år, för att markera deras oberoende.

Dagens praxis

Men i praktiken har verksamheten blivit ett stor misslyckande på grund av tillämpad praxis:

• Riksdagens partier föreslår ledamöterna, vilka utses av regeringen. Då faller valet lätt på gamla “kompisar”. Politik handlar ju om att skaffa sig “vänner”. Jag föreställer mig att det endera blir någon som inte längre är populär i partiet, eller någon som behöver försörjas, som med landshövdingar och generaldirektörer. När det inte är fallet, utses någon som är särskilt angelägen och som kollegorna uppfattar som “kunnig i sakfrågorna”, d.v.s. en journalist. Ungefär hälften av ledamöterna har en bakgrund inom media. Dessa skall alltså kritisera sina tidigare branschkollegor.
• De “angelägna” kan nog vara ännu mer vänstervridna än de flesta medarbetarna i PS.
• Ordföranden är en hög jurist, som man kan tro lätt betonar juridiska spetsfundig-heter istället för vardagligt “Sunt Förnuft”.

Bättre urval av ledamöter

GRN skall ju tillvarata “allmänhetens” intresse av allsidig, korrekt och opartisk information. Då bör personer med bakgrund inom politik och media vara uteslutna. Istället måste man söka folk från “arbetslivet” som visat allmänbildning och civilkurage.

Hur det skall ske utan politisk snedvridning blir en svår nöt att knäcka.

RRV och historien

GRN är inte underställd någon annan institution. Men historien kommer att döma dess agerande. Detta dokumenteras i besluten som är officiella. RRV har ingen auktoritet över GRN, men är i sin fulla rätt att bedöma och yttra sig över dess verksamhet. Samt offentlig-göra sina slutsatser. Jag informerade RRV om vår senaste anmälan avseende filmen om PIK, som bättre kan betecknas som reklam för PIK än som “Vetenskap”.

Jag fick omgående följande svar:

Figur 2. Svar från Riksrevisionen

Jag antar att detta är ett rutinmässigt svar från en dator, men ser med stor tillförsikt fram emot vidare kontakter. Vi har en lång historia av anmälningar som blivit avvisade med motiveringar, som bara kan betecknas som CENSUR. Det som GRN har till främsta uppgift att bekämpa !

Klimatsans har dessutom meriten av två vetenskapliga konferenser i ämnet, så att vi har ovedersägliga fakta att bygga våra klagomål på.

GRN har en suverän ställning. De behöver inte ta hänsyn till någon annan institution. I teo-rin. Men i praktiken behöver de nog ta viss hänsyn till “allmänna opinionen”. I Sverige utgörs denna dock av andra journalister, som är minst lika “Politiskt Korrekta”. De ger ingen publicitet åt sådana som oss, hur grava anmärkningar vi än har.

RRV:s granskning blir offentlig

Här kommer effekten av RRV:s granskning in. Den måste rimligen klassa program enligt en viss “grundsyn” som “ensidiga” d.v.s. motsatsen till sändningstillståndets krav på “allsidig” nyhetsförmedling. Det betyder också praktisk CENSUR. Något som man väntar sig i en fascistisk stat, men som inte får förekomma i en stat som vill kallas “demokratisk”. Ändå har SVT hållit på med det i många år. Vi gjorde vår första anmälan 2014.

När RRV gör den bedömningen offentlig, kan media svårligen undgå att nämna det. CENSUR bör vara det mest förbjudna för Public Service. Det borde få flera huvuden att rulla. Men “Nomenklaturan” behärskar “the Deep State” så krumbukterna blir många. Dock borde RRV:s rapport göra det omöjligt för GRN att avvisa vårt krav på att ganska snart framföra fakta om “Klimatet”. Då hoppas jag att vi lyckas öppna ögonen på många väljare.

+ – + – + – +

by

Storbritannien: Mätning av luftföroreningar från vägtrafik, IVL

Liksom nästan alla länder har Tyskland under Corona-krisen upplevt mycket mindre vägtrafik än annars. Den har mer än halverats. Då borde också luftens halt av kväveoxider och mikropartiklar ha minskats i motsvarande grad tror många.

I Tyskland och andra länder har vägtrafiken under Corona-krisen mer än halverats. Industriproduktionen har också minskat kraftigt. Flygtrafiken har nästan helt avstannat.

Det gläder alla miljöorganisationer. Då borde väl luftens halt av kväveoxider (NOx) och mikropartiklar minska lika mycket. Miljögrupperna  tror ju att vägtrafik svarar för det mesta av luftens halt av kväveoxider och småpartiklar.

Men enligt aktuella tyska mätningar har luftens NOx-  och partikelhalter inte minskat märkbart. I städerna Bad Cannstatt, Stuttgart, Ulm och Würzburg är de ännu nästan lika höga som före Corona-krisens halvt stängda samhälle.

Redan före krisen låg NOx-halten under det tyska gränsvärdet på flertalet mätplatser – men har knappast sjunkit sedan dess. Vid Stuttgarts särskilt utsatta Neckartor är värdena visserligen högre – men har inte heller sjunkit.

Moderna dieselbilar renas nämligen så effektivt att de knappast släpper ut några skadliga ämnen när trafiken flyter. Enligt det tyska miljöministeriet har vägtrafikens NOx-utsläpp halverats de senaste tjugo åren. Den tyska industrin har också kraftigt minskat sina utsläpp.

Det har däremot inte utsläppen från tyska hushålls uppvärmning och matlagning. De värms ofta av koleldade värmekraftverk eller – på landet – vedeldning. Maten lagas ofta på gas- eller vedspis. Även hushållsel kommer främst från kolkraft.

Leibniz-institutet i Leipzig har studerat hushåll i Berlin och Leipzig och visat höga NOx- och partikelhalter inomhus. Utan luftväxling finns de kvar i flera timmar.

Enligt experter är mänsklighetens enskilt största hälsoproblem luftföroreningar inomhus. Därför råder tyska myndigheter hushållen att vädra mycket. Men de sätter inga gränser eller regler som för vägtrafiken.

I detta drivs de på av miljöorganisationer, som ogillar att folk åker bil på egen hand och helst ser att alla åker kollektivt, går till fots eller cyklar.

Men att angripa och begränsa enskilda hushålls uppvärmning och matlagning är inte politiskt gångbart. Detsamma gäller även Sverige och andra länder!

Tege Tornvall

+ – + – + – +

by

Figur 1. Totalt levererad energi till och med maj: 72,2 TWh

Hittills i år har vindkraften levererat 18,4 % av behovet. Men under maj blev det bara 13,8 %. Det blåste alltså lite mindre än vanligt samtidigt här och i Tyskland.

Figur 2. Totalt levererad effekt med import och export

Figur 3. Vindkraftens effekt

Notera den plötsliga ökningen från 0,1 GW den 21:e till 5,6 GW den 23:e och fallet tillbaka till 0,3 GW redan den 25:e. De svängningarna måste andra balansera.

+ – + – + – +

by